Med ett namn som vårt har du all rätt att ställa stora krav och ha höga förväntningar på våra förklaringar. Sedan starten 2018 har Vad Vi Vets mål varit att förklara fakta på ett opartiskt sätt för att motverka polariseringen av samhället. Våra förklaringar innehåller inga åsikter, inga spekulationer utan bara det vi vet, och därför har vi processer för att kontrollera att allt vi publicerar stämmer.

Journalistikens mål är att hitta och presentera den bästa tillgängliga versionen av sanningen för sin publik. Enligt de pressetiska regler som Vad Vi Vet följer innebär det att vi kontrollerar sakuppgifter så noggrant som omständigheterna medger. Vi undviker spekulationer av alla sorter, såväl från individer, organisationer och institutioner. Vad någon anser om en händelse är något annat än vad vi vet om en händelse.

Hantverket att kontrollera fakta är inte nytt, men däremot tillåter den tekniska utvecklingen oss att göra det på ett modernt sätt. Vi har rutiner och processer för att kontrollera källor och verifiera fakta. Det innebär att alla påståenden som inte kan anses tillhöra allmänbildning har länkar till källor med hög trovärdighet. Genom att Vad Vi Vet faktagranskar allt vi publicerar skiljer vi oss från många andra medier i Sverige, som främst faktagranskar stora avslöjanden men inte nyheter som de publicerar till vardags.

Kravet på saklighet gäller alla delar av en publicering, såväl innehåll som form och presentation. Alla rubriker och ingresser ska sålunda återspegla innehållet. För oss är saklighet alltid viktigare än många klick.

Faktagranskning till vardags

När vi bestämmer oss för att försöka beskriva ett ämna börjar vi med att ta reda på så mycket fakta som möjligt om detta. Vi börjar ofta med att söka efter forskningsrapporter via Google Scholar och utifrån det bildar vi oss en uppfattning om vad man egentligen vet - och inte vet - om ett ämne.

När det gäller större geopolitiska förklaringar, som exempelvis bakgrunden till kriget i Syrien, konflikten i Israel eller bakgrunden till krisen i Ukraina kräver det att man går igenom en lång rad källor för att få en överblick och därefter börjar skriva. Samtidigt diskuterar redaktören och skribenten vilka perspektiv som ska ingå i förklaringen och om det finns vissa fakta som är särskilt minnesvärda och som vi vill lyfta fram i beskrivningen för att göra den lättare att komma ihåg.

När skribenterna lämnat in sina förklaringar tar en redaktör hand om texterna. Eftersom uppgifterna i förklaringen måste ha källor, är det redaktörens jobb att kontrollera de källor som angivits och bedöma om de är trovärdiga, relevanta och korrekta. Det kan också vara saker som är dunkelt förklarade eller perspektiv som utelämnats, eller bara vanlig redigering där texten blir bättre. En förklaring kan på det här sättet gå fram och tillbaka mellan skribenten och redaktören flera gånger.

När redaktören godkänt texten går den vidare till en bildredaktör som hittar lämpliga bilder eller som gör passande grafik. Därefter planerar en redaktör in den i vårt publiceringsschema och skriver samtidigt en sammanfattning för våra sociala kanaler. Om den ska göras en story av förklaringen är det en uppgift som exempelvis vår Snap-redaktör arbetar med. Längs vägen görs kontroller av att formuleringar inte förvanskas när förklaringen förkortas.

Faktagranskning i kristider

När händelseutvecklingen går mycket fort är Vad Vi Vets förklaringar viktigare än någonsin, och faktagranskningen blir då ännu viktigare. När vi går upp i publiceringstakt fokuserar vi på inlägg i sociala medier istället för att publicera artiklar, men processen ser i grund och botten likadan ut.

Ta utvecklingen i Ukraina som exempel. Vi följer den via en rad källor. Som primärkällor använder vi officiella kanaler från ukrainska och ryska myndigheter eller andra organisationer som finns på plats, samt ögonvittnesskildringar i sociala medier. Vi använder också bilder från av AP som har fotografer i området.

Det är viktigt att påpeka att vi är mycket restriktiva med vad vi publicerar. Målet är att göra dig som följer oss klokare. Det innebär att även om vi har tillgång till bildmaterial som säger något om i stunden vill vi hellre publicera något där vi kan hänvisa till en bakgrund och ett sammanhang som ger dig förståelse och fördjupning. Vi använder oss ju inte av telegram från nyhetsbyråer, utan alla förklaringar är unika för Vad Vi Vet.

De uppgifter, bilder och videos som kommer via primärkanaler måste alltid kunna verifieras av oss innan publicering. Låt mig ta ett exempel: Att någon säger att en video är tagen i en viss region räcker inte, vi måste kunna verifiera det genom den data som finns i videon, information om plats och tidpunkt, eller genom att andra trovärdiga källor som kan verifiera materialets äkthet. Det är också ett sätt för oss att undvika att vi oavsiktligt sprider propaganda. Att något publiceras av ett annat mediehus räcker alltså inte för oss, om vi inte vet att de har robusta processer för faktagranskning.

Som sekundärkällor använder vi nyhetsbyråer som AP, AFP och Reuters som har bra processer för att verifiera alla de uppgifter de publicerar och som vi därmed kan lita på. Internationella medier med kapacitet att själva kontrollera uppgifter är också trovärdiga - som New York Times, El Pais och eller die Zeit - men däremot inte redaktioner som tävlar om att vara först med det senaste.

Vi publicerar aldrig åsikter eller spekulationer utan bara vad vi vet. Även om vi kan verifiera att Joe Biden sagt något om vad han tror att Vladimir Putins slutmål är, är det likväl en spekulation som vi inte publicerar. Däremot kan vi välja att redogöra att man från ryskt håll hävdar att man inte riktar sig mot civila mål och att man från ukrainskt håll hävdar att så likväl sker. I alla fall om vi i samma publicering också erbjuder ett sammanhang i form av vår förklaring av bakgrunden till krisen.