I varje land är det den högsta domstolens uppgift är att ha sista ordet gällande hur lagen ska tolkas, utifrån vad som sägs i grundlagen. Den uppgiften är svårare för domarna i de Förenta staternas högsta domstol, eftersom grundlagen tillhör en av de absolut äldsta i världen. Den avsågs då vara heltäckande men i takt med att samhället utvecklats har den kompletterats med mer än två dussin tillägg.

Den avgörande frågan är om grundlagen ska tolkas utifrån grundarnas intentioner utifrån hur de såg samhället, eller om man ska tolka texten mera bokstavligen? Och i det senare fallet - vad innebär det för fenomen som inte existerade när grundlagen skrevs, som aborter eller allmän hälsovård?

We the People
Foto: Anthony Garand / Unsplash

Domare Amy Coney Barrett förespråkade likt sin mentor Antonin Scalia (även han domare i högsta domstolen) bokstavstrogenhet. Han nominerades 1986 som en motvikt till den tradition av att tolka grundarnas intentioner som dominerat domstolen i lite mer än ett decennium.

I sin strävan efter att förstå grundarnas intentioner finns två sorters metodologier: textualism och originalism, som i grund och botten är två namn för samma sak. Textualismen innebär att man i sin tolkning förhåller sig till lagtexten som den står, utan att försöka läsa mellan raderna för att hitta stöd i lagen. Originalism utgår från att försöka tolka den kontext grundarna befann sig i när de skrev grundlagen, i motsats till de som försöker utgår från dagens kontext när lagarna ska tolkas. Coney Barrett är framförallt en anhängare av originalismen, något hon visat vid flera tillfällen.