Här får du den konkreta överblick du saknat …

Read more

Det här är politikbrevet från Vad Vi Vet. Här får du hjälp att förstå den politik som påverkar världen och din vardag – det du ser i flödet, i nyheterna och runt bordet – med fokus på bakgrund och sammanhang i stället för konflikter och snabba utspel.

Den här veckan är det utrikespolitik som står i fokus. Du får den bakgrund du behöver till Sveriges nya roll i Nato och organiseringen av vårt försvar – det som syns i flödet, diskuteras eller oroar många – så att det känns begripligt i stället för överväldigande. Poängen är att du ska känna att du har tillräcklig koll just nu: inte allt, men det viktigaste för att förstå rubrikerna utan att behöva plöja fler texter.

Mellan den 21 och 22 maj står Sverige som värd för ett informellt NATO-möte. Det är NATOs utrikesministrar som kommer att samlas i Helsingborg och det är första gången Sverige arrangerar ett möte sedan inträdet i alliansen. Valet av Helsingborg är ingen slump. Som en av Nordens mest strategiska platser vid Öresund, fungerar staden som en symbolisk brygga mellan Skandinavien och resten av Europa. Mötet leds av NATOs generalsekreterare Mark Rutte och fungerar som ett viktigt avstamp inför det stora toppmötet i Ankara senare i sommar.

Agendan präglas av flera kritiska säkerhetsfrågor. Centralt för diskussionerna är hur det militära och ekonomiska stödet till Ukraina ska kunna säkras långsiktigt, för att skapa en förutsägbarhet som sträcker sig bortom enskilda hjälppaket. Vidare ligger stort fokus på säkerheten i Östersjöregionen, där ministrarna ska konkretisera Sveriges och grannländernas nya roller inom det gemensamma försvaret. Det väntas också diskussioner kring de ökade kraven på medlemsländernas försvarsinvesteringar och hur alla parter ska leva upp till alliansens gemensamma ambitioner för att stärka Europas samlade försvarsförmåga.

Att Sverige står som värd för mötet markerar ett nytt skede i vår säkerhetspolitiska historia, efter drygt 200 år av alliansfrihet. I det här brevet går vi igenom hur det svenska försvaret är organiserat i förhållande till de nya åtagandena inom Nato.

⏱️ Dagens brev tar cirka 4 minuter att läsa.

Det ger dig bland annat svar på frågor som många funderar på just nu:

Hur är Sveriges försvar egentligen organiserat efter Nato-inträdet? • Vad innebär det lagstadgade totalförsvaret för privatpersoner och företag? • Vilken roll spelar Hemvärnet i det moderna svenska försvaret? • Varför dröjde det till 2024 innan Sverige blev medlemmar i Nato? • Vad är det egentliga syftet med försvarsalliansen och hur fungerar den? • Vad vet vi om bakgrunden till invasionen av Ukraina och rysk propaganda?

Här sätter jag punkt för inledningen. Låt mig nu försöka besvara frågorna så att ämnet känns lite mer överskådligt och begripligt.

Maja,
planeringsredaktör

Read more

Read more

Det här är politikbrevet från Vad Vi Vet. Här får du hjälp att förstå den politik som påverkar världen och din vardag – det du ser i flödet, i nyheterna och runt bordet – med fokus på bakgrund och sammanhang i stället för konflikter och snabba utspel.

Den här veckan är det Europa som står i fokus. Du får den bakgrund du behöver till firandet – det som syns i flödet, diskuteras eller oroar många – så att det känns begripligt i stället för överväldigande. Poängen är att du ska känna att du har tillräcklig koll just nu: inte allt, men det viktigaste för att förstå rubrikerna utan att behöva plöja fler texter.

I detta politikbrev riktar vi blicken mot Europeiska unionen och Europadagen. En dag som i år bär på ett tyngre och viktigare budskap än på länge. Vi går igenom varför vi firar, hur idén om EU föddes ur askan av ett krig och hur dagens ledare nu försöker rusta unionen för en ny tid.

Den 9 maj firas Europadagen. En av de officiella symbolerna för Europeiska unionen, vid sidan av flaggan, hymnen och valutan euro. Dagen firas till minne av den franske utrikesministern Robert Schumans tal i Paris den 9 maj 1950. I det här talet föreslog han en helt ny form av politiskt samarbete i Europa som skulle göra krig mellan Europas nationer inte bara otänkbart, utan rent tekniskt omöjligt.

Read more

Den regimen ville minska kyrkans inflytand…

Read more

Ministerrådet, är en av sju institutioner inom EU. I …

Read more

Det här är politikbrevet från Vad Vi Vet. Här får du hjälp att förstå den politik som påverkar världen och din vardag – det du ser i flödet, i nyheterna och runt bordet – med fokus på bakgrund och sammanhang i stället för konflikter och snabba utspel.

Den här veckan är det den svenska inrikespolitiken och rättsväsendet som står i fokus. Du får den bakgrund du behöver till den dagsaktuella kriminalpolitiken – det som syns i flödet, diskuteras eller oroar många – så att det känns begripligt i stället för överväldigande. Poängen är att du ska känna att du har tillräcklig koll just nu: inte allt, men det viktigaste för att förstå rubrikerna utan att behöva plöja fler texter.

I detta politikbrev riktar vi blicken mot brottsligheten i Sverige. Valet 2026 närmar sig och kriminalpolitiken är, precis som vid förra valet, en viktig fråga för många. Debatten har länge handlat om repressiva åtgärder och hårdare tag mot gängvåldet. Men vad säger egentligen siffrorna när vi nu har facit för 2025?

Totalt sett dominerades brottsligheten under 2025 av brott mot person (22 %) och stöld- och tillgreppsbrott (21 %). Tillsammans med bedrägerier utgjorde dessa kategorier den absoluta majoriteten av de anmälda brotten, medan narkotika- och trafikbrott stod för betydligt mindre andelar. En särskilt uppmärksammad del av utvecklingen gäller dödsskjutningar. Dessa är fortfarande mycket ovanliga sett till befolkningen som helhet, men får stor medial uppmärksamhet, vilket kan göra att de upplevs som vanligare än de faktiskt är. Under 2010-talet ökade det dödliga skjutvapenvåldet i Sverige och låg periodvis på höga nivåer jämfört med andra europeiska länder.

Samtidigt visar nyare statistik från Brå att utvecklingen har vänt. År 2025 konstaterades 84 fall av dödligt våld, vilket är den lägsta nivån sedan 2012.

Read more

Read more

Bakgrunden var en gemensam rädsla för Sovjetunionens ökade inflytande i Europa, särskilt efter kommunisternas maktövertagande i Tjeckoslovakien 1948. Nordatlantiska fördraget (eng. …

Read more

Det här är politikbrevet från Vad Vi Vet. Här får du hjälp att förstå den politik som påverkar världen och din vardag – det du ser i flödet, i nyheterna och runt bordet – med fokus på bakgrund och sammanhang i stället för konflikter och snabba utspel.

Den här veckan är det utrikespolitik som står i fokus. Du får den bakgrund du behöver – det som syns i flödet, diskuteras eller oroar många – så att det känns begripligt i stället för överväldigande. Poängen är att du ska känna att du har tillräcklig koll just nu: inte allt, men det viktigaste för att förstå rubrikerna utan att behöva plöja fler texter.

I månadens politikbrev riktar vi blicken mot Iran och de stora förändringar som har präglat landets samhälle. Irans utveckling sedan 1970-talet har varit dramatisk: från ett relativt öppet samhälle med dansklubbar, filmexport och en konstscen i världsklass till ett system präglat av slöjtvång, kärnvapenprogram och religiös fundamentalism. Förändringen har skapat en djup splittring i landet och ett starkt motstånd mot diktaturen – både inne i Iran och bland iranier i andra länder, bland annat i Sverige.

Sedan slutet av februari 2026 har konflikten mellan Iran och en koalition ledd av Förenta staterna och Israel eskalerat. Efter att Ali Khamenei, Irans tidigare högsta ledare, mördades den 28 februari trappades situationen upp ytterligare. Flyganfall och missilattacker har genomförts mot mål i Iran, och invånare i städer som Teheran rapporterar om explosioner och en vardag präglad av oro.

Den här bakgrunden hjälper dig att förstå både den långa utvecklingen och varför Iran återigen hamnar i centrum för världspolitiken. Här är vad du behöver veta för att känna att du har koll.

⏱️ Dagens brev tar cirka 3 minuter att läsa.
Det ger dig bland annat svar på frågor som många funderar på just nu:

Varför gick Irans samhälle från relativt öppet till religiös fundamentalism? • Hur ser Irans geografi ut – och varför spelar den roll för politiken? • Varför har Iran ett kärnvapenprogram och vad betyder det i praktiken? • Vem är Narges Mohammadi och varför är hon viktig för att förstå motståndet i Iran? • Hur ser relationen mellan Iran och Israel ut och hur har den förändrats över tid?

Efter de här tre minuterna ska du kunna följa nyhetsflödet om Iran med större lugn och känna att du har en stabil grund att stå på.

Read more

Read more

Trots massiva ryska offensiver har de faktiska markvinsterna alltså varit begränsade i förhållande till landets total…

Read more

Inom juridiken är begreppet rättssäkerhet tätt sammankoppla…

Read more

München har länge varit platsen där stormakter visar sina rätta an…

Read more

I månadens politikbrev riktar vi blicken mot hur Europas säkerhet påverkas när globala konflikter och gamla allianser sätts på prov.

Vi är många som upplever en känsla av överväldigande inför världsläget. Kriget i Ukraina fortsätter, konflikten mellan Israel och Palestina består, USA:s militära operation mot Venezuelas president Maduro har skakat om omvärlden, och samtidigt präglas den internationella politiken av hårdare tonläge och återkommande hot.

Vi befinner oss i ett ovanligt skede där gamla fredsprojekt och etablerade samarbeten ifrågasätts. Inte minst när spänningar uppstår även inom allianser som Nato. Frågan är vad detta betyder för Europa, som nu ställs inför valet mellan ökat samarbete eller en mer splittrad och osäker framtid.

I det här politikbrevet (som är exklusivt för prenumeranter) har jag sammanställt det du har nytta av att veta för att få full koll på ämnet.

• Hur har antalet väpnade konflikter i världen förändrats? • Vilka regler gäller i krig? • Vilka är stegen mot fred? • Hur ser Trumps förhandlingsteknik ut? • Vad händer i Grönlandskrisen?

• ⏱️ Det tar sammanlagt 4 minuter att läsa.

Trevlig läsning!

Maja,
planeringsredaktör

Ps. Vill du ha fakta bakom aktuella politiska händelser?

• Följ vår politikkanal på Facebook eller Instagram för sakliga, faktagranskade uppdateringar flera gånger i veckan.

• Följ vår nya kanal Sammanhanget på WhatsApp eller Instagram DM för att få förklaringar till aktuella händelser.

Read more

Tanken var att göra det möjligt för Iran att exportera el till grannländerna och uppnå status som en modern stat. Det sågs vid tid…

Read more

Read more

USA har sedan länge legitima säkerhetsintressen i Grönland. På grund av dessa intressen har Washington sedan mitten av 1800-talet flera gånger försökt att förvärva ön. Efter andra världskriget tillgodosåg USA sina säkerhetsintressen genom 1951 års avtal om försvaret av Grönland, som ger USA omfattande rättigheter att upprätthålla militärbaser på ön utan att ifrågasätta Danmarks suveränitet eller Grönlands status. Avtalet tjänade USA:s intressen väl under hela kalla kriget och är fortfarande i kraft.

USA har redan mer än 100 militärer permanent stationerade vid sin bas Pituffik på Grönlands nordvästra spets – en anläggning som har drivits av USA sedan andra världskriget. Enligt befintliga avtal med Danmark har USA rätt att skicka så många trupper man vill till Grönland.

Situationen kompliceras av att Vita huset inte verkar ta hänsyn till fakta som dessa, utan talar om odefinierade ryska hot, utan grund i verkliga händelser.

Om det ens är lagligt att införa handelstariffer är tveksamt. Redan imorgon kan Högsta domstolen fatta beslut i frågan.

Det europeiska svaret på Trumps krav har varit ett entydigt nej. Diskussionerna i Bryssel just nu handlar bland annat om att man ska aktivera det som kallats för unionens ekonomiska “bazooka” vilket kan få allvarliga konsekvenser för amerikanska intressen, men också påverka världsekonomin negativt.

I det här politikbrevet (som är exklusivt för prenumeranter) har jag sammanställt det du har nytta av att veta för att få full koll på ämnet.

• Grönlands strategiska läge. • Har Trump juridiskt stöd för att bestämma tariffer • Högsta domstolen kan fatta beslut imorgon • Handelstullar ineffektivt • EUs ekonomiska bazooka

• ⏱️ Det tar sammanlagt 4 minuter att läsa.

Trevlig läsning!

Per Grankvist
chefredaktör

PS. Vill du ha fakta bakom aktuella politiska händelser?

• Följ vår politikkanal på Facebook eller Instagram för sakliga, faktagranskade uppdateringar flera gånger i veckan.

• Följ vår nya kanal Sammanhanget på WhatsApp eller Instagram DM för att få förklaringar till aktuella händelser.

Geografi. Grönlands läge är strategiskt. Dess betydelse har ökat i takt med smältande isar på Norra ishavet och ökad trafik på nordväst- och nordöstpassagerna norr om Kanada och Ryssland.

• Topografi. 🇬🇱 På världens största ö möts kilometertjock inlandsis och dramatiska bergskedjor i ett landskap som formats under årtusenden. Studera Vad Vi Vets kartor över Grönlands geografi och topografi i högupplöst detalj genom att klicka här.

Juridik. Många har frågat sig om det ens är lagligt att agera som Trump gör.

Read more

• Den mest använda under 2025 har varit International Emergency Economic Powers Act (IEEPA) från 1977. Denna lag låter presidenten utropa ett nationellt nödläge för att reglera all form av import och export.

• En annan hörnsten är Section 232 i Trad…

Read more

Read more