Det var på 1970-talet som de stora betonghusen som skapats med kärnfamiljen i centrum plötsligt fick dåligt rykte eftersom de ansågs representera förlegade samhällsideal.

Det berättar Erik Stenberg är forskare och lektor vid Arkitekthögskolan på KTH i Stockholm och själv utbildad arkitekt. Han har intresserat sig för miljonprogrammet, både hur det byggdes och varför det byggdes. I avsnitt 69 av vår förklarande podd "Perspektiv" berättar han om ideologin bakom miljonprogrammet, om ambitionerna som fanns när man byggde det och lärdomarna som kan dras efteråt.

Bygglovsritning till höghus på Järnbärarvägen 28-34 i Bredäng. Det är ett flerbostadshus av typen skivhus. Huset ritades 1964 av arkitekten Björn Näsvall och uppfördes under det så kallade miljonprogrammet. Källa: Stockholmskällan

Den negativa bilden färgar fortfarande vår bild av hur dessa områden är beskaffade, och hela miljonprogrammet förknippas idag med de höga husen i betong. Höghusen utgör dock bara en tredjedel av den miljon bostäder som byggdes under en tioårsperiod, och kvaliteten på dem är oftast hög - särskilt i jämförelse med många nyproducerade områden.

Ladda ner och lyssna på avsnittet om miljonprogrammet

Du hittar avsnitt 69 av podden Perspektiv överallt i alla appar där du hittar poddar: Spotify, Apple Podcaster, Acast, Google Podcaster m.fl.

Bokrekommendationer: