Bostadsfrågan påverkar din plånbok, dina lån och ditt närområde mer än nästan någon annan politisk fråga. Därför är det extra frustrerande att höra politiker beskylla varandra för bostadsbristen utan att förklara vad det verkliga problemet är. Jag har tröttnat på de luddiga utspelen och bestämde mig för att gräva i varför det byggs så få billiga hyresrätter – och varför de oändliga bygglovsköerna aldrig verkar försvinna.

Per Grankvist
grundare

Läget just nu: Bostadbrist i praktiken

• Fel bostäder på fel plats: På pappret saknar Sverige inte längre bostäder, men i verkligheten ekar det tomt på hyresrätter och studentbostäder precis i de städer där efterfrågan är som störst.

• Höga trösklar stänger ute: Hårda krav på kontantinsats och amortering gör det extremt svårt för unga och förstagångsköpare att överhuvudtaget ta sig in på bostadsmarknaden.

• Ett farligt ränteberoende: De bostäder som faktiskt finns är ofta så dyra att hushållen tvingas ta enorma lån, vilket gör svenskarnas privatekonomi sårbar för minsta räntehöjning.

• Systemet som splittrar: Det svenska bruksvärdessystemet hindrar fria marknadspriser. Kritiker menar att det bromsar nybyggen, medan förespråkare ser det som en sköld mot segregation.

Men vem bär ansvaret för att vända utvecklingen, och vilken valsedel styr egentligen över vad?

Svaret finns nedan, bakom betalväggen.

‼️ Att gå till valurnan utan att veta vem som beslutar om vad är att slösa bort din röst. Vill du kunna rösta där det gör störst skillnad – och få den sköna känslan av att göra ett medvetet, faktabaserat val? Som betalande prenumerant låser du upp kartläggningen nedan. För bara cirka 2 kr om dagen får du glasklar koll på exakt vilka politiker som styr ditt bolån, ditt bygglov och din hyra.

Då får du också automatiskt tillgång till alla våra andra kartläggningar av de viktigaste valfrågorna, som exempelvis kriminalitet, skolan och äldreomsorgen.

Lås upp allt innehåll nu!

Ingen bindningstid. Pengarna tillbaka om du inte är nöjd.

Hur kommer det sig att det byggs så få billiga hyresrätter, och vem bär egentligen ansvaret för de ändlösa bygglovsköerna? Bostadspolitiken påverkar din privatekonomi, ditt lån och ditt närområde varje dag, men besluten är utspridda på ett sätt som gör det svårt att se helheten.

Här hos Vad Vi Vet får du både en snabb överblick över vem som ansvarar för hyresrätter, tomttilldelning och fastighetsavgifter – och en faktabaserad genomgång av hur bostadsbristen ser ut i Sverige i dag. Du ser vilka beslut du faktiskt kan påverka, vilka frågor du får forskning, statistik och förklaringar om och hur allt hänger ihop – så att du kan skilja slagord från lösningar.

Här avgörs politiken som kan lösa bostadsfrågan

Det tar mycket tid att kartlägga vem som ansvarar för vilken fråga och i vilket val du ska rösta för att påverka just den frågan. Därför har Vad Vi Vet gjort grovjobbet åt dig: vi har gått igenom hur ansvar och beslut är fördelade och vilka val du faktiskt kan påverka i varje fråga.

Med den här kartan över ansvarsnivåer slipper du lägga timmar på att reda ut det själv, slipper slösa bort din röst på fel nivå och kan i stället känna att du röstar där det gör störst skillnad. Nedan hittar du den översikt du behöver för att se vem som faktiskt bär ansvar för vad:

Read more

Här finns en fascinerande …

Read more

Valrörelsen är i full gång och klimatdebatten kokar över av stora ord. Jag är personligen dödstrött på politiker som står i TV-debatter och bollar ansvar mellan varandra utan att ge raka svar. Det pratas vilt om globala mål och gröna visioner, men nästan aldrig om vem som faktiskt har makten att förändra vad. Det är dags att vi skalar bort flosklerna och synar spelplanen inför valet 2026.

Trevlig läsning!

Per Grankvist
grundare

Läget just nu: Ett överhettat land

• Sverige värms upp i rekordfart. Temperaturen i Sverige har ökat med 1,9 grader jämfört med preindustriell tid. Ser vi bara till de senaste fem åren är ökningen hela 2,64 grader – vilket är betydligt mer än världens genomsnitt.

• Klimatmålen hänger löst. Utsläppsminskningen har saktat in de senaste åren. Det innebär en direkt risk att Sverige missar sina egna uppsatta klimatmål som regeringen är bunden att följa enligt Parisavtalet.

• Det dolda fossilberoendet. Vår inhemska energiproduktion är nästan helt fossilfri, men vår faktiska konsumtion består fortfarande till en tredjedel av fossila bränslen. Det är framför allt transporterna som drar upp siffrorna.

• Gratisomställningen som glömts bort. Många tror att klimatvalen kräver dyra investeringar i solceller eller elbilar. Sanningen är att de mest effektiva åtgärderna på individnivå – som att ändra konsumtion, transportvanor och köttintag – kostar noll kronor och sparar pengar direkt.

Men vem bär ansvaret för att vända utvecklingen, och vilken valsedel styr egentligen över vad?

‼️ Att rösta på “fel nivå” i valet är att slösa bort din röst. Vet du om det är riksdagen eller ditt lokala kommunhus som avgör om det blir vindkraftverk eller nya miljözoner där du bor? Om du inte har koll på ansvarsfördelningen riskerar du att lägga din röst på politiker som faktiskt inte äger frågan.

Som betalande prenumerant låser du upp kartläggningen” nedan. Där reder vi ut exakt hur makten över klimatet är fördelad mellan de tre valsedlarna. Det kostar bara ca 2 kr om dagen – en billig försäkring för att rösta smart baserat på fakta, inte tomma löften.

Då får du också automatiskt tillgång till alla våra andra kartläggningar av de viktigaste valfrågorna, som kriminalitet, skolan och äldreomsorgen.

Lås upp allt innehåll nu!

Ingen bindningstid. Pengarna tillbaka om du inte är nöjd.

Vem beslutar om skatt på plastpåsar och flyg, och vem bestämmer om en gata mitt i stan ska förvandlas till en gågata? Klimatomställningen kräver stora beslut, men vägen till ett grönare samhälle ser helt annorlunda ut beroende på om beslutet fattas i riksdagen eller i ditt lokala kommunhus.

Här hos Vad Vi Vet får du både en snabb överblick över vem som ansvarar för vad när det gäller miljö- och klimatfrågor – och en faktabaserad genomgång av hur läget ser ut i Sverige i dag. Du ser vilka beslut du faktiskt kan påverka, vilka frågor du får forskning, statistik och förklaringar om och hur allt hänger ihop – så att du kan skilja slagord från lösningar.

Här avgörs politiken som minskar utsläppen

Det tar mycket tid att kartlägga vem som ansvarar för vilken fråga och i vilket val du ska rösta för att påverka just den frågan. Därför har Vad Vi Vet gjort grovjobbet åt dig: vi har gått igenom hur ansvar och beslut är fördelade och vilka val du faktiskt kan påverka i varje fråga.

Med den här kartan över ansvarsnivåer slipper du lägga timmar på att reda ut det själv, slipper slösa bort din röst på fel nivå och kan i stället känna att du röstar där det gör störst skillnad. Nedan hittar du den översikt du behöver för att se vem som faktiskt bär ansvar för vad:

Read more

Under valrörelsen översvämmas vi av utspel om skolan. Politiker bråkar om mobilförbud, ordningsbetyg och resurser. Men mitt i allt drama glömmer media ofta bort att berätta det viktigaste: Vem bestämmer egentligen vad, och hur styrs systemet som möter 1,1 miljoner svenska elever varje vardag?

Här är den faktabaserade översikten över läget just nu, så att du har stenkoll inför höstens val.

Per Grankvist
grundare

Läget just nu: Ett splittrat skolsystem

Den svenska grundskolan bygger på en fin balansgång: visionen om en likvärdig skola för alla möter en krånglig verklighet där staten styr men kommunerna bär ansvaret. Här är grundbultarna i skolan idag utifrån vad vi vet:

• Tio års skolplikt: Allvaret börjar det år barnet fyller 6, då förskoleklassen blir obligatorisk, vilket gör att grundskolan i praktiken sträcker sig över tio år fram till årskurs 9.

• Minst 6 890 timmar: Det är vad den nationella timplanen kräver att varje elev ska få totalt under sina tio år, men hur timmarna fördelas över läsåren är upp till varje skola att bestämma.

• Betyg och internationella mätningar: Eleverna får sina första bokstavsbaserade betyg (A till F) i årskurs 6, och nationella prov genomförs i årskurs 3, 6 och 9 för att kalibrera bedömningen. Svenska elevers kunskaper ligger på eller över OECD:s genomsnitt, men resultaten i matematik och läsförståelse har försämrats (vilket dock delvis beror på att flertalet OECD-länder också har försämrat sina resultat).

• Tunga utmaningar: Forskning visar att elevens socioekonomiska bakgrund väger tyngre än någonsin och betygsklyftorna växer till följd av boendesegregation och skolval. Dessutom visar rapporter att studiero är en utmaning – svenska elever är sämst i Europa när det gäller klassrumsdisciplin, enligt OECD. Samtidigt är lärarbristen en av de svåraste nötterna att knäcka.

Men vem bär ansvaret för att vända utvecklingen, och vilken valsedel styr egentligen över vad?

Stopp där! Att rösta i riksdagsvalet på det parti som har bäst idéer om hur din lokala skola ska förbättras är att slösa bort din röst!

Som betalande prenumerant låser du upp vår stora kartläggning nedan, där vi reder ut vem som faktiskt bestämmer över betyg, lärarlöner och skolmaten – för bara ca 2 kr om dagen. Då får du också automatiskt tillgång till våra andra kartläggningar av de viktigaste politikområdena inför valet.

Lås upp allt innehåll nu!

Ingen bindningstid. Pengarna tillbaka om du inte är nöjd.

Det är inte konstigt att många är trötta på att floskler skymmer det verkliga problemet, särskilt när vi står inför en av välfärdens absolut största utmaningar. Idag synar vi glappet mellan den svenska självbilden och den krassa verkligheten i hemtjänsten.

Per Grankvist
grundare

Läget just nu.

Svensk äldreomsorg omgärdas av myter. Det här är vad som faktiskt gäller bakom de politiska löftena:

• Slutet för äldreboendet. Glöm idén om att alla får en plats förr eller senare. Sedan 90-talet har principen varit tvärtom: äldre ska bo kvar hemma. Hemtjänsten har expanderat till en enorm serviceorganisation och gett Sverige den högsta personaltätheten inom EU:s äldrevård.

• Otryggheten i hemmet. Nyhetsmediernas svartmålning stämmer sällan – de flesta äldre gillar faktiskt sin hemtjänst. Problemet? Den skyhöga personalomsättningen skapar en förödande otrygghet hos de äldre.

• Välfärdens största lögn? Vi lägger stora summor av BNP på äldrevård, men sanningen går inte att komma ifrån: det informella stödet från anhöriga är idag mer omfattande än den kommunala hjälpen.

• Den demografiska bomben. Vi blir fler äldre, och personalen går i pension. SCB:s beräkningar visar att det kommer att saknas otroliga 160 000 personer med vård- och omsorgsutbildning år 2033.

Men vem bär ansvaret för att vända utvecklingen, och vilken valsedel styr egentligen över vad?

Att vara rasande över bristen på vårdplatser hjälper inte om du kräver ansvar av fel politiker. Att rösta på fel nivå i valet är att slösa bort din röst. Som betalande prenumerant låser du nu upp kartläggningen nedan. För bara ca 2 kr om dagen reder vi ut exakt vem som bestämmer över mormors hemtjänsttimmar och varför systemet ser ut som det gör. Rösta med makt, inte magkänsla.

Lås upp kartläggningen

Ingen bindningstid. Avsluta när du vill.

Trygghetsfrågan dominerar nyhetsflödet inför valet, men jag är personligen trött på politikernas ständiga slagord om hårdare straff. Debatten har förvandlats till en retorisk tävling i stället för att förklara hur det brottsförebyggande arbetet faktiskt är organiserat. Det är dags att vi skalar bort flosklerna och i stället granskar vem som har den verkliga makten att göra ditt lokala centrum säkrare.

Per Grankvist
grundare

Läget just nu: minskande brottslighet

Tvärtemot vad man kan tro när man läser medias rapportering minskar antalet brottsanmälningar i Sverige. Brott mot person utgör den största brottskategorin, och en stor majoritet av gärningspersonerna är män, oavsett brottstyp.

• Minskande brottsanmälningar. Tvärtemot den bild som ofta målas upp i medias rapportering minskar faktiskt det totala antalet brottsanmälningar i Sverige, där brott mot person utgör den största kategorin.

• Skakigt stöd för hårdare tag. Politiker talar ofta om strängare straff och nolltolerans mot småbrott som lösningar. Forskningen visar dock inget stöd för att strängare straff minskar kriminaliteten, och nolltoleransteorin står på mycket skakiga grunder.

• Okända orsaker bakom våldet. Vi vet att unga män är överrepresenterade och att det skjuts och sprängs i utsatta områden. Trots det vet vi fortfarande förbluffande lite om varför våldet faktiskt uppstår.

• Myten om utomhusvåldet. Många kvinnors rörlighet präglas av en rädsla för att bli våldtagna utomhus. De flesta våldtäkter begås dock inomhus och av någon som offret känner, där bristen på bevisning är den huvudsakliga orsaken till att det är svårt att döma.

Men vem bär ansvaret för att vända utvecklingen, och vilken valsedel styr egentligen över vad?

Att rösta på “fel nivå” i valet är att slösa bort din röst. Kan din lokala kommunpolitiker faktiskt anställa fler poliser till ert torg, eller är det riksdagen som sitter på pengarna? Om du inte har koll på ansvarsfördelningen riskerar du att lägga din röst på politiska löften som i praktiken är omöjliga för politikerna på den nivån att genomföra.

Som betalande prenumerant låser du upp kartläggningen nedan. Där reder vi ut exakt hur makten över lag och ordning är fördelad mellan valsedlarna för bara 2 kr om dagen!

Lås upp kartläggningen nu

Ingen bindningstid. Avsluta när du vill.

Problemet är att det politiska systemet är krångligt. När vi blir engagerade i en fråga är det lätt att k…

Read more

Read more

Vem bestämmer egentligen hur mycket pengar skolmaten får kosta, och hur fungerar systemet med skolpeng till privata friskolor? Skolpolitik och utbildning dominerar ofta nyhetsflödet, men debatten fastnar ofta i slagord om ordningsbetyg och mobilförbud istället för att förklara hur resurserna och besluten faktiskt är organiserade.

Här hos Vad Vi Vet får du både en snabb överblick över vem som ansvarar för vad när det gäller skola och utbildning – och en faktabaserad genomgång av hur läget ser ut i Sverige i dag. Du ser vilka beslut du faktiskt kan påverka, vilka frågor du får forskning, statistik och förklaringar om och hur allt hänger ihop – så att du kan skilja slagord från lösningar.

Read more

Kan din lokala kommunpolitiker bestämma att din mormor ska få fler timmars hemtjänst, och vem har egentligen ansvaret när det saknas platser på det lokala äldreboendet? Vården och omsorgen om våra äldre är en av välfärdens absolut största utmaningar, men debatten fastnar ofta i slagord om “mer pengar till pensionerna” istället för att reda ut vem som faktiskt bär ansvaret för att vardagen i omsorgen ska fungera.

Här hos Vad Vi Vet får du både en snabb överblick över vem som ansvarar för vad när det gäller de äldres vardag – och en faktabaserad genomgång av hur läget ser ut i Sverige i dag. Du ser vilka beslut du faktiskt kan påverka, vilka frågor du får forskning, statistik och förklaringar om och hur allt hänger ihop – så att du kan skilja slagord från lösningar.

Här avgörs politiken som förbättrar de äldres vardag

Det tar mycket tid att kartlägga vem som ansvarar för vilken fråga och i vilket val du ska rösta för att påverka just den frågan. Därför har Vad Vi Vet gjort grovjobbet åt dig: vi har gått igenom hur ansvar och beslut är fördelade och vilka val du faktiskt kan påverka i varje fråga.

Med den här kartan över ansvarsnivåer slipper du lägga timmar på att reda ut det själv, slipper slösa bort din röst på fel nivå och kan i stället känna att du röstar där det gör störst skillnad. Nedan hittar du den översikt du behöver för att se vem som faktiskt bär ansvar för vad:

Read more

Orsaken är inte en brist på pengar. Sverige satsar …

Read more

Över tre fjärdedelar av allt omsorgsarbete för äldre som b…

Read more

Kan din lokala kommunpolitiker anställa fler poliser till ert torg, och vem betalar egentligen för kamerabevakningen i centrum? Brottslighet och trygghet dominerar nyhetsflödet, men debatten fastnar ofta i slagord om hårdare straff istället för att förklara hur det förebyggande arbetet faktiskt är organiserat.

Här får du både en snabb överblick över vem som ansvarar för vad när det gäller kriminalitet och trygghet – och en faktabaserad genomgång av hur läget ser ut i Sverige i dag. Du ser vilka val du kan påverka, vilka frågor i och får forskning, statistik och förklaringar som hjälper dig att skilja slagord från lösningar.

Här avgörs politiken som ökar tryggheten i din vardag

Det tar mycket tid att kartlägga vem som ansvarar för vilken fråga och i vilket val du ska rösta för att påverka just den frågan. Därför har Vad Vi Vet gjort grovjobbet åt dig: vi har gått igenom hur ansvar och beslut är fördelade och vilka val du faktiskt kan påverka i varje fråga.

Med den här kartan över ansvarsnivåer slipper du lägga timmar på att reda ut det själv, slipper slösa bort din röst på fel nivå och kan i stället känna att du röstar där det gör störst skillnad. Nedan hittar du den översikt du behöver för att se vem som faktiskt bär ansvar för vad:

Read more

Samtidigt gör politikerna sitt bästa för att få alla löften att låta enkla. I valrörelsen är det lätt att tro att den politiker som pratar högst om en fråga också är den som bestämmer över den.

Men sanningen är att besluten fattas på tre helt olika nivåer: i riksdagen, i regionen och i kommunen. Om du röstar på “fel nivå” i din viktigaste hjärtefråga riskerar din röst att försvinna ut i intet.

Du behöver inte titta på tre timmar långa debatter. Vi har gjort grovjobbet åt dig.

På Vad Vi Vet jagar vi inte de senaste utspelen eller pajkastningen – det gör alla andra. I stället får du din digitala fusklapp inför valet, där vi har kartlagt mer än 100 vardagsfrågor. Vi hjälper dig att:

1. Ringa in dina hjärtefrågor och sätta ord på vad du faktiskt vill påverka i din vardag.

2. Genomskåda valfläsket och se vilken nivå som faktiskt äger frågan.

3. Känna dig helt trygg när du går till valurnan – utan nyhetsstress eller osäkerhet.
   

🔒 Säkra din digitala fusklapp

Se till att din röst för dina hjärtefrågor faktiskt gör skillnad. Lås upp hela kartläggningen och bygg upp din kunskap i din egen takt.

✅ Alla 100+ hjärtefrågor kartlagda på rätt beslutsnivå
✅ Veckans politiska fördjupning direkt i inkorgen varje vecka
✅ Veckobrevet – hela helhetsbilden, helt utan nyhetsstress

Allt för bara 2 kr om dagen. Ingen bindningstid. Avsluta när du vill.

BLI PRENUMERANT FÖR 2 KR/DAG ➔

Det här är politikbrevet från Vad Vi Vet. Här får du hjälp att förstå den politik som påverkar världen och din vardag – det du ser i flödet, i nyheterna och runt bordet – med fokus på bakgrund och sammanhang i stället för konflikter och snabba utspel.

Den här veckan är det utrikespolitik som står i fokus. Du får den bakgrund du behöver till Sveriges nya roll i Nato och organiseringen av vårt försvar – det som syns i flödet, diskuteras eller oroar många – så att det känns begripligt i stället för överväldigande. Poängen är att du ska känna att du har tillräcklig koll just nu: inte allt, men det viktigaste för att förstå rubrikerna utan att behöva plöja fler texter.

Mellan den 21 och 22 maj står Sverige som värd för ett informellt NATO-möte. Det är NATOs utrikesministrar som kommer att samlas i Helsingborg och det är första gången Sverige arrangerar ett möte sedan inträdet i alliansen. Valet av Helsingborg är ingen slump. Som en av Nordens mest strategiska platser vid Öresund, fungerar staden som en symbolisk brygga mellan Skandinavien och resten av Europa. Mötet leds av NATOs generalsekreterare Mark Rutte och fungerar som ett viktigt avstamp inför det stora toppmötet i Ankara senare i sommar.

Agendan präglas av flera kritiska säkerhetsfrågor. Centralt för diskussionerna är hur det militära och ekonomiska stödet till Ukraina ska kunna säkras långsiktigt, för att skapa en förutsägbarhet som sträcker sig bortom enskilda hjälppaket. Vidare ligger stort fokus på säkerheten i Östersjöregionen, där ministrarna ska konkretisera Sveriges och grannländernas nya roller inom det gemensamma försvaret. Det väntas också diskussioner kring de ökade kraven på medlemsländernas försvarsinvesteringar och hur alla parter ska leva upp till alliansens gemensamma ambitioner för att stärka Europas samlade försvarsförmåga.

Att Sverige står som värd för mötet markerar ett nytt skede i vår säkerhetspolitiska historia, efter drygt 200 år av alliansfrihet. I det här brevet går vi igenom hur det svenska försvaret är organiserat i förhållande till de nya åtagandena inom Nato.

⏱️ Dagens brev tar cirka 4 minuter att läsa.

Det ger dig bland annat svar på frågor som många funderar på just nu:

Hur är Sveriges försvar egentligen organiserat efter Nato-inträdet? • Vad innebär det lagstadgade totalförsvaret för privatpersoner och företag? • Vilken roll spelar Hemvärnet i det moderna svenska försvaret? • Varför dröjde det till 2024 innan Sverige blev medlemmar i Nato? • Vad är det egentliga syftet med försvarsalliansen och hur fungerar den? • Vad vet vi om bakgrunden till invasionen av Ukraina och rysk propaganda?

Här sätter jag punkt för inledningen. Låt mig nu försöka besvara frågorna så att ämnet känns lite mer överskådligt och begripligt.

Maja,
planeringsredaktör

Read more

Read more

Det här är politikbrevet från Vad Vi Vet. Här får du hjälp att förstå den politik som påverkar världen och din vardag – det du ser i flödet, i nyheterna och runt bordet – med fokus på bakgrund och sammanhang i stället för konflikter och snabba utspel.

Den här veckan är det Europa som står i fokus. Du får den bakgrund du behöver till firandet – det som syns i flödet, diskuteras eller oroar många – så att det känns begripligt i stället för överväldigande. Poängen är att du ska känna att du har tillräcklig koll just nu: inte allt, men det viktigaste för att förstå rubrikerna utan att behöva plöja fler texter.

I detta politikbrev riktar vi blicken mot Europeiska unionen och Europadagen. En dag som i år bär på ett tyngre och viktigare budskap än på länge. Vi går igenom varför vi firar, hur idén om EU föddes ur askan av ett krig och hur dagens ledare nu försöker rusta unionen för en ny tid.

Den 9 maj firas Europadagen. En av de officiella symbolerna för Europeiska unionen, vid sidan av flaggan, hymnen och valutan euro. Dagen firas till minne av den franske utrikesministern Robert Schumans tal i Paris den 9 maj 1950. I det här talet föreslog han en helt ny form av politiskt samarbete i Europa som skulle göra krig mellan Europas nationer inte bara otänkbart, utan rent tekniskt omöjligt.

Read more

Den regimen ville minska kyrkans inflytand…

Read more