Efter de omfattande demonstrationer som följt efter George Floyd och Breonna Taylors död har kraven på att minska polisens anslag blivit vanligare, då färre poliser i teorin skulle innebära färre onödiga arresteringar till följd av rasistiska fördomar hos poliser.

Till skillnad från i Sverige finansieras polisen i USA lokalt, och är i många fall en mycket stor del av stadens budget. Genom att minska polisens budget skulle man därmed kunna lägga pengar på andra aktiviteter i staden, särskilt de där polisen utför många av de gripanden som de får mest kritik för.

Bland de aktiviteter som oftast nämns finns utbildning, hälsovård, mental hälsa, rehabilitering, barnomsorg parker, bibliotek och åtgärder för att hjälpa människor hitta arbete. En rapport från president Barack Obamas ekonomiska rådgivare 2016 konstaterade att en tioprocentig ökning av inkomsten bland lågutbildade män kan resultera i en mellan tio- och tjugoprocentig minskning av antalet brott.

När polisens närvaro minskar innebär det inte automatiskt att antalet brott ökar. Faktum är att motsatsen kan vara fallet. Under några perioder under 2014 och 2015 avstod polisen i New York från att ägna sig åt "pro-active policing", vilket innebär att man höjer närvaron i de områden där man förväntar sig brott och kollar upp misstänkta, även gällande småbrott. I en studie av effekterna på antalet brott under perioden konstateras att polisen ägnat sig åt "systematisk och aggressiv uppföljning av småbrott". Det gör det lätt att förstå att polisens fördomar om vilka som begår brott och var brotten begås riskerar att få stora negativa effekter på de människor som stämmer in på den profilen.

Resultatet av studien var att man fann att det begicks 2100 färre brott under perioden när polisen inte tillämpade "pro-active policing", vilket tyder på att polisens närvaro och agerande paradoxalt nog är en bidragande faktor till att fler brott begås. Det är exakt den här typen av beteenden som "defund the police"-rörelsen vill motverka genom minskade anslag.

Polisen största budgetposten i många städer

Storleken på polisens budget i USA är astronomisk. Enligt en analys är den samlade budgeten för USAs poliskår 115 miljarder dollar (ca 1068 miljarder kronor). Kostnaden har nästan tredubblats sedan 1970-talet, samtidigt som antalet brott minskat.

Källa: Bloomberg / FBI

Att skära ner på polisens budget innebär inte att avskaffa polisen (även om det finns den separat rörelse som kräver detta) utan att ge mer till andra samhällstjänster. Även om det är att jämföra äpplen med päron så lägger USA mer pengar på sin poliskår än de flesta andra länder lägger på sin militär.

I de flesta städer i USA är polisens budget större än budgeten för utbildning, bostäder och andra viktiga tjänster. Budgeten för Los Angeles poliskår är 1,8 miljarder dollar 2020, vilket är 40 procent av stadens budget! I New York är polisens budget 6 miljarder dollar 2020, vilket är mer än vad staden lägger på hälsovård, hemlösa, ungdomar och arbetsträning sammantaget.

Det främsta argumentet som "defund the police"-rörelsen har är att offentliga medel ska läggas på att försöka lösa växande samhällsproblem som fattigdom, hemlöshet och mental ohälsa, istället för att hantera konsekvenserna av det. Enligt en beräkning lägger polisen 21 procent av sin tid på att hantera och transportera människor som mår psykiskt dåligt. Att försöka motverka psykisk ohälsa från att uppstå i så stor utsträckning som den gör idag skulle alltså vara ett bättre sätt att använda skattemedel.

Strukturell rasism del av polisens historia

Kraven på att minska polisens budget började i spåren av protesterna i Ferguson, Missouri 2014, där polisens övervåld fick stor uppmärksamhet och det blev uppenbart att stadens polisarbete präglades av strukturell rasism.

I många sydstater (dit Missouri kan räknas) började polisarbetet historiskt sett som en slavpatrull, bestående av ett gäng män som anställdes för att fånga slavar på rymmen. När slaveriet avskaffades började polisen tillämpa de rasistiska Jim Crow-lagarna istället, även för små företeelser. Och än idag använder polisen över hela USA våld i högre grad mot svarta än andra grupper, och svarta löper större risk att bli arresterade och dömda.

Förutom att polisen tillämpar "pro-active policing"-metoder bidrar den strukturella rasismen inom flera poliskårer till att det inte är förvånande om svarta upplever polsen som ett ständigt närvarande hot, som en främmande ockupationsmakt i deras vardag.

High police presence in Lyon, France, during the 25th weekend of the yellow vests movement.

Police violence is at its highest since the 1950s. As of now, 23 protestors and bystanders have lost an eye and 5 persons their hand (source: mediapart.fr, http://tiny.cc/6hd85y)
Recently an independant journalist, got arrested (https://twitter.com/GaspardGlanz).
Violence continues, even though Amnesty International and the UN condemn the use of excessive force against protesters (source: amnesty.org, http://tiny.cc/3jd85y).
Upprättthållande av ordning eller ockupanter? Din uppfattning beror på dina tidigare erfarenheter av polisen. Foto av Ev / Unsplash

Budgetförändringar på väg

Till en följd av kraven på att minska anslagen till polisen har flera städer redan reviderat sina budgetar för 2020 eller föreslagit budgetändringar för 2021. I Minneapolis - George Floyds hemstad - har man beslutat sig för att se över hur poliskåren är finansierad och organiserad.

I New York minskas polisens anslag med en miljard dollar, motsvarande ca 15 procent av budgeten. I Los Angeles har budgeten för polisen reviderats från en ökning av anslagen med 7 procent, till en minskning med 10 procent. Samtidigt höjs kraven på att LAPD också måste ta itu med den kultur som lett till polisens dåliga rykte i staden.