Vi vet att svenskarna badat bastu sedan medeltiden men att populariteten varierat under olika tidsperioder. På många gårdar fanns badstugor (förkortat bastu) där man svettade sig för att kunna tvätta sig. Samma rum användes för att torka malt, säd, lin, kött med mera. Under 1700-talet introducerades andra sätt att tvätta sig och bastutraditionen avtog och det blev vanligare att kalla det torra rummet för just "torkstuga" eller "brydestuga" (främst i Skåne). När provinsialläkare blev allt vanligare under slutet av 1800-talet sjöng de renlighetens lov och började åter rekommendera bastubad.
I både Finland och Estland hade bastan, eller saunan, en mer central roll i livet. Det var den renaste platsen i hemmet, och den som också erbjöd avskildhet. Livet började och slutade i bastun. Barnen föddes i bastun, och här tvättades även de döda.
Det vi förknippar med bastu bygger på den finska saunakulturen. De andra sorters bastur som finns, exempelvis turkisk hamman, rysk banya eller andra varianter skiljer sig åt genom sin konstruktion, värmekälla och luftfuktighet men principen är densamma. I Estland är man också förtjust i rökbastu.
Den stora skillnaden mellan det svenska och finska sättet att basta är att man i Finland föredrar att att stimulera blodcirkulationen genom att piska sig själv och andra med en björkruska som legat i en hink med vatten. (Finländare hävdar förstås att de uthärdar värmen oerhört mycket bättre än svenskar men det är svårt att hitta annat än anekdotisk bevisning för detta.)
Vad vetenskapen säger
De vetenskapligt belagda hälsoeffekterna av bastubad bygger i hög grad på studier genomförda i Finland. Ytterligare studier skulle behövas för att kunna säga något med säkerhet om optimal längd i bastun eller hur ofta man ska bada.
I bastun påverkar värmen kropp på samma sätt som motion: pulsen ökar och hjärtat pumpar ut mer blod. Kroppens mekanismer för att motverka överhettning kickar in och försöker reglera temperaturen genom att börja svettas och genom att utvidga blodkärlen. När de ytliga blodkärlen samtidigt utvidgas blir det samtidigt lättare för hjärtat att slå och det gör att blodtrycket sjunker temporärt.
Bastubad, eller "passiv värmeterapi" som forskarna definierar det, har flera positiva effekter på hjärthälsan. Förutom att sänka blodtrycket bidrar det också till att upprätthålla blodkärlens elasticitet, vilket förebygger hjärtkärlsjukdomar. Eftersom kroppen reagerar på samma sätt som vid motion kan bastubad därför rekommenderas till de som av olika anledningar inte har möjlighet att vara så aktiva som de skulle önska.
Man hör ofta att folk med hjärtproblem får rådet att avstå bastubad. Det är utifrån den forskningen vi läst lite svårt att förstå vad det rådet skulle vara baserat på, då se studier vi refererar till här snarare tyder på motsatsen. Det är hursomhelst klokt att kontrollera det med sin doktor om man vet att man har sviktande hälsa.
De långsiktiga effekterna av detta kan vara ökad livslängd. I nästan alla artiklar om bastubadandets positiva effekter brukar man hävda detta med stöd av en stor studie som började på 1980-talet i östra Finland. Då följde man 2300 medelålders män under fem år för att kartlägga deras bastuvanor. När man följde upp hur det påverkat hälsan 20 år senare kunde man belägga att de som bastade två till tre gånger i veckan minskat risken för att dö av hjärtproblem i förtid med drygt en fjärdedel, jämfört med de som inte bastade. Effekten korrelerade dessutom med frekvensen. De som bastade dubbelt så ofta, alltså fyra till sju gånger i veckan, fick ungefär dubbelt så stora fördelar och minskade risken att dö i förtid med hälften. (Detta stämde även när man kompenserat för ålder, aktivitetsnivå i övrigt och andra livsstilsfaktorer som påverkade männens hälsa.)
Tvärtemot vad många verkar tro torkar bastubadande inte ut huden. Hudens ämnesomsättning förbättras när bastuvärmen mångdubblar mängden blod i de ytliga blodkärlen. Huden mår bra, bevarar fuktigheten bättre och förblir därmed mer elastisk. En studie visade att bastubadande därmed kan ha positiva effekter även för de med hudproblem som psoriasis och eksem.
Vad Vi Vet.