Det är från Europeiska unionens näst minsta medlemsland som man ser till att EU:s lagar och regler följs i hela unionen. I Luxemburg ligger nämligen EU-domstolen, vars främsta uppgift är att tolka EU:s lagstiftning och se till att den följs och tillämpas på samma sätt i alla 27 medlemsländer och i EU-insitutionerna.(EU-domstolen ska inte förväxlas med Europadomstolen för mänskliga rättigheter som ligger i franska Strasbourg, och som inte är en EU-institution.)

EU-domstolen i Luxemburg utgår från EU-rätten. EU-rätten är medlemsländernas gemensamma regelverk. Det består av fördrag (som är EU:s motsvarighet till länders grundlagar), lagstiftning, rättspraxis från EU-domstolen, internationella avtal och andra rättsakter som medlemsländerna tillsammans har antagit.

EU-lagar gäller före nationella lagar. Det innebär att Sverige ska anpassa sin lagstiftning till EU-rätten och inte ha lagar som strider mot EU:s regler. Om en svensk lag står i strid med en EU-lag är det den sistnämnda som gäller.

Det är alltså EU-domstolen uppgift att se till att EU-rätten följs på samma sätt inom hela EU. Det här görs på flera olika sätt.

  • En av domstolens grundläggande – och mest vanliga – uppgifter är att besvara frågor från nationella domstolar om hur EU-rätten ska tolkas, i så kallade förhandsavgöranden. Det här gör det möjligt för alla nationella domstolar i hela EU att tolka EU-rätten på samma sätt. De nationella domstolarna måste följa förhandsavgörandena.
  • EU-domstolen kan också döma i tvister mellan EU-institutioner. Ofta rör det sig då om att man inte kommer överens om vilken artikel i EU:s fördrag som ska ligga till grund för en ny EU-lag.
  • Om ett medlemsland brutit mot EU-rätten, eller inte gjort tillräckligt för att följa EU:s regler, kan EU-kommissionen dra landet inför EU-domstolen. Till exempel drog EU-kommissionen Sverige inför EU-domstolen 2011 för att inte ha följt EU-regler om gränsvärden för utsläpp. EU-domstolen slog fast att Sverige hade för stora luftföroreningar i svenska tätorter.