Allmänbildning är av naturen fläckig. Jag visste förstås att målningen hade med det spanska inbördeskriget att göra, men vad handlade kriget om? Något museum över kriget finns emellertid inte i Madrid, vilket jag fann udda, tills jag lärde mig om den tystnadspakt som gällt kriget sedan 1970-talet. Idag pratar man om kriget, men då som en identitetsmarkör i den spanska inrikespolitiken. Hur man ser på kriget som startade för 90 år sedan säger alltså något om hur man ser på Spanien idag.

Den kommande veckan firas både minnesdagar för slutet av andra världskriget (där Spanien inte deltog) och födelsen av det fredsprojekt som blev Europeiska unionen. Tanken är att du på några minuter ska få bakgrunden till sådant som snart dyker upp i vardagen och i flödet, och känna dig lite mer påläst och lite mindre överväldigad när de här frågorna dyker upp runt bordet.

⏱️ Idag tar veckobrevet 4 minuter att läsa. Det innehåller bland annat svar på frågor som många funderar på just nu:

Hur deklarerar jag snabbast för att slippa avgifter? • Varför råder det barnmorskebrist trots att barnafödandet kan förutses? • Hur står det egentligen till med säkerheten i svensk förlossningsvård? • Vad innebär det svenska totalförsvaret för mig som privatperson? • Vilka tecken och mönster föregår ofta en väpnad konflikt? • Hur mycket makt har EU över våra svenska lagar?

📆 Veckans dagar – sådant som återkommer

Imorgon är Star Wars-dagen och sista dagen att deklarera ✍️. På tisdag uppmärksammas internationella barnmorskedagen och på onsdag regnbågsfamiljers dag 🧑‍🍼🏳️‍🌈. Under torsdagen firas årsdagen av krigsslutet i andra världskriget ☮️. Europadagen firas på lördag 🇪🇺.

🌤️ Vädret: I helgen har det varit sommarvärme på sina håll i landet. Blir det fortsatt fint? Här är SMHIs väderprognosen för din ort.

Här sätter jag punkt för inledningen. Nu väntar veckans nedslag i allt från deklarationsstress till historiska fredsavtal – jag hoppas att du hittar minst en sak som gör att den kommande veckan känns lite mer begriplig, och att du får nytta av allmänbildningen i dina samtal och beslut.

Per Grankvist
grundare

1. Sista dagen att deklarera

Vad du får koll på: Allt om slutdatumet den 4 maj, hur du undviker förseningsavgifter och när pengarna landar på kontot. Vi visar hur du godkänner snabbt digitalt och vad som krävs för att få sista minuten-anstånd.

Imorgon är sista dagen att deklarera och den 4 maj är det definitiva slutdatumet för att undvika förseningsavgifter. Om du inte behöver göra några ändringar kan du enkelt godkänna den med BankID direkt i mobilen. För dig som har avdrag att göra eller känner dig osäker är det hög tid att se över siffrorna en sista gång innan midnatt.

• Detta gäller 🤔 I början av mars skickas deklarationen ut och för många är den ett orosmoment hela vägen fram till att den ska in i början av maj. Vi har sammanställt några fakta som kan vara bra att ha koll på. Här är vad du behöver veta.

2. Så ser bristen på barnmorskor ut

Vad du får koll på: Varför personalkrisen i förlossningsvården består trots att vi medicinskt har en av världens säkraste miljöer. Skillnaden mellan vårdkvalitet och trygghet, samt bristen på barnmorskor påverkar eftervården och arbetsmiljön.

På tisdag uppmärksammas Internationella barnmorskors dag för att hylla barnmorskors livsavgörande arbete. Trots att Sverige har en av världens säkraste förlossningsvård, pressas verksamheten av en utbredd personalbrist som gör arbetsmiljön tuff. Samtidigt kämpar många regioner för att förverkliga målet om en barnmorska per födande kvinna för att öka tryggheten för både personal och familjer.

• Brist på barnmorskor 🏥 I Sverige råder det brist på barnmorskor, och nyblivna mammor är missnöjda med vården efter förlossningen. Varför är det så svårt att få ordning på förlossningsvården när barnafödande kan förutses ganska enkelt? Här är vad du behöver veta.

• Är svensk sjukvård dålig? 😀 Är det kris i vården? Media skriver om vårdköer och inställda operationer, lidande och kaos, bristande bemanning och bristande kunskaper hos dem som jobbar där – men hur står det till i verkligheten? Här är överblicken du behöver.

3. Om krig i vår tid

Vad du får koll på: hur vägen från krigsslut till dagens osäkra omvärldsläge ser ut. Vad det svenska totalförsvaret innebär för dig, hur mönster föregår konflikter och hur moderna hot som hybridkrig och digital taktik suddar ut gränsen mellan fred och krig.

På torsdag är det 81 år sedan Tysklands kapitulation trädde i kraft och andra världskriget tog slut i Europa. Mycket har förändrats sedan dess, och vi har gått från en tid då krig kändes avlägset till att många idag oroar sig för framtiden.

• Totalförsvaret växer 🇸🇪 Nästan alla i Sverige, och även många privata företag, har lagstadgade skyldigheter i händelse av krig. Allt detta är en del av det så kallade totalförsvaret — men vad innebär det egentligen? Här är vad du behöver veta.

• Signaler på krig 🪖 Krig föregås sällan av en enda händelse. Istället är det ofta en rad återkommande mönster som tillsammans ökar sannolikheten för att en väpnad konflikt ska bryta ut. Här är överblicken du behöver.

• Hybridkrig utmanar traditionell krigstaktik 💻 Gränsen mellan fred och krig är inte längre tydlig, när aktörer använder sig av nya, digitala och mera svårupptäckta taktiker än militärt våld. Här är bakgrunden.

• Så utreds krigsbrott 🛡️ Det finns regler som styr hur väpnade konflikter ska bedrivas. Brott mot dessa kallas krigsbrott och utreds av den internationella domstolen i Haag. Här är vad du behöver veta.

4. Firandet av starten på det som blev Europeiska Unionen

Vad du får koll på: Bakgrunden till Europadagen och resan från kol- och stålsamarbete till dagens politiska union. Hur mycket makt EU faktiskt har över svenska lagar, hur domstolen i Luxemburg fungerar och vad det polska ordförandeskapet innebär för samarbetet.

På lördag firas Europadagen för att hedra minnet av Schumandeklarationen från 1950, som lade grunden för det vi idag kallar EU. Tanken var att göra framtida krig mellan Europas länder praktiskt taget omöjliga genom att låta nationer samarbeta kring viktiga naturresurser. Idag fungerar dagen som en symbol för fred och sammanhållning i Europa.

• Från kol och stål till union 💶 Europeiska unionens historia började med några namnteckningar. Den 18:e april 1951 undertecknade Västtyskland, Frankrike, Italien, Belgien, Nederländerna och Luxemburg en överenskommelse i Paris som skapade en kol- och stålgemenskap. Här är vad du behöver veta.

• Hur mycket makt har 🇪🇺 EU? Svaret på frågan om hur mycket av våra svenska lagar och regler som egentligen bestäms av Europeiska unionen beror lite på hur man räknar. Här är överblicken du behöver.

• Bryta mot 🛑 EU-rätten? Det är den Europeiska unionens domstol som ser till att EU:s lagar och regler följs i hela unionen. Men hur går det egentligen till? Här är bakgrunden.

• Polen som ordförande 🇵🇱 Våren 2026 är Cypern ordförandeland i ministerrådet. Det är en formell roll med stort informellt inflytande. Vad innebär det? Här är vad du behöver veta.

Du är klar!

Det var allt för idag!

Om du vill fortsätta fylla på med bakgrund snarare än brus mellan nyhetsbreven finns vi också här:

• Bli allmänbildad medan du scrollar📱Följ oss på Instagram, Facebook, Threads och Linkedin för små doser allmänbildning som gör det lättare att förstå det som flimrar förbi i flödet.

• Låt det aldrig bli tyst runt bordet. 🗯️ Få förslag på samtalsämnen direkt till din telefon: WhatsApp, Messenger, Instagram DM - ett enkelt sätt att känna dig tryggare i samtalen, utan att behöva läsa allt.

• Fakta direkt i din inbox 📥 Har du fått veckobrevet av en vän? Klicka här för att få nästa utskick (gratis!) och fortsätta bygga en stabil grund av kunskap som håller, även när nyhetsläget skiftar.

Vad Vi Vet är tjänsten som ger dig allmänbildning du har nytta av – nu och när ämnena dyker upp igen.

Det här är politikbrevet från Vad Vi Vet. Här får du hjälp att förstå den politik som påverkar världen och din vardag – det du ser i flödet, i nyheterna och runt bordet – med fokus på bakgrund och sammanhang i stället för konflikter och snabba utspel.

Den här veckan är det Europa som står i fokus. Du får den bakgrund du behöver till firandet – det som syns i flödet, diskuteras eller oroar många – så att det känns begripligt i stället för överväldigande. Poängen är att du ska känna att du har tillräcklig koll just nu: inte allt, men det viktigaste för att förstå rubrikerna utan att behöva plöja fler texter.

I detta politikbrev riktar vi blicken mot Europeiska unionen och Europadagen. En dag som i år bär på ett tyngre och viktigare budskap än på länge. Vi går igenom varför vi firar, hur idén om EU föddes ur askan av ett krig och hur dagens ledare nu försöker rusta unionen för en ny tid.

Den 9 maj firas Europadagen. En av de officiella symbolerna för Europeiska unionen, vid sidan av flaggan, hymnen och valutan euro. Dagen firas till minne av den franske utrikesministern Robert Schumans tal i Paris den 9 maj 1950. I det här talet föreslog han en helt ny form av politiskt samarbete i Europa som skulle göra krig mellan Europas nationer inte bara otänkbart, utan rent tekniskt omöjligt.

Read more

För att köpa ett hagelgevär i Sverige krävs en jaktlicens, som i sin tur kräver utbildning. Att få licens för pistol är däremot i princip omöjligt, eftersom det inte är tillåtet att jaga med pistol i Sverige. Om du tillhör den lilla skara som tävlar i pistolskytte får du likväl inte ta med dig pistolen hem - den förvaras alltsom oftast på skytteklubben.

En helt annan sak: Den här helgen är det städdag i många bostadsrättföreningar, ett tillfälle att gå samman och förbättra sin närmiljö på ett högst handgripligt sätt. Denna arbetsdag är också en vårtradition och samtidigt en manifestation av vad man kan åstadkomma när man gör saker tillsammans.

Den här veckan handlar brevet om vapenkultur, valborgsfirande, och hur lön faktiskt kan vara kopplad till lycka. Tanken är att du på några minuter ska få bakgrunden till sådant som snart dyker upp i vardagen och i flödet – och känna dig lite mer påläst och lite mindre överväldigad när de här frågorna dyker upp runt bordet.

⏱️ Idag tar veckobrevet 5 minuter att läsa. Det innehåller bland annat svar på frågor som många funderar på just nu:

Varför är det så lätt att få tag på vapen i USA • Varför är glada medarbetare mer produktiva? • Blir vi lyckligare av högre lön? • Hur lyckas du med löneförhandlingen? • Hur pratar du med din tonåring om alkohol? • Finns det säkra nivåer av alkoholkonsumtion? • Hur mycket dricker svenskar? • Kan man överskydda sina barn?

📆 Veckans dagar – sådant som återkommer

På tisdag uppmärksammas arbetsmiljödagen 💼. Svenska friluftsdagen och dansens dag uppmärksammas på onsdag🏕️💃. På torsdag är det dags att flagga för Kungens födelsedag, samtidigt som Valborg firas 🇸🇪🔥. Även fredagen är flaggdag, då är det första maj och arbetarrörelsens dag 🇸🇪. Fullmånen lyser upp natten på fredag 🌕. Harry Potter-dagen uppmärksammas på lördag och Internationella dagen för pressfrihet på söndag 🧙.

🌤️ Vädret Hur blir majvädret? Här är SMHIs väderprognosen för din ort.

Här sätter jag punkt för inledningen. Nu väntar veckans nedslag i kopplingen mellan lön, lycka och våra vårliga traditioner – jag hoppas att du hittar minst en sak som gör att den kommande veckan känns lite mer begriplig, och att du får nytta av allmänbildningen i dina samtal och beslut.

Per Grankvist
grundare

1. Det finns vapen överallt i USA

Vad du får koll på: den amerikanska vapenkulturen och hur det ses som en rättighet att bära vapen.

Read more

Den regimen ville minska kyrkans inflytand…

Read more

Ministerrådet, är en av sju institutioner inom EU. I …

Read more

Vi vill våra barn allt väl, men genom att eliminera varje motgång riskerar vi att ta ifrån dem de verktyg de behöver för att hantera livet. Malin Bergström är psykolog och forskare med omfattande expertis inom barns utveckling och gränssättning i det moderna föräldraskapet.

I det här avsnittet lär du dig:

• Varför förmågan att hantera misslyckanden är en av de viktigaste kuggarna i ett barns psykiska hälsa.

• Hur du skiljer på nödvändig omsorg och den kontroll som hämmar barnets självständighet.

• Praktiska strategier för att våga backa och låta barnet möta lagom stora utmaningar på egen hand.

Ett sakligt samtal om föräldraskapets svåraste balansgång: att ge stöd utan att ta över.

Bergströms bokrekommendationer:

Read more

Det här är hälsobrevet från Vad Vi Vet. Här får du hjälp att förstå forskningen och få bättre kunskap om hälsa och vardagsvanor.

Den här tiden på året märker många av att våren inte bara innebär ljusare dagar och grönare träd – utan också rinnande näsor, kliande ögon och återkommande nysningar.

För vissa är besvären milda, medan de för andra kan påverka både sömn, energi och koncentration. Och trots att pollenallergi är en av de vanligaste allergierna i Sverige är det inte alltid självklart vad som faktiskt händer i kroppen, eller varför.

Read more

Den här …

Read more

Det här är politikbrevet från Vad Vi Vet. Här får du hjälp att förstå den politik som påverkar världen och din vardag – det du ser i flödet, i nyheterna och runt bordet – med fokus på bakgrund och sammanhang i stället för konflikter och snabba utspel.

Den här veckan är det den svenska inrikespolitiken och rättsväsendet som står i fokus. Du får den bakgrund du behöver till den dagsaktuella kriminalpolitiken – det som syns i flödet, diskuteras eller oroar många – så att det känns begripligt i stället för överväldigande. Poängen är att du ska känna att du har tillräcklig koll just nu: inte allt, men det viktigaste för att förstå rubrikerna utan att behöva plöja fler texter.

I detta politikbrev riktar vi blicken mot brottsligheten i Sverige. Valet 2026 närmar sig och kriminalpolitiken är, precis som vid förra valet, en viktig fråga för många. Debatten har länge handlat om repressiva åtgärder och hårdare tag mot gängvåldet. Men vad säger egentligen siffrorna när vi nu har facit för 2025?

Totalt sett dominerades brottsligheten under 2025 av brott mot person (22 %) och stöld- och tillgreppsbrott (21 %). Tillsammans med bedrägerier utgjorde dessa kategorier den absoluta majoriteten av de anmälda brotten, medan narkotika- och trafikbrott stod för betydligt mindre andelar. En särskilt uppmärksammad del av utvecklingen gäller dödsskjutningar. Dessa är fortfarande mycket ovanliga sett till befolkningen som helhet, men får stor medial uppmärksamhet, vilket kan göra att de upplevs som vanligare än de faktiskt är. Under 2010-talet ökade det dödliga skjutvapenvåldet i Sverige och låg periodvis på höga nivåer jämfört med andra europeiska länder.

Samtidigt visar nyare statistik från Brå att utvecklingen har vänt. År 2025 konstaterades 84 fall av dödligt våld, vilket är den lägsta nivån sedan 2012.

Read more

Det här Vad Vi Vets månadsbrev om mat och dryck. Istället för recept, ger det här nyhetsbrevet allmänbildning om varför vi äter och dricker som vi gör - kunskap som du har nytta och glädje av från första tuggan till sista droppen.

Nu börjar det verkligen kännas som att våren är här. Sedan vi ställde om till sommartid märks det att dagarna blir längre och kvällarna ljusare. I april börjar vi också flytta ut igen. Kanske är det årets första kaffe i solen, en kväll på en uteservering eller den första grillningen för säsongen.

Samtidigt är det för många en period med högt tempo, vilket också kan påverka våra matvanor. I det här brevet tittar vi därför närmare på hur våren påverkar vad vi äter: från stress och sug till grillvanor och säsongens råvaror.

Bon appétit!

Ur innehållet: Hur hänger grillning ihop med könsroller? Hur påverkar kött klimatet? Vilken påverkan har stress på vad vi äter? Varför är säsongens råvaror ett smart val? Vilka råvaror är i säsong?

Ps. Visste du att Vad Vi Vet driver en av Sveriges största matkanaler i sociala media? Klicka för att följa Vad Vi Vet Mat på Instagram och Facebook.

Ps2. Om du inte vill ha vårt månadsbrev om mat och dryck, uppdatera dina preferenser här.

1. Valborg, grillen och vem som står vid elden

Foto: Charlie Sivlér / Unsplash

Den sista april firar vi Valborg, en högtid som markerar övergången från vår till sommar. Runt om i Sverige tänds eldar och människor samlas utomhus, ofta tillsammans med vänner och familj.

Traditionen har rötter i både religiösa högtider och äldre föreställningar om att elden skyddar mot onda krafter. I dag handlar firandet snarare om att välkomna ljuset – och för många markerar det också starten på grillsäsongen.

Read more

Det här är veckobrevet från Vad Vi Vet, skrivet av mig, Per Grankvist, grundare och folkbildare. Varje söndag kväll får du allmänbildning du faktiskt har nytta av, om sådant som dyker upp i vardagen, i flödet och runt bordet. Mindre nyhetsjakt, mer nyfikenhet.

När jag skriver mina veckobrev är Bosse aldrig långt borta. Min nioåriga cockerpoo tyck…

Read more

Idag i Perspektiv har jag bjudit in Per Jensen, en av Sveriges främsta experter på området. Han är professor emeritus i etologi vid Linköpings universitet och har ägnat decennier åt att studera djurens beteende – från de ryska silverrävarna till våra egna vardagsrumskompisar.

Han har skrivit hyllade böcker om hundars beteende, senast Hundens inre värld - inlärning, tankar och känslor. där han utmanar gamla myter och ger oss en djupare inblick i hundens inre liv.

Jensens bokrekommendationer:

Read more

Det här är hälsobrevet från Vad Vi Vet. Här får du hjälp att förstå forskningen och få bättre kunskap om hälsa och vardagsvanor.

Den här tiden på året upplever många att tempot ökar. Kalendern fylls på, ljuset återvänder och det finns en känsla av att vilja hinna med mer – både på jobbet och privat.

Samtidigt är det nog fler än jag som upplever att tiden känns knappare, trots att dygnet faktiskt är lika långt som alltid. Och trots att vi har ställt om till sommartid kan det vara svårt att få allt att gå ihop.

Stress är i grunden en naturlig del av livet: något som hjälper oss att hantera krav och utmaningar. Men när återhämtningen uteblir kan den istället börja påverka både kropp och psyke.

I det här brevet tittar vi därför närmare på vad som händer i kroppen när vi blir stressade, när stress kan bli ett problem och vad som faktiskt kan hjälpa.

Vad säger egentligen forskningen?

Forskningen om stress är omfattande, och många faktorer påverkar hur vi reagerar – från arbetsmiljö och livssituation till sömn och återhämtning.

Det som forskningen däremot är tydlig kring är skillnaden mellan

Read more

Det är nära kopplat till “nyhetsundvikande”, ett fenomen som vuxit i omfattning de senaste åren. Fyra av tio (40 procent) säger att de ibland eller ofta undviker nyheterna, en ökning från 29 % 2017. Undvikandet är högst i Bulgarien (63 %), Turkiet (61 %), Kroatien (61 %) och lägst i de nordiska länderna samt i Taiwan (21 %) och Japan (11 %).

Undersökningen visar likväl att var fjärde svensk har slutat följa nyheterna, och jag förstår dem. Medier fokuserar ofta på det senaste som hänt, snarare än det viktigaste för att förstå ett ämne. Det bidrar till att man känner sig överväldigad samtidigt som man sällan får förklaringar till varför något händer. Det skapar frustration, irritation och kanske är det inte så konstigt att man undviker nyheterna ibland.

Efter nästan 20 år som journalist startade jag Vad Vi Vet för att erbjuda något annat: en prisbelönad allmänbildningstjänst som du har nytta av. Ungefär halv miljon svenskar använder redan Vad Vi Vet varje månad - kanske är det din tur nu?

Med Vad Vi Vet får du dagliga förslag på ämnen du behöver ha koll på. Vi ger dig bakgrunden till händelser i världen och vardagen. I vårt bibliotek finner du tusentals faktagranskade förklaringar, kartor, grafer och artiklar om sånt du har nytta av att veta om hälsa, politik, ekonomi, relationer och mycket mer..

Just nu kan du prova Vad Vi Vet för bara 1 kr om dagen. Ingen bindningstid. Sluta när du vill. Pengarna tillbaka om du inte är nöjd.

Välkommen som prenumerant!

/Per

Skaffa Vad Vi Vet!

Här samlas människor i enkla ålabodar för att äta ål tillagad på en mängd olika sätt.…

Read more

Min mor påminde mig om att det enligt Bondepraktiken ska komma sju bakslag innan det är vår, räknat från den första gången man ser en stare…

Read more

Bakgrunden var en gemensam rädsla för Sovjetunionens ökade inflytande i Europa, särskilt efter kommunisternas maktövertagande i Tjeckoslovakien 1948. Nordatlantiska fördraget (eng. …

Read more

April väntar runt hörnet – en månad då vi växlar mellan deklarationsblanketter, vårstädd balkong och vårens första traditioner utomhus. Naturen vaknar, dagarna blir ljusare och samtidigt behöver vi ha lite extra koll på både plånboken och hälsan för att ligga steget före.

Det här är månadsbrevet från Vad Vi Vet – allmänbildningstjänsten du har nytta av – som bara skickas till dig som är betalande prenumerant. Tack för att du stöttar vårt arbete med att göra världen mer begriplig.

I varje månadsbrev väljer jag ut ämnen som hjälper dig att få ”koll framåt” under de närmaste veckorna. I april rör vi oss från deklarationsstress till pollenbesvär, via älgar i slow-tv och vidare till varför vi samlas runt valborgsbrasor.

Per Grankvist,
Grundare, Vad Vi Vet

Ps. Visste du att vi har flera tusen förklaringar i vårt bibliotek? Om du snabbt vill bli allmänbildad, se då till att bli prenumerant, så får du obegränsad tillgång till biblioteket.

1. Deklarationstider – så undviker du onödig stress

Read more

På onsdag är det första april – dagen då vi alla riskerar att bli lurade. Skillnaden mellan att skratta åt ett fyndigt skämt och att gå på något mer allvarligt handlar ofta om just allmänbildning. Ju mer du förstår av världen, desto svårare är det att lura dig – både i flödet och i vardagen.

Veckobrevet från Vad Vi Vet skrivs av mig, Per Grankvist, grundare och folkbildare. Det finns till för att ge dig den där känslan av att ha koll: mindre nyhetsjakt, mer bakgrund; mindre brus, mer begriplig allmänbildning. Varje söndag kväll får du allmänbildning du faktiskt har nytta av – om sådant som dyker upp i vardagen, i flödet och runt bordet.

Jag är väldigt stolt över förtroendet från alla som följer oss – men att hjälpa dig att hålla koll och ge dig allmänbildning du har nytta av är också själva kärnan i Vad Vi Vets affärsidé.

För att vi långsiktigt ska kunna fortsätta göra faktabaserad folkbildning, utan att kompromissa med vår oberoende roll, behöver en del av det vi gör faktiskt kosta pengar. Det är våra betalande prenumeranter som finansierar arbetet bakom veckobrevet, förklaringarna och poddarna och gör det möjligt att fortsätta sprida kunskap till många.

Därför kommer inte alla framtida veckobrev vara fullt läsbara för den som inte betalar. Du kommer fortsatt kunna ta del av mycket – men den fördjupning som gör störst nytta i vardagen kommer vara reserverad för betalande prenumeranter. Det du har verklig nytta av är också värt att betala för.

Om du vill vara säker på att få tillgång till hela innehållet även framöver och samtidigt bidra till att fler får tillgång till faktabaserad allmänbildning, är det nu en väldigt bra tid att bli betalande prenumerant.

• Inte prenumerant? För att alla ska ha råd kostar det bara 1 kr/dag. Klicka här för att ta del av erbjudandet.

Tack på förhand!

⏱️ Idag tar veckobrevet 4 minuter att läsa. Det innehåller bland annat svar på: Varför luras vi den 1 april? • Hur genomskådar man falska påståenden och bilder? • Varför firar vi högtider på aftonen? • Varför äter vi så många ägg till påsk? • Varför blir pollensäsongen allt längre? • Vad bör ett smart semesterapotek innehålla?

📆 Veckans dagar – sådant som återkommer På onsdag är det 1 april och många passar på att skoja 😜. Internationella barnboksdagen uppmärksammas på torsdag, som också är skärtorsdag 📕. Långfredagen inleder påskhelgen som följs av påskafton på lördag samt påskdagen och annandagen 🐣.

Dessa dagar väver samman vårt behov av både lekfullhet och eftertanke när vi rör oss genom årshjulets skiftningar, från medeltida skämtlynne till kyrkoårets viktigaste högtid. Genom att förstå mönstren bakom dagarna blir det lättare att navigera i veckans flöde med både större nyfikenhet och bättre bakgrundskoll.

🌤️ Vädret: Börjar det bli vår på riktigt? Här är SMHIs väderprognos för din ort.

Nu väntar veckans nedslag – jag hoppas att du hittar minst en sak som gör att den kommande veckan känns lite mer begriplig.

Per Grankvist
grundare

1. Konsten att inte bli lurad av ditt flöde den första april (och alla andra dagar)

Vad du får koll på: hur vi har gått från oskyldiga aprilskämt till att navigera i ett flöde av medveten desinformation och de konkreta verktyg du behöver för att stärka din motståndskraft.

Read more

Varje vår blickar tusentals svenskar mot björkarnas hängen med fasa. För andra är en vanlig jordnöt förenad med livsfara. Allergi är i grunden ett misstag av …

Read more