Blötdjuren har fördelat vitala funktioner till flera ställen i kroppen.
Att bläckfiskar inte är som andra djur är uppenbart när man studerar deras anatomi. De har exempelvis tre hjärtan. Två av dem pumpar blod genom gälarna så att dessa syresätts. Det tredje hjärtat pumpar blodet genom hjärnan, musklerna och övriga organ.
Blodet är dessutom blått. Hos de flesta flesta ryggradsdjur sker syreupptaget i blodet med hjälp av det järnhaltiga proteinet hemoglobin, vilket ger blodet dess röda färg. Bläckfiskar använder istället proteinet hemocyanin för att ta upp syre. Det innehåller koppar och blodet blir därför blått istället för rött.
Som det inte vore nog har de åttaarmade bläckfiskarna dessutom nio hjärnor. En huvudhjärna styr nervsystemet och i var och en av armarna finns ett kluster av nervceller som styr rörelserna. Det gör det möjligt för armarna att röra sig oberoende av varandra för att nå ett gemensamt mål, tror forskarna.
Distribuerad databehandling är svaret.
När du söker på Google, Bing eller andra sökmotorer kommer svaren på sökningen förbluffande fort. Det beror på att sökmotorerna inte har en enda server, eller ens en enda stor server, utan hundratals, tusentals, ja kanske hundratusentals servrar på olika ställen runt om i världen.
När du söker efter något som exempelvis "katter", skickas sökresultatet till flera olika servrar samtidigt och som tilldelats olika uppgifter. Någon kanske svarar med de tio mest relevanta förslagen, andra med nästa tio och så vidare. Det du ser är en lista med träffar, men listan kan vara skapad av många olika servrar på olika platser.
Det här görs dels för att eliminera eventuella flaskhalsar som skulle kunna uppstå om man bara använde en server, och den skulle vara upptagen när du ställer din fråga. En annan anledning är att hastigheten har stor betydelse för användarna. Fyra av fem användare går vidare om en video inte laddar som den ska.Det gör även att de servrar som ger dig svaret på din fråga förmodligen finns i din geografiska närhet. Genom att se till att datan om var man kan hitta olika sorters information på nätet dupliceras på servrar i olika världsdelar kan exempelvis Google se till att deras sökmotor är lika snabb i San José i Argentina som i San José i Costa Rica eller San José i Kalifornien.
I väderprognosen för de kommande dagarna anges alltid den prognostiserade regnmängden i millimeter – men hur mycket är det i liter?
Mängden nederbörd mäts i millimeter, vilket är ett mått på hur högt vattnet skulle nå ovan marken om det inte sjönk undan. En millimeter regn motsvarar en liter per kvadratmeter.
Mätmetoden är enkel: ett vattentätt kärl ställs utomhus och gör det möjligt att mäta hur mycket vätska som samlats där. Att mäta nederbörd är något som människan hållit på med i århundraden. En av de första dokumenterade observationerna gjordes i mitten av 1400-talet i Korea. Vinden är den största felkällan vid mätning och därför försöker man alltid placera regnmätare i lä, eller att förse dem med vindskydd. Typisk nederbörd är i Sverige mellan 20 och 100 mm per månad, beroende på årstid och plats.
Regndroppar faller med mellan fem och nio meter i sekunden, beroende på storlek. Tyngden gör att de största dropparna faller snabbare medan mindre droppar bromsas något av luftmotståndet.
En mycket kraftig åskskur har en typisk intensitet på 1 mm nederbörd per minut. Någon absolut övre gräns för hur intensivt det kan regna är svår att ge, men sannolikt ligger den kring 5 mm/min i Sverige. Det officiella världsrekordet är 31 mm/min i Unionville, Maryland i USA.
