Den långsamt växande antibiotikaresistensen är en kris för såväl miljö som folkhälsa i hela världen. Världshälsoorganisationen WHO uppskattar att antibiotikaresistensen kommer att ta tio miljoner liv världen över år 2050. Det är ett dystert besked, men än finns hopp.
Ett livsnödvändigt läkemedel med dödliga effekter
Antibiotika är ett av världens viktigaste läkemedel. Förutom att bota vanliga infektioner och inflammationer såsom urinvägsinfektion och lunginflammation, är det en livsviktig behandling i modern medicinsk sjukvård. Vid stora operationer och ingrepp som till exempel akuta kejsarsnitt, höftoperationer eller cellgiftsbehandling, är antibiotikan ofta en nödvändig efterbehandling.
Som du säkert redan vet har överanvändningen av antibiotika lett till stora problem. När vi överanvänder antibiotika, kan bakterierna bli motståndskraftiga och risken finns att antibiotikan inte längre biter på bakterierna. För sjukvården betyder detta att patienter tar längre tid på sig att läka, och risken för andra infektioner och sjukdomar ökar då. I långa loppet leder resistensen till en större dödlighet. Enligt Europeiska Smittskyddsmyndigheten sker ungefär 25 000 dödsfall inom EU och i USA årligen på grund av antibiotikaresistens. I resten av världen ser det ännu dystrare ut.
Stor och global användning
Att antibiotikaresistens är ett av vår tids största hot är numera ett faktum. Överanvändningen pågår överallt och läkemedel tillverkas på många ställen, till stor del i lågkostnadsländer. Där påverkar utsläppen från tillverkningen både miljö, djur- och folkhälsa. I både Indien och Kina har man hittat oroande höga utsläpp av antibiotika som dessutom har spridits till grund- och dricksvattnet.
Antibiotikaresistens är också en effekt av överanvändningen av antibiotika inom livsmedelsproduktionen runt om i världen. "Problemet är att vi globalt sett ger mer antibiotika till friska djur än till sjuka människor." Det säger Maria Smith, generalsekreterare på Axfoundation. De arbetar sedan sju år tillbaka för att öka kunskapen om antibiotikans effekter bland matbranschens aktörer i Sverige och deras leverantörer. Målet är att få dem att agera. "Ofta används preparatet helt felaktigt, särskilt hos producenter utanför Sverige; i förebyggande syfte på djur utan en sjukdomsbild, i tillväxtbefrämjande syfte för att öka produktiviteten eller genom gruppbehandling där antibiotika läggs i det gemensamma fodret", förklarar Smith.
Men det är inte genom maten vi stoppar i oss som antibiotikaresistensen uppstår. Det är i den faktiska produktionen som problematiken ligger. Här arbetar Axfoundation med att få producenter att anta en mer ansvarsfull djurhållning. Trots att Sverige arbetar aktivt med frågan på många sätt, är handeln med livsmedel global. Då krävs förstås också globala lösningar.
Vikten av att förebygga antibiotikaresistens
På stiftelsen PAR Foundation (The Foundation to Prevent Antibiotic Resistance) finansieras forskning, informationsinsatser och utbildning kring antibiotikaresistensens utveckling. Snarare än att ta fram nya antibiotikabehandlingar, vill PAR Foundation fokusera på att förebygga resistensen. Enligt Cecilia Tilli, generalsekreterare på PAR Foundation, kan kommunikationen kring de resistenta bakterierna ibland skapa ofördelaktig respons.
”De resistenta bakterierna beskrivs ibland som så onda och starka att människor förstår det som att det behövs ännu starkare antibiotika för att döda dem”, förklarar Tilli. Hon menar att detta gör människor rädda. ”Det vi egentligen behöver göra är att se till att vi inte blir så sjuka att vi behöver antibiotika, och hitta bättre sätt att arbeta med hälsa och sjukdom”.
Åtgärder som gör skillnad
Cecilia Tilli menar att det finns en okunskap bland allmänheten om hur viktig antibiotikabehandling är i många delar av vården. Antibiotikakurer är en effektiv ”quick fix” som löser det mesta, men det är också anledningen till att resistensen uppstått. Det kan finnas en förväntan att få utskrivet antibiotika för små besvär, men antibiotikan ska bara användas när den verkligen behövs.
Som patient ska man vara glad om man slipper använda antibiotika. ”Hälsa är inte en individuell fråga. Vi behöver hålla oss friska tillsammans och skydda både oss själva och andra”, säger Tilli.
Även Maria Smith tycker det är viktigt att låta allmänheten ta sitt ansvar i situationen. Hon pekar på ett flertal saker som man som privatperson kan bidra med. ”Våga ställa krav på de livsmedel och läkemedel du köper och känn att dina val gör skillnad”, säger Smith.
Det kan handla om att välja de mest miljöanpassade alternativen i affären eller på apoteket. Men också att inte bygga på resistensen genom att sluta äta din antibiotikakur i förtid. Släng inte heller överbliven antibiotika i soporna eller vasken, utan lämna in den till apoteket om du har kvar.
Framtidsutsikter
Trots att FN:s siffror kan verka skrämmande, kan utvecklingen med gemensam kraft dras ut på tiden. Och allt börjar med kunskap och förståelse. Folkhälsomyndigheten bedriver ett stort arbete med att sammanställa och förmedla kunskap om antibiotikaresistens till såväl hälso- och sjukvården som socialtjänsten och allmänheten.
Läkare Utan Gränser arbetar med att minska användningen av antibiotika i sina projekt. Och sedan fem år tillbaka infaller även World Antibiotic Awareness Week i november varje år med syfte att skapa medvetenhet och öka kunskapen om antibiotikaresistens. Alla kan hjälpas åt för att minska utvecklingen.