Två soldater på järnvägsstationen i Seoul. Foto: Ahn Young-joon / AP / TT

Årets amerikanska presidentvalet upplevs som en global angelägenhet. Och även om USA är en ekonomisk supermakt är det få platser i världen som direkt påverkas av vem som vinner valet i början av november. Inte ens i USA kommer en ny president att märkas i vardagen, helt enkelt för att landet är en federation där många lagar bestäms av delstaterna själva.

Den största inverkan landets politik har på omvärlden är genom sina utsläpp av växthusgaser. USA har länge legat i topp över de länder som släpper ut mest och därmed påverkar hela världen mest. President Trumps sätt att förneka att klimatförändringarna är orsakade av mänsklig aktivitet, och hans sätt att ställa klimatet mot amerikanska arbetstillfällen har bidragit till att klimatfrågan inte hamnat så högt på agendan sen borde ha varit under de senaste fyra åren. Men eftersom den här inte är frågor som media normalt sett fokuserar på när det gäller USA är klimatfrågan inte en orsak till att valrörelsen bevakas i den utsträckning den gör.

Länder påverkar främst varandra genom handel och via gemensamma avtal . Det som skulle kunna vara i fokus för utlandets intresse för det amerikanska valet är därmed kandidaternas tankar kring införandet av tullar eller hur man ser på diverse frihandelsavtal.

USA är Sveriges tredje största handelspartner när det gäller export av varor och det tolfte största landet vi importerar från. Eventuella tullar eller punktskatter på importvaror skulle därför påverka de företag som säljer produkter dit. Som en av världens största ekonomier är USA ett viktigt exportland för många länder och det rättfärdigar en del av bevakningen kring valet. Donald Trump har ju varit mycket tydlig med att han i alla sammanhang kommer prioritera USAs intressen först. Likväl förklarar det inte omfattningen på valbevakningen.

En aktiehandlare reagerade när den då tillträdande president Donald Trump syntes på tv-skärmen på börsen in Frankfurt i början av november 2016. Foto: Michael Probst / AP / TT

Psykologi

Nej, den största påverkan presidentvalet har på resten av världen är indirekt och psykologisk. Det är en faktor som påverkar både aktiemarken, politiken och därmed konjunkturen.

På aktiemarknaderna försöker man förutspå framtiden för företag i olika branscher och ju osäkrare något är, ju kraftigare svänger index. När Trump tillträdde förutspådde en del att det skulle bli bättre tider för företag eftersom den tillträdande presidenten var företagsvänlig. Å andra sidan hade han sagt att han tänkte avskaffa flera internationella handelsavtal.

Eftersom den amerikanska presidenten har mer makt än statsöverhuvuden och regeringschefer i många andra länder kan han också riva upp ingångna avtal och skapa nya allianser som krävt parlamentarisk majoritet i andra länder. Det motiverar också en närmare bevakning av det amerikanska valet ur ett ekonomiskt perspektiv än av statsministerval i Norge, som har en annan struktur där personligheten spelar mindre roll.

Aktiemarknadernas reaktioner påverkar också politikens utformning. Politiker måste förhålla sig till företagens framtidstro och prioritera på ett sätt som får företag att vilja anställa människor då politikerna ständigt strävar efter att skapa nya arbetstillfällen och motverka arbetslöshet.

Tvn står på i en restaurang i Hongkong. Även om medier beskriver valet som avgörande för USAs framtid innebär det inte automatiskt någon förändring av vardagen här. Foto: Kin Cheung/ AP/ TT

Även om de Förenta staterna är en ekonomisk superkraft är landet framförallt en medial superkraft, en populärkulturell influencer som påverkar världen i oproportionerlig stor utsträckning.

Det faktum att alla amerikanska medier bevakar valet gör därför att den publik de har utanför landets gränser exponeras för den inrikespolitiska nyhetsvärdering dessa medier gör. Det gör att det är lätt att ryckas med och tro att valet är så viktigt för oss som följer amerikanska medier som det är för amerikanska medborgare, trots att det inte är fallet. (Det förklarar bland annat varför svenska journalister bevakar primärvalen i USA som inte påverkar en svensk publik alls.)

Lägg sedan till att valkampanjen har en tydlig dramaturgi där man antingen hejar på den ena eller den andre, och där båda parter uppmanas att bli upprörd över vad de andra gör eller inte gör. Donald Trumps erfarenhet från en dokusåpa och hans fallenhet för att trollbinda en publik bidrar också till att det ständigt händer nya saker som man känner ett behov av att förstå (som publik) eller förklara (som journalist).

Tillspetsade uttalanden, förenklade rubriker och en polariserad publik bidrar också till att media har lätt att skapa engagemang för valet, även om det inte är viktigt. Man kan dessutom använda det amerikanska valet som en spegel i hopp om att säga något viktigt om politiken i hemlandet, vilket bland annat skett i Frankrike.

Framsidan av veckotidningen Le Point inför den första presidentdebatten i slutet av september. Rubriken lyder "Amerika på en vulkan (och vi också). Foto: Francois Mori / AP / TT

Det amerikanska valet är med andra ord på många sätt den perfekta berättelsen. Den har tydliga karaktärer (ond mot god) som dessutom är välkända (i alla fall Trump). Det verkar stå mycket på spel (framförallt i USA) och det händer hela tiden nya oväntade saker som gör att publiken tvingas hänga med, och när de hängt med ett tag är har de investerat så mycket tid att de har stora incitament att hänga med till slutet (vem segrar?).

Det är därför valet engagerar människor över hela världen, trots att de flesta av oss inte ens kan rösta i det.