Den 17 april antog Europaparlamentet en resolution som krävde ett massivt ekonomiskt återhämtnings- och återuppbyggnadspaket som skulle innebära en utökning av långtidsbudgeten. Enligt förslaget då skulle det inrättas en särskild coronavirussolidaritetsfond på minst 50 miljarder euro att dela ut som bidrag.

Sedan dess har omfattningen av krisen och dess konsekvenser på medlemsländernas ekonomier blivit tydligare. Enligt den ekonomiska prognos som presenterade i början av maj förutspås bruttonationalprodukten i EU-länderna sjunka med 7,5 procent under 2020 samtidigt som arbetslösheten väntas öka från 6,7 procent 2019 till 9 procent under 2020.

Kommissionens ordförande Ursula van der Leyen presenterade stimulanspaketet i parlamentet. Foto: Daina LeLardic / Europaparlamentet

När EU-kommissionen förberedde sitt förslag till ekonomiskt stimulanspaket hade omfattningen svällt till 500 miljarder euro. Detta fick några länder, däribland Sverige, att kräva att en del av paketet skulle bestå av lån. När kommissionen lade fram förslaget den 27:e maj var det på 750 miljarder euro, eller 7900 miljarder kronor, vilket är drygt sju gånger den svenska statsbudgeten för 2020, 1055 miljarder kronor. Av detta är 250 miljarder euro lån, resten bidrag.

Förslaget är historiskt på många sätt. För det första har EU aldrig upprättat en fond av den här storleken och för det andra begär inte EU att medlemsländerna ska bidra till fonden. Istället kommer EU att låna upp pengarna genom att utfärda s.k. “återhämtningsobligationer” som garanteras via EUs budget, och fördela pengar till medlemsländerna. Därmed drabbas inte de medlemsländer som har dåliga statsfinanser och hög statsskuld, som exempelvis Italien.

Trots sin storlek ska det ekonomiska stödpaketet från EU ändå bara ses som ett komplement till de omfattande stödpaket som medlemsländernas regeringar själva föreslagit. Paketet är heller en del av EUs långtidsbudget, men ska ses som en långsiktig satsning. Enligt kommissionen ska stödpaketet även bidra till att snabba på den digitala och klimatsmarta omställningen av samhället i EU-området. Detta har gjort att paketet hyllats som en förebild för andra länder, som ett grönt omställningsprogram snarare än nödhjälp.