USA går till val den första tisdagen efter den första måndagen i november. Orsaken till detta är bekvämlighet. Eller snarare: vad som ansågs vara bekvämt 1845. På den här tiden bestod de röstberättigade i huvudsakligen av vita män som ägde land. Vilket allt som oftast betydde att de ägde en gård.

Tiden på året valdes för att inte störa den viktiga skördeperioden. För att vara på den säkra sidan bestämdes att valdagen i delstaterna innan den första onsdagen i december, vilket gjorde att det fanns tid att räkna röster innan elektorerna skulle rösta i mitten av månaden. I de flesta delstater innebar det att man röstade i november, då skörden var avslutad.

I mitten av 1800-talet hade nya tekniska landvinningar förändrat både sättet skörden skedde och sättet människor kommunicerade och förflyttade sig. Den mekaniska tröskan, telegrafen och tåget möjliggjorde på olika sätt att man inte längre behövde nöja sig med det skulle ta veckor, kanske månader innan resultatet blev färdigt. Kongressen bestämde sig därför för att valdagen skulle ske på ett och samma datum över hela kontinenten.

De fick börja med att ta hänsyn till restiderna i valet av dag. Vallokalerna fanns bara i de större tätorterna, och för att ta sig dit krävdes häst och vagn. Vägarna var grusvägar och bitvis svårframkomliga så man kunde räkna med att det tog en dag att ta sig dit. Dessutom är dagarna korta i november, och resor efter mörkrets inbrott undvek man gärna.

Eftersom alla bönder var kristna rådde stor enighet om att man inte kunde ägna söndagen åt något så profant som politik. Måndag var uteslutet som valdag eftersom det hade krävt att man behövt ta häst och vagn till vallokalen redan på vilodagen. Onsdagen var utesluten eftersom det är den klassiska marknadsdagen och då skulle bönderna inte kunna ta sig till vallokalerna.

Därmed återstod bara frågan om vilken tisdag i november som skulle gälla. Tre skäl avgjorde saken för att det inte kunde vara den första tisdagen i månaden.

Ur ett religiöst perspektiv var första november Allhelgonadagen i USA, vilket var en viktig helgdag för katolikerna, men som också en del ortodoxa kristna och en del protestanter ansåg som en helgdag. De gånger som den första november var en tisdag fanns alltså risken för att många kristna höll sig hemma.

Ur ett ekonomiskt perspektiv gjorde de flesta köpmän sin redovisning för föregående månad under månadens första dagar, vilket gjorde att man befarade att de aldrig skulle prioritera en dagslång tur till vallokalerna.

Dessutom fanns det politiska skäl. Kongressen oroade sig för att föregående månads ekonomi skulle påverka utfallet i valet. Om den sittande presidenten kunde visa att alla siffror pekade upp skulle sannolikheten för omval öka.

Sammantaget talade alltså allt för att tisdagen efter den första måndagen i November vore en utmärkt dag. Detta spikades i en lag som antogs av kongressen 1845 och som alltså fortfarande påverkar när presidentvalet hålls i USA. Senare justerades vallagen för att stipulera att val till representanthuset skulle ske samma dag (1875) samt till senaten (1914).

Valdagen är dock inte en allmän helgdag, med undantag för Delaware, Hawaii, New York, New Jersey och Puerto Rico (formellt ett territorium, inte en delstat). Många har krävt att valdagen ska bli en federal helgdag för att göra det möjligt för fler att rösta utan att behöva ta ledigt från jobbet. Andra förslag för att öka valdeltagandet har handlat om att göra det möjligt att rösta under en längre period eller att tillåta poströstning eller digitalt i alla delstater (vallagarna skiljer sig åt). I och med coronapandemin har dock fler än tidigare utnyttjat möjligheten att rösta via brev eller att förtidsrösta.