Antalet coronasmittade i världen har passerat 43 miljoner och över 1 100 000 personer har hittills dött av covid-19. (Klicka här för de allra senaste siffrorna från WHO.)

Det är viktigt att poängtera att det virus som orsakat en global pandemi är ett tidigare okänt virus och att allt vi vet om det är saker som vetenskapen upptäckt under de senaste åtta månaderna. Det är därför som saker hela tiden ändras och justeras i takt med att vi lär oss mer. Mycket av det vi vet är sålunda fortfarande ganska osäkert.

Här har vi sammanställt allt vi vet i dagsläget. Scolla ner för att läsa hur coronaviruset upptäcktes, varför det heter som det gör, hur det påverkar kroppen, hur man vet om man är smittad, de bästa sätten att skydda sig och vilka som drabbas. Artikeln uppdaterades senast 2020-10-27


När upptäcktes coronaviruset?

I slutet av 2019 upptäckte läkare i Kina att de vanliga behandlingarna mot lunginflammation inte bet på en grupp patienter. Närmare analys visade att de drabbats av ett tidigare okänt virus. De flesta patienter hade befunnit sig på eller kring Wuhan South China Seafood Market, en fisk- och skaldjursmarknad i Wuhan, en stad med 11 miljoner invånare i östra Kina som också är ett viktig knutpunkt för resande.

I slutet av december uppskattades antalet insjuknade till några dussin, men i själva verket var det sannolikt över tusen patienter som redan var smittade. Vid det laget smittade varje patient två till tre andra. Den 30:e december skickade hälsomyndigheten i Wuhan ut en notis om behandling av en okänd slags lunginflammation, vilket vidarebefordrades av WHO den 31:a december.

Tajmingen var den sämsta tänkbara. De följande tre veckorna, fram till det kinesiska nyåret, är den största resehelgen i Kina när folk reser till hem till sina familjer. Därmed började viruset sprida sig över landet. Den 21:a januari erkände kinesiska myndigheter att viruset som orsakade lunginflammationen kunde vara mycket smittsamt. Två dagar senare stängdes Wuhan och nästan all trafik i Kina upphörde. (Vilket förbättrade luftkvaliteten över hela landet.)

Vi publicerade vår första förklaring om viruset den 24:e januari. Det vi inte visste då var att viruset alltså spridits från Wuhan till hela Kina och stora delar av världen. När Kina stängde ner städer och världen slutade ta emot resenärer från Kina var det redan för sent. Viruset hade redan spridit sig. Den 11:e mars klassade WHO utbrottet som en pandemi.


Varför heter viruset som det gör?

Det finns flera olika begrepp för att beskriva olika delar av viruset.

  • Viruset är av coronatyp, vilket innebär att det i elektronmikroskop har ett kronliknande utseende (corona = krona på latin) till följd av sitt hölje med utskott runt om.
  • Själva viruset heter SARS CoV-2, vilket står för "Severe Acute Respiratory Syndrome COronaVirus, nummer 2", eftersom det är det andra SARS-viruset som upptäcks. N
  • Covid-19 är namnet på sjukdomen som viruset orsakar och även det är en förkortning. ”Co” att det är från coronastammen, ”v” för virus, ”id” för “infectious disease”, infektionssjukdom och ”19” är det årtal sjukdomen upptäcktes. ⁠I Sverige skriver vi covid-19 med liten bokstav.
  • Det finns ett stort antal virus som tillhör corona-familjen. De allra flesta finns hos djur men några av dem kan smitta mellan djur och människor. De sju sorter som kan smitta oss ger varierande symtom. Några orsakar vanlig förkylning medan de två varianterna SARS och MERS orsakar luftvägssjukdomar.⁠ De smittar på lite olika sätt men i huvudsak via kontakt eller droppsmitta (t.ex. hostningar och nysningar) men är oftast inte luftburna. Vi vet ännu inte med säkerhet om SARS-CoV-2 gör det.
Viruscellen med sina kronliknande utskott.

Hur påverkar coronaviruset kroppen?

Vi har ännu inte tillräckligt kunskap om hur viruset påverkar kroppen hos en smittad person, men vet att sjukdomsförloppet kan se mycket olika ut. En del blir så sjuka att de dör, andra märker knappt av det.

Hos de flesta tycks det emellertid bara uppträda som en lunginflammation, och det är i lungorna som viruset framförallt agerar. Men viruset, eller kroppens försvar mot viruset, kan även skada många organ i kroppen och ge allvarliga och långvariga konsekvenser. Hjärtat, hjärnan, levern, njurar och tarmar drabbas också.

Coronaviruset orsakade omfattande lungskador (markerade i gult) på en 59-årig man som dog vid George Washington University Hospital i Washington D.C. Bilden är skapad utifrån röntgenbilder. Bild: George Washington Hospital och Surgical Theater.

Hur smittar covid-19?

Även om det ännu inte är helt klarlagt hur viruset sprider sig är det några saker vi vet, och som vi kan utgå ifrån när vi skyddar oss.

  • Viruset sprids i huvudsak via droppsmitta, exempelvis när en smittat person hostar eller nyser. Dropparna faller snabbt ner genom luften och når som regel inte längre än någon meter. (Därav det rekommenderade avståndet på två meter.)
  • Det är möjligt att viruset även kan smitta via luften, vilket innebär att mycket små partiklar kan hålla sig kvar i luften och spridas genom att en annan person andas in den. Från början trodde man inte att SARS CoV-2 spreds via luften, men WHOs säger att luftburen smitta kan inte uteslutas, även om man anser att det inte finns tillräckligt mycket forskning ännu som stödjer det. (Därav rekommendationen att undvika att träffa andra människor inomhus och i dåligt ventilerade rum.)
  • Man kan även bli smittad genom att man rör vid ytor där virusdroppar finns, inklusive andra människors händer, så kallad kontaktsmitta. Även om tiden som dessa droppar dröjer sig kvar överdrivits i rapporteringen, föreligger likväl en risk. Det är därför det är viktigt att tvätta händerna och som förebyggande åtgärd rengöra din telefon, dator och andra ytor du ofta kommer i kontakt med.

Vi vet idag för lite om viruset för att kunna säga när det smittar eller när de smittar som mest. Det har talats om pre-symptomatisk smitta, vilket innebär att patienter smittar innan de själva upptäckt några symptom. Det finns även fall av asymptomatisk smitta, vilket innebär att en person smittar medan de är sjuka men inte får några egna symptom.

Att hålla avstånd till andra och undvika kollektivtrafik om man kan är två sätt som motverkar smittspridning. Foto: Johan Nilsson/TT

Hur vet man om man är smittad?

Inkubationstiden för covid-19 bedöms vara mellan två och fjorton dagar. De flesta insjuknar cirka 5 dagar efter att man smittats, även om enstaka fall kan avvika från dessa mönster. Det är orsaken till att människor ombeds att sätta sig i karantän i just fjorton dagar när de misstänker smitta, för att se om de får några symptom.

  • Covid-19 kan enklast förstås som en svår lunginflammation. De vanligaste symptomen är torrhosta, feber och andningsbesvär. Det senare helt enkelt för att syreupptagningsförmågan minskar i en inflammerad lunga.
  • Det finns dock andra symtom som också kan tyda på att man är smittad: snuva, nästäppa, halsont, huvudvärk, illamående, muskel- och ledvärk.
  • Det är ganska vanligt att man förlorar luktsinnet, och därmed smaksinnet, under en tid i samband med infektion i de övre luftvägarna. Det kan därmed vara en indikation på att man är smittad.
  • En smittad person kan ha en eller flera av dessa symptom. Men det är också möjligt att vara smittad helt utan att märka det, så kallade asymptomatisk smitta.
  • Man kan inte avgöra om det är covid-19 eller annan infektion baserat på bara symtomen. För det krävs ett test som analyseras i laboratorium.

De flesta får lindriga besvär som kan komma gradvis, och som går över av sig själva med egenvård i hemmet. En del blir allvarligt sjuka med exempelvis svårigheter att andas och lunginflammation. Men det finns också en grupp som inte får några symptom alls, så kallat asymtomatiska patienter.

Observera: listan över symptom uppdateras löpande, i takt med att vi lär oss mer om sjukdomen. De symptom vi listar här är de som anges av Folkhälsomyndigheten som i sin tur förlitar sig på WHO.


Hur undviker man att smittas av coronaviruset?

Det saknas idag vaccin mot coronaviruset och det kommer sannolikt att dröja flera år innan det kommer finnas tillgängligt. Över 100 olika projekt pågår för att att få fram vaccin, där de flesta fokuserar på att förhindra viruset från att ta sig in i cellerna eller att slå ut virus som redan finns i kroppen med hjälp av T-celler.

Eftersom viruset huvudsakligen sprids via droppsmitta bygger de rekommenderade sätten att undvika smitta på idén om att undvika andra människor.

  • Det effektivaste sättet är att inte träffa andra människor och att arbeta hemifrån så mycket man kan. Det är  grunden till Folkhälsomyndighetens rekommendationer att ha så få nära kontakter man kan samt om fortsatt arbete hemifrån under hösten.
  • Det näst effektivaste sättet är att hålla avstånd till andra människor. Även om vi har ett gemensamt ansvar för att stanna hemma så fort vi känner symptom gör fenomenet med pre-symptomatisk smitta och asymtomatisk smitta att det finns människor i samhället som är smittade utan att veta om det. Det rekommenderade avståndet på två meter bygger på att droppsmitta inte anses når längre än en meter.
  • Det tredje mest effektiva sättet är att tvätta händerna med tvål, ofta och i minst 20 sekunder. Handsprit eller alkogel funkar också. (Läs mer om varför tvål är så effektivt.)
  • Ansiktsmask bidrar till att minska smittospridning på två sätt. Dels ger de ett indirekt skydd mot kontaktsmitta, genom att det hindrar dig från att peta dig i nästan eller röra munnen vilket är det vanligaste sättet som viruspartiklar kommer in i kroppen (därför är det också viktigt att tvätta händerna). Dels ger ansiktsmasker ett visst skydd mot droppsmitta, men det är inte heltäckande (även om N95-masker är bevisat effektiva) och det är därför personal i sjukvården dessutom använder visir och annan skyddsutrustning. Men det är värt att poängtera en extra gång: om du har några symptom ska du inte använda ansiktsmask när du går ut, eftersom du inte ska gå ut alls.

Vilka drabbas värst av coronaviruset?

Utifrån de miljontals fall som vi upplevt under 2020 verkar det som om en avgörande medicinsk faktor för hur allvarligt sjukdomsförloppet blir är beror på hur starkt patientens immunförsvar är.

  • Kroppens sätt att bekämpa virus är genom att aktivera immunförsvaret. Det är ett oerhört kraftfullt försvar och utmaningen är att hålla det i balans. En allergisk chock är inget annat än en immunförsvarsreaktion och säger också något om styrkan, eftersom en allvarlig sådan kan leda till döden.
  • Immunförsvaret försvagas med åldern. Men det kan också vara försvagat av andra anledningar, exempelvis vid cancerbehandling, av tidigare lungproblem eller andra sjukdomar (exempelvis HIV). Även graviditet kan försvaga immunförsvaret. Det är därför alla dessa grupper definieras som just riskgrupper.
  • De flesta som dött har varit gamla, i alla fall inledningsvis, och särskilt de som har eller har haft andra underliggande sjukdomar och därmed ett från början försvagat immunförsvar. Det förklarar exempelvis de höga dödstalen i Italien i våras.
  • Om man varit sjuk blir man med största sannolikt immun mot det, men även detta är något vi ännu inte vet med säkerhet.

Det finns också andra grupper som drabbats oproportionerligt hårt, men där andra faktorer än de medicinska är förklaringen.

Sommarens demonstrationer har inneburit att många unga samlats på små ytor där det inte är möjligt att hålla avståndet, samt att alla inte bär mask. Foto: Keith Helfrich / Unsplash