Foto: Erik Johansen / NTB via TT.

Danmarks motsvarighet till Sveriges riksdag heter Folketinget och håller till i Christiansborgs slott i centrala Köpenhamn. I folkmun kallas det "borgen" vilket förklarar namnet på den populära serien med samma namn. Folketinget har en kammare med 179 ledamöter. 175 av dessa väljs i Danmark. Två platser är reserverade till Grönland, två till Färöarna.

Ledamöterna väljs i direkta, proportionella val. Danmark har till skillnad från Sverige inga fasta mandatperioder. Istället bestämmer statsministern när valet till folketinget ska hållas. Det kan ske när som helst, men senast fyra år efter föregående val.

I Danmark är det kutym att statsministern, som sedan 2019 heter Mette Frederiksen, utlyser valdatum tre veckor i förväg. Men det står inte inskrivet i grundlagen, och i princip kan det hållas hemligt in i det sista. Generellt brukar det sägas att den sittande regeringen har en taktisk fördel inför valet eftersom statsministern kan kalla till val när det ser gynnsamt ut för partiet. (Nästa folketingsval ska hållas senast 2023.)

Först när valdatumet har utlysts inleds valkampanjen på riktigt. Det blir en intensiv period, både för väljare och politiker, även om partierna har sin valstrategier förberedda och vet vad som ska hända sedan tidigare. Allt annat sätts på paus under de här veckorna.

Valsedelns resa till valurnan skiljer sig rätt rejält i Danmark jämfört med Sverige. Alla röstberättigade danskar får en röstsedel på posten, precis som i Sverige. Men här upphör likheterna. För i Danmark är det bara en enda gemensam valsedel att hantera, och på den valsedeln sätter man ett kryss vid det parti eller den kandidat man vill rösta på.

Valsedeln studeras i kön till valbåsen i Rådhuset i Köpenhamn under folketingsvalet i juni 2020. Foto: Johan Nilsson / TT

Inför ett danskt val finns det med andra ord inte en massa valsedlar att trycka upp, vilket gör processen förhållandevis smidig - även om det är snabba ryck som gäller när valet väl har utlysts. Och valsedeln är väldigt lång - för en svensk som tar sig en titt i en dansk vallokal kan det se rätt anmärkningsvärt ut när väljarna drar ut valsedeln ur handväskan - ihopveckad som ett dragspel.

För att ett parti ska ha rätt att ställa upp i folketingsvalet krävs 20 000 namnunderskrifter och för att komma in krävs två procent av rösterna. Den låga spärrgränsen gör det enklare för mindre partier att komma in i folketinget än i Sveriges riksdag. Detta har också lett till framväxten av många nya småpartier.

Det nuvarande politiska landskapet i Danmark

Det senaste valet hölls den 5:e juni 2019, på Danmarks nationaldag. Sedan dess styrs landet av en socialdemokratisk minoritetsregering ledd av statsminister Mette Frederiksen. Vid valet fick Socialdemokratiet 95 mandat tillsammans med stödpartierna Socialistisk folkeparti, socialliberala Radikale venstre och rödgröna Enhedslisten.

Totalt sitter idag tio partier i folketinget. På den borgerliga sidan finns det största oppositionspartiet Venstre och som namnet till trots är ett liberalt högerparti! Här finns även Liberal alliance, Det konservative folkeparti samt högerpopulistiska Dansk folkeparti och Nye borgerlige. I folketinget har även Alternativet ett mandat, ett parti som inte vill placera sig på den traditionella höger-vänster-skalan.

Dansk politik har under lång tid präglats av breda partiuppgörelser och omfattande kompromisser. Inget parti har haft egen majoritet i folketinget sedan mitten av 1950-talet. Regeringen består istället oftast av koalitioner mellan flera partier. Ibland är regeringen även beroende av stöd från andra partier, och de oheliga allianserna är många.

Under den förra mandatperioden var till exempel Dansk folkeparti stödparti till den dåvarande borgerliga regeringen. Men istället för att backa regeringen valde partiet vid flera tillfällen att gå i opposition tillsammans med Socialdemokratiet - vilket förhindrade dåvarande statsministern Lars Løkke Rasmussen (Venstre) från att driva igenom en del av de förändringar han utlovat.

Små mittenpartier har länge haft stor makt att påverka regeringsbildandet genom att med jämna mellanrum skifta vilket politiskt block de ska stötta. Inflytandet från småpartier längre ut på vänster- och högerkanterna har varit mycket mindre.

Invandringspolitiken (eller "utlänningspolitiken" som det kallas i Danmark) har länge dominerat den politiska debatten. Traditionellt är det Dansk folkeparti som drivit frågan hårdast, men de andra stora partierna har nu börjat följa efter i samma fotspår - både borgerliga Venstre och Socialdemokratiet med Mette Frederiksen vid rodret. Vid senaste valet stod även klimat, pensioner samt hälso- och sjukvårdsfrågor högt upp på agendan.