Den lokala grundbulten: Kommunalskatten

I Sverige är skattesystemet i grunden decentraliserat. Den skatt som de allra flesta …

Read more

Det här är ekonomibrevet från Vad Vi Vet. Här får du hjälp att förstå den ekonomi som påverkar din vardag – den här veckan handlar det om de nya bolånereglerna som börjar gälla från 1 april.

Poängen är att du ska känna att du har tillräcklig koll just nu: inte allt, men det viktigaste för att förstå rubrikerna utan att behöva plöja fler texter.

Bakgrunden till de nya bolånereglerna är att regeringen vill göra det möjligt för fler att äga sin bostad. Tanken är framför allt att underlätta för unga att ta sig in på bostadsmarknaden och för familjer att skaffa större boende när de växer. De nya reglerna är därför främst relevanta för dig som ska köpa bostad, utöka ditt lån eller omvärdera din bostad.

Så vad innebär de nya reglerna?

Bolånetaket höjs från 85 till 90 procent av bostadens marknadsvärde. Det betyder att du endast behöver en kontantinsats som motsvarar 10% av

Read more

Det är lätt att känna sig lite stressad nu när deklarationerna börjat skickas ut. Särskilt när kvitton ska letas fram och siffror ska dubbelkollas. Systemet i Sverige är dock ganska tacksamt eftersom de flesta uppgifterna redan är inhämtade automatiskt. Därför har jag valt att skicka ett extra ekonomibrev den här månaden, där jag går igenom några viktiga delar av årets deklaration som kan vara lätta att missa.

På fredag kan alla se sina deklarationer på Skatteverkets hemsida och från den 17 mars kan du börja deklarera. Den sista dagen att deklarera är den 4 maj om du inte har anstånd på grund av exempelvis sjukdom. Anstånd går att ansöka om fram till sista dagen man ska deklarera, alltså den 4 maj. Om du har anstånd är sista dagen att deklarera 1 juni.

Ska du få skatteåterbäring och vill ha den i april måste du ha deklarerat senast den 31 mars. I så fall kommer återbäringen mellan 7-10 april. Detta gäller endast om du inte lägger till några uppgifter utan bara ska godkänna din deklaration. Vill du godkänna deklarationen kan du göra det via Skatteverkets e-tjänst, sms eller samtal. Glöm inte att registrera ditt konto hos Skatteverket. För dig som deklarerar senast den 4 maj kan du få skatteåterbäringen mellan 9-12 juni.

För de som ska betala kvarskatt så gäller det att den betalas ungefär 90 dagar efter slutskattebeskedet. Uppgift om exakt datum står i skattebeskedet. Skatteverket drar pengarna från ditt skattekonto på förfallodagen om du inte manuellt betalar in den tidigare.

I det här ekonomibrevet (som är exklusivt för prenumeranter) har jag sammanställt det du har nytta av att veta för att få full koll på ämnet.

• Vad gäller deklarationen? • Hur blir du förberedd på oförväntade utgifter? • Hur kommer du igång med sparande?

• ⏱️ Det tar sammanlagt 3 minuter att läsa.

Trevlig läsning!

Maja,
planeringsredaktör

Ps. På vår sajt hittar du mängder av nyttiga förklaringar av sådant som kan förbättra din privatekonomi. Klicka här.

Read more

Dagens skattesystem har rötterna i början av 1900-talet. Det bygger på att Skatteverket samlar in information om inkomster från mån…

Read more

Det är ett vanligt missförstånd att oljans betydelse försvinner i takt med att vi slutar tanka våra bilar. Sanningen är att oljan är fundamentet i den moderna materiella världen.

Den petrokemiska industrin omvandlar råolja …

Read more

Vid årsskiftet höjdes inkomstpensionen med cirka 1,9 procent, i takt med inkomstutvecklingen i landet. Garantipensionen, som relativt få personer får, höjdes med 0,7 procent till följd av ökningen av prisbasbeloppet.

Samtidigt har regering och riksdag genomfört ändringar i skattelagstiftningen som påverkar pensioner för personer bosatta utomlands. Bland annat har den så kallade SINK-skatten sänkts från 25 till 22,5 procent. Har du koll på hur just din pension påverkas?

I det här ekonomibrevet (som är exklusivt för prenumeranter) har jag sammanställt det du har nytta av att veta för att få full koll på din pension.

• Hur hinner du tjäna tillräckligt mycket? • Hur kommer du igång med pensionssparande? • Hur får du pengara att räcka med en aktiv ålderdom? • Vad innebär jämställd pension i ett förhållande? • Varför är ränta-på-ränta effekten så kraftfull?

⏱️ Det tar sammanlagt 3 minuter att läsa.

Trevlig läsning!

Maja,
planeringsredaktör

Ps. På vår sajt hittar du mängder av nyttiga förklaringar av sådant som kan förbättra din privatekonomi. Klicka här.

Så tar du tag i pensionen i år

Read more

Känns ekonomin ansträngd så här i början av året är du långt ifrån ensam. Efter en period där inflationen i Sverige låg långt över det normala, med prisökningar på upp mot omkring 10 procent under 2022–2023, har inflationen successivt fallit tillbaka och närmat sig Riksbankens mål under 2024–2025. Det har medfört att privatekonomi blivit en allt viktigare fråga, och ett klokt första steg är att skapa en tydlig plan för året som ligger framför oss.

För hushåll med bolån har de senaste räntesänkningarna gett ett visst andrum, även om räntenivåerna fortfarande är höga jämfört med åren före inflationskrisen. Samtidigt är matpriser och boendekostnader fortsatt på historiskt höga nivåer, vilket gör det extra viktigt att ha kontroll över både inkomster och utgifter. Därför har jag samlat några bra förklaringar för att lägga grunden till en hållbar ekonomisk plan för 2026.

⏱️ Idag tar ekonomibrevet 3 minuter att läsa.

• Ur innehållet: Hur planerar du månadsvis? • Hur jämför du lån? • Hur minskar du elräkningen? • Vad ska du tänka på med sparandet? • Vad gäller för pensionssparande?

Trevlig läsning!

Maja,
planeringsredaktör

Read more

Många blir oroliga när medier rapporterar om att elpriset når nya rekordnivåer under några dagar. I själva verket drabbar det bara några få. Låt oss därför reda ut vilka som kan ha anledning att vara oroliga för nästa elräkning, hur den oron kan minskas – och vilka som inte behöver oroa sig alls för tillfälliga pristoppar.

Först och främst: alla får två elräkningar. En från företaget som säljer elen till dig – elleverantören – och en från nätbolaget som distribuerar elen genom sitt nät. Framför allt kan du påverka den första räkningen genom hur mycket el du använder. Det påverkar i sin tur din totalkostnad, som ungefär till hälften består av skatt.

Patrik Södersten är elprisexpert på Fortum. Han berättar att du som bor i lägenhet har minst anledning att oroa dig, helt enkelt eftersom det inte går åt särskilt mycket el. Det gör att räkningen från elleverantören är lägre än vad många tror. ”Snittkostnaden för el i en trea på åttio kvadrat är runt 250 kronor i månaden, alltså ungefär lika mycket som du betalar för Spotify och Netflix sammantaget. Bor man i en större lägenhet är man ofta fler personer och det gör att kostnaden för hushållsel ökar, precis som att man då tvingas välja dyrare versioner av Spotify och Netflix.”

Bor du i en villa tillkommer kostnaderna för att värma upp huset med el och ladda bilen för dig som har elbil. Det kräver mycket mer el än spis, kylskåp och tvättmaskin.

Det finns en liten del av nätfakturan du kan påverka. Sedan det började införas effektavgifter i elnätet spelar det också roll när på dygnet du värmer huset, laddar bilen, tvättar eller gör något annat som drar mycket effekt. Hur mycket effekt som används samtidigt och när på dygnet det sker avgör hur hög din effektavgift blir till nätbolaget. För dig som använder mycket el kan skillnaden mellan att använda el vid rätt eller fel tidpunkt (när andra använder lite eller mycket el) bli kostsam.

Vad som styr din elkostnad

För att slippa oroa dig i onödan över en hög elräkning är det bra att veta att kostnaden beror på tre saker: hur mycket el du använder, när du använder den och vilket avtal du har.

• Behov. Om du bor i lägenhet har du mindre anledning att oroa dig än om du bor i hus, helt enkelt eftersom du gör av med mindre el. Ett för dagen högt elpris spelar alltså mindre roll, men det är bra att vara vaksam på några saker. Några av de stora energislukarna i hemmet är golvvärmen i badrummet, handdukstorken och numera även speldatorerna. För husägare tillkommer el för uppvärmning och eventuellt för att ladda bilen. Om du funderar på att byta från fast till rörligt elavtal måste du vara beredd på att ändra dina vanor och justera dina behov för att elräkningen inte ska bli högre utan lägre.
  
  En annan faktor är hur mycket el du behöver vid varje tidpunkt – ditt effektbehov. När du använder saker med hög effekt, som när du laddar elbilen eller värmer huset, samtidigt som många andra gör samma sak, bidrar du till trängsel i elnätet. Det är då du betalar den effektavgift vi kallar trängselavgift till nätbolaget.

• Tidpunkt. Förr sa man att elen alltid var billigast på natten. I dag är elen ofta billigast mitt på vardagar och tidigt på morgonen (cirka klockan 02–04), särskilt på sommarhalvåret. Det beror på att vi numera har en större andel vindkraft och solkraft i Sverige som producerar som mest mitt på dagen, vilket pressar ned priset. Eftersom många numera laddar elbilar på natten är elpriserna inte längre lika låga då, helt enkelt för att behovet ökat.
  
  Eftersom elpriset styrs av tillgång och efterfrågan kan det variera kraftigt under en vecka, en månad och över året. På sommaren, när behovet av uppvärmning är lägre, är också priset lägre. Även effektavgiften varierar beroende på tidpunkt och vilket nätbolag du har. För att krångla till det ytterligare kan den skilja sig mellan olika platser i landet. Vill du ha full koll behöver du alltså kolla med ditt nätbolag för att förstå hur de debiterar dig.
  
  

• Avtalsform. Valet mellan fast och rörligt elavtal beror på din privatekonomi och hur mycket risk du är beredd att ta – ungefär som valet mellan bunden och rörlig ränta på bolånet. Ett fast avtal ger förutsägbarhet och trygghet, eftersom kostnaden är densamma under hela bindningstiden. Priset kan däremot vara något högre och avtalet mindre flexibelt.
  
  Ett rörligt elpris – liksom en rörlig ränta – kan bli lägre över tid, men innebär en risk att kostnaderna ökar om elpriset eller marknadsräntorna stiger. Hur stora dina el- eller räntekostnader blir beror förstås också på hur mycket el du använder och hur mycket du behöver låna. En fördel med fastprisavtal är att du slipper tänka så mycket på när du använder elen, eftersom du betalar lika mycket för varje kilowattimme, oavsett tid på dygnet.
  
  Till skillnad från bolån finns det också en tredje form av elavtal: en kombination av rörligt och fast som kallas rörligt månadspris. Det innebär att du följer upp- och nedgångar på marknaden, men du betalar ett genomsnittspris för respektive månad. Det är faktiskt den populäraste avtalsformen. Det är också den avtalsform som Patrik Södersten rekommenderar till den som vill minska sin oro: ”Rörligt månadspris passar den som har stabil ekonomi, prioriterar flexibilitet och chansen till en lägre genomsnittlig kostnad över tid. Då behöver man inte heller oroa sig för enskilda pristoppar eller när på dygnet man använder elen.”

När ska man oroa sig för elräkningen?

De allra flesta behöver inte oroa sig alls, men det är bra att ha koll på hur man använder sin el och vilket avtal man har. Antingen bor man i en lägenhet, där månadskostnaden för el ungefär motsvarar det man tillsammans betalar för Spotify och Netflix, eller så har man inte ett rörligt avtal och drabbas därför inte av tillfälliga pristoppar.

De som kan känna en viss oro är de som bor i hus som de värmer upp med direktverkande el och/eller har elbil. Effektavgifterna i elnätet gör att det kan bli dyrt om man lagar mat, bastar och tvättar samtidigt. Kolla med din elleverantör och ditt nätbolag vad som gäller hos dig.

De som framför allt behöver oroa sig är de som har kombinationen hög förbrukning, har rörligt avtal (cirka 15 procent av alla hushåll) men som inte har möjlighet att styra eller anpassa sin förbrukning. Många som har kvartsprisavtal (f.d. timprisavtal) är dock mycket insatta i hur elpriset svänger; de tar hjälp av smart teknik och styrning och nyttjar på så sätt de billiga timmarna, sprider ut sin förbrukning över dygnet och kan därmed spara en rejäl slant.

Lätt att hjälpa till med enkla verktyg

Oavsett vilket avtal du har och hur du bor skadar det inte att flytta en del av förbrukningen från tider när elpriserna är högre. Trots att vi i Sverige har ett av världens bästa elsystem är det bra att hjälpa till att balansera systemet när man kan – höga elpriser betyder att elsystemet är ansträngt, med hög efterfrågan och lägre produktion. Om många gör så sjunker priset på el för alla – precis det såg vi när många sänkte sin förbrukning under elkrisen 2022.

Du behöver ingen avancerad teknik för detta. Använd timerfunktionen i diskmaskin och tvättmaskin och låt maskinerna gå när du är på jobbet. Samma sak gäller uppvärmning och eventuell laddning av elbilar. Tänk lite extra på att inte använda som mest under tider med riktigt höga priser. Många bolag erbjuder appar där du snabbt och enkelt kan få koll på när det är som dyrast i just ditt elprisområde.

Men i bostaden finns också en rad apparater som påverkar din förbrukning mer än …

Read more

Med bara två veckor kvar till julafton är det många som börjar känna sig stressade över julklappar som ska inhandlas och julmat som ska planeras och tillagas. Det är lätt att julen blir lite dyrare än vad man tänkt sig och utgifterna kan snabbt springa iväg. Genom att gå igenom inkomster, utgifter och planerade köp redan nu slipper du onödig stress när helgerna väl närmar sig. Det kan också hjälpa dig att prioritera det som faktiskt betyder mest, i stället för att göra impulsköp som du senare kanske ångrar.

Julhandeln väntas i år öka med omkring fem procent jämfört med förra året, trots att ekonomin fortfarande befinner sig i ett återhämtningsskede. Hushållens vilja att konsumera har stärkts i takt med att inflationen har dämpats och räntorna blivit lägre. Även regeringens höstbudget har bidragit till en mer positiv framtidstro, något som kan komma att märkas redan i årets julhandel.

Med en tidig ekonomisk översyn blir julen bli mindre stressig, både för dig och din plånbok. Därför har jag i månadens ekonomibrev (som är exklusivt för prenumeranter) samlat några bra förklaringar för att julstäda ekonomin:

Hur gör man en enkel budget? • Hur blir man ekonomiskt vardagssmart? • Vilket lån är rätt för dig? • Hur mycket ska man spara? • Hur justerar man bufferten när man är sambos?

Trevlig läsning!

Maja,
planeringsredaktör

Read more

Read more

Vi har tagit fram tre fondportföljer som bygger på principen om diversifiering och fokus på låga avgifter (oftast via indexfonder eller aktiefonder med bred spridning).

Nedan följer en detaljerad genomgång av de tre fondportföljerna, tillsammans med några exempel på fonder, samt deras ungefärliga årliga avgifter.

Notera att avgifterna kan variera något mellan olika plattformar och över tid, men exemplen nedan representerar generellt sett låga alternativ.

1. Portfölj med låg risk (25% Aktier / 75% Räntor)

Read more

Din sparstrategi bör alltid utgå från två centrala faktorer: din sparhorisont (hur länge du ska spara) och din risktolerans (hur mycket du klarar av att se ditt kapital sjunka i värde under en nedgång).

Låt oss börja med din sparhorisont. (När behöver du pengarna?)

• Kort sikt (0-3 år): Pengar du snart kommer behöva (t.ex. kontantinsats). Här bör du undvika fonder och istället ha pengarna på ett sparkonto med insättningsgaranti. Risken är för hög att du tvingas sälja med förlust.

• Medellång sikt (3-8 år): Pengar du kan avvara under några år. Här kan du ha en balanserad portfölj med lägre risk.

• Lång sikt (8+ år): Pengar du inte behöver på mycket länge (till exempel pension). Här kan du ha högre risk, eftersom du har tid att rida ut tillfälliga nedgångar och dra nytta av ränta-på-ränta-effekten över tid.

Låt oss så titta på din risktolerans (Hur hanterar du nedgångar?)

• Låg: Värdesvängningar stressar dig. Du prioriterar att behålla kapitalet snarare än att maximera avkastningen. Du bör välja en portfölj med hög andel räntefonder.

• Medel: Du är bekväm med viss risk och förstår att börsen går upp och ner. Du vill ha god avkastning, men med en viss försiktighet.

• Hög: Du är långsiktig och vet att historiskt sett ger aktier bäst avkastning över tid, trots stora svängningar. Du fokuserar på maximal tillväxt.

Diversifiering viktigt för din fondportfölj

Med detta som utgångspunkt är det dags att välja fonder. Mats Nyman är placeringsstrateg på Handelsbanken och han förklarar de enkla och viktigaste principerna: “Man bör försöka vara långsiktig och sprida riskerna.”

Read more

• Luleå (SE1): från 173 öre/kWh till 429 öre…

Read more

I nästa vecka är det både löning och Black Friday, som följs av Cyber Monday på måndag. Antagligen har du också redan fått otaliga mejl i inkorgen med lockande erbjudanden från olika företag, allt i hopp om att du ska spendera din lön hos just dem.

På bara några år har Black Friday gått från ett amerikanskt fenomen till ett globalt shoppingevenemang. Även om det kan vara ett bra tillfälle att köpa julklappar, eller att äntligen unna sig den där prylen man länge velat ha, är det lätt att köpa mer än vad man egentligen behöver. Förutom att det i högsta grad påverkar din plånbok har det också konsekvenser för klimatet.

För att inte fastna i e-handelsfällorna, har jag samlat några förklaringar som kan vara bra att ha koll på:

Hur undviker du fem vanliga knep? • Varför får fri frakt oss att köpa mer? • Hur starkt är konsumentkreditlagens skydd? • Hur konsumerar du smartare? • Hur dåligt är snabbmodet för miljön?

Trevlig läsning!

Maja,
planeringsredaktör

Read more

Högtiden började som en lokal grej på universitetet i Nanjing i Jiangsuprovinsen där manliga stu…

Read more

Read more

Nästa onsdag presenterar Riksbanken sitt senaste beslut om styrräntan, och mycket tyder på att den lämnas oförändrad på 1,75 procent. Det innebär att nivån ligger kvar efter årets tidigare sänkningar. Året inleddes med en ränta på 2,5 procent, men har följt flera sänkningar. Först till 2,25 procent i januari och så småningom ända ner till 1,75 procent.

Bakgrunden är en inflation som fortsätter att röra sig nedåt, men ännu inte helt stabiliserats kring målet. Samtidigt börjar arbetslösheten stiga något och hushållens köpkraft är fortfarande pressad efter flera år med höga levnadskostnader. För många företag märks en försiktighet i konsumtionen inför julhandeln och börsen speglar den osäkerhet som fortfarande präglar konjunkturen.

I månadens ekonomibrev (som är exklusivt för prenumeranter) har jag har jag därför samlat några förklaringar som ger en tydlig överblick över vad som påverkar din ekonomi:

Hur påverkar inflationen din plånbok? • Vad kan du göra åt dina lån? • Kan du få amorteringsfrihet? • Hur sparar du utan att det märks? • Hur funkar ränta-på-ränta?

Trevlig läsning!

Maja,
planeringsredaktör

Vad påverkar din ekonomiska situation?

Read more

Effekt mäts i watt, energi mäts i wattimmar, Wh

Read more

Historiskt sett är oktober en av de mest fruktade månaderna i den finansiella kalendern. 1907 inträffade Bankpaniken i USA i oktober månad. New York-börsens aktier tappade då nästan 50 procent i värde från förra årets toppnotering. 1929 kraschade börsen på Wall Street återigen och markerade slutet på “det glada 20-talet”. År 1987 inträffade ännu en börskrasch - Black Monday. Men finns det egentligen belägg för att oktober skulle vara en dålig månad för investerare?

I månadens ekonomibrev (som är exklusivt för prenumeranter) har jag därför sammanställt några förklaringar som är bra för att få koll på börsen:

Varför styr psykologi börsen? • Hur fungerar aktiemarknaden? • Hur kommer du igång med aktier? • Hur förhåller man sig till en osäker marknad? • Hur mycket ska du spara?

Trevlig läsning!

Maja,
planeringsredaktör

Read more