Människan har i tusentals år kopplat ihop himlakropparnas placering på himlen med både personlighetsdrag och profetior. Astrologi kommer ursprungligen från Babylonien och utvecklades i Egypten och Persien. Man ville tyda framtiden för hela riken på basen av himlakropparnas positioner och rörelser. Själva ordet horoskop är för grekiska och betyder "bild av timmen". I grunden är de en ögonblicksbild av hur stjärnhimlen såg ut vid en viss tidpunkt och från en viss plats.

Den moderna västerländska astrologin, som fokuserar på individens personlighet och framtidsutsikter, utgår från den grekiska astrologen Klaudios Ptolemaios bok Tetrabiblos från 100-talet e.Kr. Sedan dess har man lagt till himlakroppar efter att de upptäckts, bland annat annat Pluto, Neptunus och Uranus fanns inte med i ursprungsverket.

Astrologins popularitet har varierat, senast den hade sin storhetstid var under New Age-rörelsen på 1960- och 70-talen. Under de följande årtionden gled horoskopen längst bak i tabloider och damtidningar för att ta upp större plats igen under mitten av 2010-talet. Och där har de stannat, fast nu på internet. För tillfället verkar astrologin leva sin bästa tid, bland annat New York Magazines populärkulturella bilaga The Cut rapporterar om hur artiklar med horoskop vuxit med 150 procent, medan onlinemagasinet Vices sajt Broadly säger att astrologirelaterat innehåll "ökat exponentiellt". Målgruppen för båda två är kvinnor i generation Y, unga vuxna födda mellan tidigt 1980-tal till mitten av 1990-talet.

Skaffa ett gratiskonto för att fortsätta läsa!
Då kan du läsa sju artiklar i veckan istället - helt gratis! 🤓