Forskare har länge varit överens om att konditionsträning inte bara är bra för hjärtat, utan också hjälper hjärnan att må bra. Nu har det visat sig att just simning hör till det bästa du kan göra. När du simmar aktiveras neuroner i hippocampus som är direkt kopplade till bland annat minne, känslor och inlärningsförmåga. Frågan är bara vad som skiljer simning från andra aerobiska aktiviteter?

Vattenmotståndet gör att du använder de alla kroppens stora muskelgrupper och det blir en en (bra) påfrestning för hjärtat. När hjärtslagen ökar takten förs också blodet fortare genom kroppen. Blodcirkulationen leder till en nybildning av blodkärl från redan befintliga blodkärl och fler blodkärl innebär i sin tur att utbytet av näring, avfallsprodukter och syre i musklerna förbättras. Det betyder också att syret i blodet transporteras mer effektivt, så att kroppen kan hålla ett högre tempo utan att ackumulera mjölksyra. En annan fördel en aktivare blodcirkulation leder till är att kroppen då producera endorfiner, hormonet som får oss att må bra och känna mindre smärta.

Men det här förklarar ändå inte varför just simning är överlägset andra träningsformer. De flesta studierna har hittills gjorts på råttor eftersom deras genuppsättning och anatomi påminner om människans. Några forskare tränade råttor att simma i 60 minuter fem dagar i veckan. Efteråt testade man råttornas minneskapacitet genom att ha dem att simma igenom en vattenlabyrint med en liten plattform att vila sig på. Råttorna fick sex chanser att fritt simma runt i labyrinten för att hitta plattformen. Efter bara sju dagar av simträning noterade forskarna en avsevärd skillnad i både korttids- och långtidsminnet hos råttorna. Djuren gjorde färre misstag och hittade plattformen snabbare. En möjlig slutsats är att simning kan vara en metod för att hjälpa personer som på grund av neurologiska sjukdomar har problem med minne och inlärning.

Motsvarande tester gjordes senare på människor och resultaten var liknande. Simning hjälper den kognitiva inlärningen och förbättrar minnet för personer i alla åldrar. En studie som fokuserade på unga vuxna jämförde en grupp som sysslade med konditionsträning på land och en annan som simmade visade att ett 20-minuter långt träningspass bröstsim förbättrade inlärningsförmågan hos samtliga.

Simning påverkar också barnens hjärnor. Forskare testade barn mellan 6-12 år genom att introducera några helt nya ord för dem. De delade sedan in barnen i tre grupper, en grupp fick sitta still och teckna, en träna crossfit och en simma i tre minuter. Resultaten efter att forskarna testat barnen på de nya orden visade att de som fått simma fick avsevärt fler rätt i än barnen som tecknat eller tränat crossfit.

Fram till 1960-talet trodde man att den vuxna hjärnan inte längre kunde bilda nya celler och vartefter cellerna dog minskade antalet. Senare forskning har visat att hjärncellerna visst förnyar sig, till stor del med hjälp av träning. Till och med åttioåringar får nya hjärnceller i samma takt som en mycket yngre person. Däremot avtar bildandet av blodkärl i hippocampus med åldern, det kan i praktiken betyda att hjärncellerna får svårare att kopplas samman och hjärnans prestation påverkas av det.