På kort tid har deltavarianten blivit den dominerande varianten av SARS CoV-2 i många länder, däribland Sverige, och en drivande orsak till att flera nationer tvingats konstatera att talen för smittade ökar igen. Framförallt är det dock områden med låg vaccinationsgrad som drabbas av nya utbrott.
Alla virus förändras över tid och SARS CoV-2 är inget undantag. Att virus muterar, det vill säga förändrar sin arvsmassa, är vanligt och en del av evolutionen. De flesta mutationer leder inte till någon förändrad funktion eller egenskap hos viruset, men det är känt att vissa förändringar ger ökad smittsamhet. Den senare kategorin kallas för varianter av särskild betydelse (eng. variants of concern).
De nya varianterna är just varianter av viruset vilket innebär att de ger upphov till samma sjukdom - Covid-19 - men att egenskaperna hos mutationerna kan påverka hur smittsamt viruset är, vaccinernas effektivitet, hur allvarligt sjukdomsförloppet är och därmed också dödligheten. Oavsett vilken variant av viruset som är aktuell är det i grunden samma åtgärder som stoppar smittspridningen. Därför är det viktigt att följa de allmänna råden och rekommendationerna.
Kategorisering
Under 2020 konstaterades flera versioner som verkade extra smittsamma, med ursprung i Sydafrika och Storbritannien, följt av fler versioner i Brasilien och Indien. Dessa varianter uppstod alltså oberoende av varandra även om samtliga hade ökad smittsamhet som gemensamt drag.
Under våren bestämde Världshälsoorganisationen WHO sig för att namnge de vanligaste varianterna av särskild betydelse i turordning efter det grekiska alfabetet - alpha, beta, gamma och delta - med utgångspunkt när de upptäcktes.
För att avgöra vilken version som smittat någon gör man analyser av virusets arvsmassa. Det gör det möjligt att ha mer detaljerad statistik och förstå hur spridningen sker. I Sverige är det Folkhälsomyndigheten som i samarbete med regionerna gör fördjupade analyser av hela virusets arvsmassa på minst 10 procent av alla positiva fall varje vecka.
