Go’kväll!
Eller kanske go’natt? Igår var det “Sjusovardagen” – en gammal helgondag uppkallad efter legenden om sju kristna ynglingar som gömde sig i en grotta och sov i flera hundra år. I svensk folktro sades det att den som försov sig den 27 juli riskerade att vara trött r…

Read more

Vaccin mot RS-virus och pneumokocker gör mer än att skydda luftvägarna. För dig som är i riskgrupp – eller har en förälder eller partner som är det – kan vaccination minska risken för allvarlig infektion och indirekt bidra till att minska risken för komplikationer, inklusive hjärt–kärlpåverkan. En tuff sjukdomsperiod tar ork, rörlighet och självständighet.

När du vaccinerar dig minskar risken att hamna på sjukhus, få följdsjukdomar i hjärta och kärl samt drabbas av en lång återhämtning. Kort sagt ökar vaccinationen chansen att fortsätta leva ett aktivt liv – att orka gå på barnbarnens aktiviteter, resa, träffa vänner och klara vardagen själv.

“Under pandemin blev det tydligt för många att vaccination skyddar i två dimensioner: både individen och samhället”, förklarar Katherina Zakikhany-Gilg, expert på luftvägsinfektioner som tidigare arbetat vid både den brittiska och den svenska folkhälsomyndigheten och nu arbetar för Pfizer.

Två steg av skydd – mot infektion och följdsjukdomar

RS-virus har i studier visats öka risken för hjärt–kärlsjukdom, till exempel hjärtinfarkt, under tiden efter infektionen. När RS-viruset angriper kroppen startar en kraftig inflammatorisk reaktion som belastar blodkärl och hjärta. För den som redan har en hjärtsjukdom kan en RS-virusinfektion bli allvarlig. Därför lyfter European Society of Cardiology fram vaccination mot luftvägsinfektioner som en del av ett bredare arbete för hjärthälsa.

Pneumokocker är bakterier som ofta slår till när kroppen redan är försvagad, till exempel efter influensa. Då kan de orsaka en allvarlig lunginflammation.

Genom att vaccinera dig mot pneumokocker minskar du risken att bli svårt sjuk, behöva sjukhusvård eller få en lång återhämtning som gör att du tappar ork och rörlighet. Färre allvarliga infektioner innebär också att mindre antibiotika behöver användas, vilket bromsar utvecklingen av antibiotikaresistens – en vinst både för dig och för samhället.

“Vad forskningen alltså visat är att vaccinerna mot RS-virus och pneumokocker skyddar kroppen i två steg: dels genom att förebygga eller mildra själva infektionen, men också genom att minska risken för följdsjukdomar, framför allt i hjärta och kärl”, förklarar Zakikhany-Gilg.

De som främst rekommenderas vaccination är de som befinner sig i riskgrupperna, det vill säga äldre personer, särskilt omkring 75 år och uppåt för RS-virus och 65 år och uppåt för pneumokocker, samt vuxna med kroniska sjukdomar som hjärt–kärlsjukdom, KOL eller annan lungsjukdom, diabetes eller nedsatt immunförsvar.

Om du själv tillhör någon av dessa grupper – eller har en mamma, pappa eller partner som gör det – är det extra viktigt att känna till vad vaccination kan göra för att skydda hälsan, orken och självständigheten.

För äldre och personer i riskgrupp handlar vaccination om mer än att undvika hosta och feber. En allvarlig infektion kan leda till längre perioder av inaktivitet, snabb förlust av muskelmassa och försämrad balans, vilket i sin tur kan påverka självständigheten och återhämtningen.

“Ju äldre man är, desto längre tid tar det att komma tillbaka. Vaccination kan vara skillnaden mellan att fortsätta klara sig själv eller behöva mer stöd i vardagen”, säger Zakikhany-Gilg.

Samtidigt hjälper du till att avlasta vården under infektionssäsongen. Det ger större frihet att leva det liv du vill – att kunna umgås med nära och kära, fira födelsedagar, gå på fotbollsträningar och göra vardagsaktiviteter utan att oroa dig för att bära med dig en smitta hem.

Vaccinationsplan för ett jämnt skydd året runt

RS-virus, pneumokockinfektioner, influensa och covid följer tydliga säsongsmönster. För alla dem som Folkhälsomyndigheten rekommenderar vaccination är det enkelt att tänka på vår och höst.

• Inför vintern uppdateras skyddet mot influensa och covid, eftersom vaccinerna uppdateras inför varje säsong.

• Inför våren eller hösten säkras skydd mot RS-virus och pneumokocker. Dessa vacciner ger skydd över fler säsonger och behöver därmed inte tas årligen.

Vaccin mot RS-virus rekommenderas av Folkhälsomyndigheten för äldre och personer i riskgrupp. I dag ges det som en engångsdos och det finns ännu ingen rekommendation om revaccination. Vägledande kunskap inväntas om hur långt intervallet mellan revaccinationer ska vara. Vaccinet ingår ännu inte i något vaccinationsprogram, vilket gör det till en viktig men ibland bortglömd prioritering.

Pneumokockvaccin ingår i det nationella vaccinationsprogrammet för riskgrupper och för personer över 75 år. Från 1 september 2026 inkluderas alla över 65 år i programmet. Till de flesta ges vaccinet som en engångsdos.

Slutsats: Därför kan även vaccination på våren och tidigt på hösten vara ett bra tillfälle att vaccinera sig.

Om du själv – eller någon förälder eller annan närstående – är i riskgrupp kan vaccination mot RS-virus och pneumokocker vara en viktig åtgärd i dag som kan ha stor betydelse för hälsa, ork och självständighet över tid.

• bättre skydd mot allvarlig sjukdom

• kan ha stor betydelse för hälsa, ork och självständighet över tid och minska risk för komplikationer som kan uppstå efter allvarlig infektion, inklusive hjärt–kärlpåverkan

• större chans att behålla ork, balans

• tryggare umgänge med dem du har nära.

Vaccination mot RS-virus och pneumokocker kan minska risken för allvarlig sjukdom och därmed göra stor skillnad för hur du mår.

På sommaren är det lätt att man faller ur sina vanliga rutiner och unnar sig lite mer. Långa kvällar på altanen, sena middagar och kanske ett eller två glas vin mer än under resten av året hör semestern till för många. Det är skönt att vara ledig, men det är också ett bra tillfälle att reflektera över hur alkoholen faktiskt påverkar kroppen och hälsan. Samtidigt har en ny rörelse växt sig allt starkare på senare år: “nyfiken nykter”. Det handlar inte om att helt bli nykterist, utan om att medvetet välja alkoholfritt utan att välja bort det sociala. Så vad säger forskningen om sommarvanornas effekter på sikt, och hur ser den nya, nästan alkoholfria livsstilen ut?

⏱️ Idag tar hälsobrevet 3 minuter att läsa.

• Ur innehållet: Finns det överhuvudtaget en “säker” nivå för alkoholkonsumtion? • Hur hänger alkohol ihop med en av våra vanligaste cancersjukdomar? • Stämmer ryktet om att svenskarna dricker mer än sina europeiska grannar? • Vilket är det enklaste psykologiska knepet för att lura hjärnan och ändra en vana? • Vad innebär fenomenet “nyfiken nykter” i praktiken?

• Bara för betalande: Hälsobrevet är ett av flera nyhetsbrev som kräver en betald prenumeration. Det goda nyheten är Vad Vi Vet är mycket billigare än många tror: bara 2 kr/dag! Klicka här för att hitta en prenumeration som passar dig.

Trevlig läsning!

Redaktionen,

Read more

Read more

Det finns hur mycket råd och rön som helst om vad man ska äta, inte äta och till och med när man ska äta. Vissa går upp i det fullständigt och styr sin kost minutiöst, medan andra mest tänker att de ska få i sig lite av varje – eller inte bryr sig alls. Det är svårt att navigera bland alla budskap, som dessutom känns som att de ständigt ändras.

Men oavsett hur engagerad man är i sin kost och hälsa, så är det en sak som har fått alltmer uppmärksamhet på senare tid: tarmfloran. Det här handlar inte om kalorier eller bantningskultur, utan snarare om att ge magen vad den faktiskt behöver. Det finns mängder av forskning som visar att det är viktigare än man tror att ha en rik mångfald av goda bakterier i tarmen, eftersom de kommunicerar direkt med både immunförsvaret och hjärnan, och påverkar allt från vårt humör till vår energinivå.

I det här brevet har jag därför samlat förklaringar och tips som är perfekta för dig som vill förstå och förbättra din egen maghälsa.

⏱️ Dagens brev tar cirka 3 minuter att läsa.

• Ur innehållet: Hur lång tid tar matsmältningen egentligen? • Varför väljer vi hyperprocessad mat när vi är stressade? • Går det att träna hjärnan att gilla frukt lika mycket som choklad? • Vad visar forskningen om långsiktig bantning? • Varför är flytande kalorier lurigare för kroppen än fasta?

Trevlig läsning!

Maja,

planeringsredaktör

Read more

Historiska data visar att debutåldern har legat relativt stabilt mellan 16 och 17 år sedan mitten av 1900-talet, men med tydliga svängningar.

Read more

Read more

Men alkoholintag ökar faktiskt risken för bröstcancer - och det har varit känt i mer än trettio år.

Read more

Read more

Det finns en utbred…

Read more

Men är det så? Vi har kartlagt vad du behöver veta om kopplinge…

Read more

Det här är hälsobrevet från Vad Vi Vet. Här får du hjälp att förstå forskningen och få bättre kunskap om hälsa och vardagsvanor.

Det är kanske inte något vi pratar om särskilt ofta, men sexuell hälsa och tillfredsställelse är en viktig del av vårt välbefinnande. Onani omges fortfarande av många myter, missförstånd och känslor av skam – trots att det egentligen är ett naturligt sätt att utforska sin kropp, förstå vad man tycker om och uppleva njutning.

Och även om ämnet kan kännas privat finns det faktiskt mycket att lära om både kroppen och oss själva när det kommer till onani och orgasmer.

Vad säger egentligen forskningen?

Forskningen om onani och sexuell hälsa pekar tydligt åt ett håll:

Read more

Det här är hälsobrevet från Vad Vi Vet. Här får du hjälp att förstå forskningen och få bättre kunskap om hälsa och vardagsvanor.

Sommaren närmar sig, och med den kommer ljusare dagar, värme och efterlängtad ledighet. Oavsett om du planerar att stanna i Sverige eller resa utomlands är det en bra tid att tänka lite extra på hur du skyddar dig mot solen – så att du kan njuta av sommaren på ett hållbart sätt.

Det är lätt att underskatta solens påverkan, men skydd är lika viktigt oavsett hudton. I det här brevet har vi därför samlat det viktigaste du behöver veta för att ta hand om din hälsa i sommarvärmen.

Vad säger egentligen forskningen?

Det finns mycket forskning om solens påverkan på huden. Hur känslig man är varierar beroende på faktorer som hudtyp, genetiska förutsättningar och hur mycket man exponeras för solen.

Det forskningen däremot är tydlig kring är att UV-strålning är skadligt för huden och speciellt över tid. Risken ökar vid upprepad exponering utan

Read more

Det här är hälsobrevet från Vad Vi Vet. Här får du hjälp att förstå forskningen och få bättre kunskap om hälsa och vardagsvanor.

De flesta av oss tänker nog inte särskilt ofta på läkemedel – åtminstone inte förrän vi själva eller någon i vår närhet blir sjuk. Då kan det plötsligt bli det enda vi tänker på och flera frågor dyker upp: Vad finns det för behandling? Hur bra fungerar den? Och vad innebär det att leva med en sjukdom idag?

Vi lever i en tid där mycket av det som tidigare var livshotande kan behandlas, lindras eller i vissa fall förebyggas. Det är lätt att ta för givet, men bakom den positiva utvecklingen finns forskning, läkemedel och ett omfattande system som gör det möjligt.

I det här brevet tittar vi därför närmare på läkemedel: hur de har förändrat våra liv, hur de utvecklas och varför de ofta hamnar i centrum för debatt.

Vad säger egentligen forskningen?

Forskningen om läkemedel är omfattande och spänner från hur behandlingar tas fram till hur de påverkar individ och samhälle.

Det som är tydligt är att tillgången till effektiva läkemedel har haft stor betydelse för både livslängd och livskvalitet – samtidigt som frågor om

Read more

Det här är hälsobrevet från Vad Vi Vet. Här får du hjälp att förstå forskningen och få bättre kunskap om hälsa och vardagsvanor.

Den här tiden på året märker många av att våren inte bara innebär ljusare dagar och grönare träd – utan också rinnande näsor, kliande ögon och återkommande nysningar.

För vissa är besvären milda, medan de för andra kan påverka både sömn, energi och koncentration. Och trots att pollenallergi är en av de vanligaste allergierna i Sverige är det inte alltid självklart vad som faktiskt händer i kroppen, eller varför.

Read more

Det här är hälsobrevet från Vad Vi Vet. Här får du hjälp att förstå forskningen och få bättre kunskap om hälsa och vardagsvanor.

Den här tiden på året upplever många att tempot ökar. Kalendern fylls på, ljuset återvänder och det finns en känsla av att vilja hinna med mer – både på jobbet och privat.

Samtidigt är det nog fler än jag som upplever att tiden känns knappare, trots att dygnet faktiskt är lika långt som alltid. Och trots att vi har ställt om till sommartid kan det vara svårt att få allt att gå ihop.

Stress är i grunden en naturlig del av livet: något som hjälper oss att hantera krav och utmaningar. Men när återhämtningen uteblir kan den istället börja påverka både kropp och psyke.

I det här brevet tittar vi därför närmare på vad som händer i kroppen när vi blir stressade, när stress kan bli ett problem och vad som faktiskt kan hjälpa.

Vad säger egentligen forskningen?

Forskningen om stress är omfattande, och många faktorer påverkar hur vi reagerar – från arbetsmiljö och livssituation till sömn och återhämtning.

Det som forskningen däremot är tydlig kring är skillnaden mellan

Read more

Varje vår blickar tusentals svenskar mot björkarnas hängen med fasa. För andra är en vanlig jordnöt förenad med livsfara. Allergi är i grunden ett misstag av …

Read more

Bakom de färgkodade staplarna i din väderapp döljer sig en fascinerande kombination av gammaldags hantverk och avancerad datorsimulering. I Sverige är det

Read more

Det här är hälsobrevet från Vad Vi Vet. Här får du hjälp att förstå forskningen och få bättre kunskap om hälsa och vardagsvanor.

Den här gången handlar det om hur sömnvanor är kopplade till hälsa. När du läst brevet känner du förhoppningsvis att du har tillräcklig koll på vad som faktiskt påverkar vår sömn – och vilka motstridiga hälsoråd du kan skippa.

Sömnen är kanske extra relevant just nu när dagarna snabbt blir både längre och ljusare. På söndag ställer vi om till sommartid, vilket för många innebär början på en piggare och mer aktiv period på året. Samtidigt kan förändringar i dygnsrytmen påverka hur vi sover och därför är sömn något många funderar på just nu.

Vad säger egentligen forskningen?

Forskningen om sömn är omfattande, och det finns många teorier om vad som hjälper eller stör vår nattsömn – allt från skärmar och dygnsrytm till sovmiljö och till och med fullmånen.

Samtidigt finns det en sak som nästan all sömnforskning är överens om,

Read more

Read more