Under pandemin har våld i hemmen blivit vanligare, vilket föranlett protester i många europeiska länder. Varför agerar inte EU hårdare? Här är vad vi vet.
Foto: Francois Mori/AP via TT
Sigrid Melchior
Sigrid Melchior är vår korrespondent i Bryssel, där hon levt och verkat de senaste tio åren. Hon skriver även för Dagens Samhälle och leder podden Brysselbubblan.
I slutet av november 2020 samlades en stor grupp kvinnor vid Saint Michel-fontänen i Paris för att protestera mot inte regeringen gör mer för att motverka våld i hemmen, något som framförallt drabbar kvinnor. Liknande aktioner genomfördes samtidigt över hela kontinenten och i många andra länder.
Europeiska unionens arbete för alla människors lika rättigheter kan delas upp i två delar: Å ena sidan hårda regler och lagstiftning som gäller i varje EU-land. Å andra sidan olika rekommendationer och strategier. Just nu blockeras flera olika politiska initiativ på grund av motsättningar mellan liberalt sinnade regeringar och socialt konservativa regeringar inom EU.
För några år sedan väcktes en hel del medieintresse när den första kvinnliga tunnelbaneföraren i Moskvas tunnelbana anställdes. Ryssland hade nyligen slopat just detta yrkesförbud för kvinnor. Men fortfarande finns det i landet omkring hundra yrken som kvinnor inte får ha.
Färdigt!
Din prenumeration har startat!
Bra!
Vill du ha ännu fler förklaringar? Skaffa ett betalt abonnemang och få tillgång till allt!
Välkommen tillbaka!
☝️ Tips! För att slippa logga in varje gång, tillåt din webbläsare att spara
cookies. Läs mer om hur du gör: Chrome,
Safari, Explorer
Utmärkt!
Nu har ditt betalda abonnemang startat!
Tack!
Din betalningsinformation är uppdaterad.
Tyvärr kunde vi inte uppdatera din betalningsinformation.