Bibeln berättar att det var Gud som föddes som människa, eftersom Gud ville komma närmare mänskligheten och det är detta som uppmärksammas extra i juletid. I den kristna kyrkan inleds advent fyra söndagar innan juldagen, och på första advent inleds också det nya kyrkoåret. (De fyra söndagarna i advent kallas första, andra, tredje och fjärde advent.)
Idag är första advent den dag som julbelysning och granar tänds, eftersom det också är det är då som det första ljuset i adventsljusstaken ska tändas. Den första adventshelgen är traditionellt sett också den helg då julskyltningen står färdig i många stadskärnor.
När Sverige var katolskt var advent en fastetid när man var återhållsam med mat, framförallt med kött. Det bidrog till att förstärka längtan efter julhelgens festmåltid. Advent förknippades även med stillhet och vördnad, vilket bland annat gjorde att bröllop förbjöds.
Efter reformationen i Sverige på 1500-talet blev fasteperioden mindre stäng, men levde kvar i bondesamhället som "julfasta". Det bidrog ju också till att man hushållade med de resurser man samlat i skafferiet och som skulle räcka ända till försommarens första skördar. De som kunde slaktade julgrisen i början av december, och gjorde korv och annan mat med lång hållbarhetstid. Och så kokade de skinkan inför julhelgen.
Den sista resten från julfastan är kanske lutfisken, som enligt traditionen lades i blöt på Anna-dagen den 9:e december och åts på juldagen. Men även traditionen att koka knäck, baka pepparkakor och annat gott inför julafton är grundade i idén att man tillagar något nu, för att äta det senare.
Adventskalendern räknar ner till ankomsten
I bondesamhället var bondepraktikan sin tids Wikipedia. Råden om hur man bäst sköter en gård var resultatet av ackumulerad kunskap sedan många generationer tillbaka. Boken präglas också av folktro och hur olika väderfenomen ska tolkas. "Om Anders slaska ska julen braska" är ett sådant vädermärke, vilket innebär att om Andersdagen (den 30:e november) blir blöt så kommer julafton att bli kylig, och tvärtom. Det finns ingen vetenskaplig grund för ett sådant påstående, men det visar hur stark tron var på att vissa saker skulle göra vissa dagar.. Julförberedelserna var inga undantag. Ölen skulle bryggas en dag, julgrisen slaktas en annan dag och lutfisken blötläggas en tredje dag.
Med adventskalendern fick även barnen ett sätt att ruta in sina dagar i väntan på jultomten. I början av 1900-talet trycktes de första kalendrarna i Tyskland och på 1920-talet kom de luck-kalendrar vi ofta förknippar med julen, också de från Tyskland.
Den första svenska adventskalendern som trycktes kom 1934 och ritades av den kända sagoboksillustratören Aina Stenberg-MasOlle. Hon som fick uppdraget av att ta fram motivet till "Barnens adventskalender" som den kallades av Sveriges flickors scoutförbund, idag Scouterna.