Orsaken till att VD:ar får fallskärmar när de får sparken är att de inte har samma anställningstrygghet som vanliga anställda. VD:ar omfattas inte av lagen om anställningsskydd, LAS, eftersom styrelsen måste kunna byta ut VD:n om samarbetet inte funkar eller om styrelsen inte är nöjd med hur hen sköter sitt jobb.

I styrelserummet på Swedbank har frågan kommit upp många gånger, vilket är helt i sin ordning då det är ett bolags styrelse som anställer och avskedar VD:n.

Eftersom VD:n i ett bolag inte har samma trygghet som de andra är det brukligt att personen har bättre villkor än andra anställda, helt enkelt för att det annars skulle bli mycket svårare att rekrytera en vd. Högre lön, rätt till bonus, tjänstepension och lång uppsägningstid (ofta minst 6 månader) med bibehållen lön om man blir uppsagd är ett sätt att hjälpa personen att landa mjukt om de måste lämna toppen, därav uttrycket “fallskärm”.

I VD:avtal brukar det även finnas en klausul som förhindrar personen från att ta jobb hos en konkurrent inom en viss tid (upp till 18 månader) från att personen blir uppsagd, en så kallad karenstid, och under den tiden får personen antingen lön eller en klumpsumma för att kompensera för det inkomstbortfall det kan innebära.

Det är förstås förödmjukande att få sparken, och än mer så om det sker i ett stort och känt bolag som bevakas av media. Som plåster på såren för att det sannolikt kommer ta lite tid och vara lite besvärligare att få ett nytt jobb är det också ganska vanligt att personen får plåster på såren i form av ett avgångsvederlag, vilket brukar vara kopplat till den lön man haft tidigare.

När Birgitte Bonnesen lämnar Swedbank får hon en fallskärm motsvarande 75% av sin årslön i fallskärm och ett avgångsvederlag som även detta är 75% av årslönen. Som vd för en av Nordens största banker har hon haft en hög årslön (14.5 miljoner kronor) och det är därför som också det totala kompensationspaketet blir stort när hon slutar (21,5 miljoner).