Vad Vi Vet.: 🏢 Politik

Spanska inbördeskriget: Från ideologiskt korståg till tystnadens pakt.

Per Grankvist — Sun, 26 Apr 2026 10:05:29 GMT

Spanien var under tidigt 1900-tal ett land fyllt av skarpa kontraster och motsättningar. Den andra republiken, som utropades 1931 efter att monarkin avskaffats, försökte reformera ett i praktiken fortfarande feodalt jordbrukssamhälle, där industrialiseringen begränsades till några orter i Baskien och Katalonien.

Den regimen ville minska kyrkans inflytand…

Det här innebär det att Cypern är ordförandeland i EU

Redaktionen — Fri, 24 Apr 2026 08:00:00 GMT

Formellt ordförandeskapet i Europeiska unionens råd, kallas till vardags kort och gott EU-ordförandeskapet. Ordförandeskapet innebär ansvar för att leda och sammankalla rådet som består av en företrädare på ministernivå för varje medlemsstat. På svenska kallar vi det därför för Ministerrådet.

Ministerrådet, är en av sju institutioner inom EU. I …

Brottsbekämpning - det här räcker för att du ska ha koll nu

Maja Johnsson — Thu, 16 Apr 2026 17:48:38 GMT

God kväll!

Det här är politikbrevet från Vad Vi Vet. Här får du hjälp att förstå den politik som påverkar världen och din vardag – det du ser i flödet, i nyheterna och runt bordet – med fokus på bakgrund och sammanhang i stället för konflikter och snabba utspel.

Den här veckan är det den svenska inrikespolitiken och rättsväsendet som står i fokus. Du får den bakgrund du behöver till den dagsaktuella kriminalpolitiken – det som syns i flödet, diskuteras eller oroar många – så att det känns begripligt i stället för överväldigande. Poängen är att du ska känna att du har tillräcklig koll just nu: inte allt, men det viktigaste för att förstå rubrikerna utan att behöva plöja fler texter.

I detta politikbrev riktar vi blicken mot brottsligheten i Sverige. Valet 2026 närmar sig och kriminalpolitiken är, precis som vid förra valet, en viktig fråga för många. Debatten har länge handlat om repressiva åtgärder och hårdare tag mot gängvåldet. Men vad säger egentligen siffrorna när vi nu har facit för 2025?

Totalt sett dominerades brottsligheten under 2025 av brott mot person (22 %) och stöld- och tillgreppsbrott (21 %). Tillsammans med bedrägerier utgjorde dessa kategorier den absoluta majoriteten av de anmälda brotten, medan narkotika- och trafikbrott stod för betydligt mindre andelar. En särskilt uppmärksammad del av utvecklingen gäller dödsskjutningar. Dessa är fortfarande mycket ovanliga sett till befolkningen som helhet, men får stor medial uppmärksamhet, vilket kan göra att de upplevs som vanligare än de faktiskt är. Under 2010-talet ökade det dödliga skjutvapenvåldet i Sverige och låg periodvis på höga nivåer jämfört med andra europeiska länder.

Samtidigt visar nyare statistik från Brå att utvecklingen har vänt. År 2025 konstaterades 84 fall av dödligt våld, vilket är den lägsta nivån sedan 2012.

Nato söker fredliga lösningar med militära muskler

Redaktionen — Sat, 04 Apr 2026 07:12:26 GMT

Den 4:e april 1949 samlades tolv nationer från båda sidor Atlanten i Washington där de enades om att betrakta ett angrepp på en av dessa nationer som ett angrepp på dem alla.

Bakgrunden var en gemensam rädsla för Sovjetunionens ökade inflytande i Europa, särskilt efter kommunisternas maktövertagande i Tjeckoslovakien 1948. Nordatlantiska fördraget (eng. …

Iran - det här räcker för att du ska ha koll nu

Maja Johnsson — Thu, 12 Mar 2026 18:30:56 GMT

God kväll!

Den här veckan är det utrikespolitik som står i fokus. Du får den bakgrund du behöver – det som syns i flödet, diskuteras eller oroar många – så att det känns begripligt i stället för överväldigande. Poängen är att du ska känna att du har tillräcklig koll just nu: inte allt, men det viktigaste för att förstå rubrikerna utan att behöva plöja fler texter.

I månadens politikbrev riktar vi blicken mot Iran och de stora förändringar som har präglat landets samhälle. Irans utveckling sedan 1970-talet har varit dramatisk: från ett relativt öppet samhälle med dansklubbar, filmexport och en konstscen i världsklass till ett system präglat av slöjtvång, kärnvapenprogram och religiös fundamentalism. Förändringen har skapat en djup splittring i landet och ett starkt motstånd mot diktaturen – både inne i Iran och bland iranier i andra länder, bland annat i Sverige.

Sedan slutet av februari 2026 har konflikten mellan Iran och en koalition ledd av Förenta staterna och Israel eskalerat. Efter att Ali Khamenei, Irans tidigare högsta ledare, mördades den 28 februari trappades situationen upp ytterligare. Flyganfall och missilattacker har genomförts mot mål i Iran, och invånare i städer som Teheran rapporterar om explosioner och en vardag präglad av oro.

Den här bakgrunden hjälper dig att förstå både den långa utvecklingen och varför Iran återigen hamnar i centrum för världspolitiken. Här är vad du behöver veta för att känna att du har koll.

⏱️ Dagens brev tar cirka 3 minuter att läsa.
Det ger dig bland annat svar på frågor som många funderar på just nu:

Varför gick Irans samhälle från relativt öppet till religiös fundamentalism? • Hur ser Irans geografi ut – och varför spelar den roll för politiken? • Varför har Iran ett kärnvapenprogram och vad betyder det i praktiken? • Vem är Narges Mohammadi och varför är hon viktig för att förstå motståndet i Iran? • Hur ser relationen mellan Iran och Israel ut och hur har den förändrats över tid?

Efter de här tre minuterna ska du kunna följa nyhetsflödet om Iran med större lugn och känna att du har en stabil grund att stå på.

Historien bakom Internationella kvinnodagen

Redaktionen — Wed, 25 Feb 2026 12:46:00 GMT

Sedan 1900-talets början har den internationella kvinnodagen uppmärksammats. Ursprunget var en marsch som genomfördes i New York 1908 när 15 000 kvinnor, alla medlemmar i Klädarbetareförbundet, marscherade genom staden och krävde kortare arbetsdagar, bättre betalt och rösträtt. Följande år ordnade det amerikanska socialistpartiet en ny marsch. Idén kom …

Så mycket av Ukraina kontrollerar Ryssland idag

Redaktionen — Sat, 21 Feb 2026 07:33:08 GMT

Efter fyra år av krig håller den Ryska federationen cirka 20 procent av Ukrainas territorium. Detta inkluderar både de områden som ockuperades vid den fullskaliga invasionen 2022 och de delar av Donbas samt Krimhalvön som togs redan 2014.

Trots massiva ryska offensiver har de faktiska markvinsterna alltså varit begränsade i förhållande till landets total…

Rättssäkerhet under lupp: Varför återkallelser av uppehållstillstånd skapar juridisk oro

Redaktionen — Wed, 18 Feb 2026 22:30:00 GMT

Visste du att ett uppehållstillstånd i Sverige kan återkallas retroaktivt även om individen har gjort allt rätt, men där ett administrativt fel hos en arbetsgivare upptäcks flera år senare? Denna form av juridisk “bakåtvändhet” skapar en osäkerhet som jurister kallar för bristande förutsebarhet.

Inom juridiken är begreppet rättssäkerhet tätt sammankoppla…

Säkerhetskonferensen i München: Där världens makt möts informellt

Per Grankvist — Sun, 08 Feb 2026 08:23:43 GMT

Säkerhetskonferensen i München (MSC) kallas ofta för “säkerhetens motsvarighet till Davos”. I februari varje år samlas runt 450 beslutsfattare på Hotel Bayerischer Hof men till skillnad från det ekonomiska forumet i Schweiz handlar alla samtal i München om militärt försvar och geopolitik.

München har länge varit platsen där stormakter visar sina rätta an…

Vad du behöver veta om Europas nya säkerhetspolitiska verklighet

Maja Johnsson — Thu, 29 Jan 2026 18:33:13 GMT

Godkväll!

I månadens politikbrev riktar vi blicken mot hur Europas säkerhet påverkas när globala konflikter och gamla allianser sätts på prov.

Vi är många som upplever en känsla av överväldigande inför världsläget. Kriget i Ukraina fortsätter, konflikten mellan Israel och Palestina består, USA:s militära operation mot Venezuelas president Maduro har skakat om omvärlden, och samtidigt präglas den internationella politiken av hårdare tonläge och återkommande hot.

Vi befinner oss i ett ovanligt skede där gamla fredsprojekt och etablerade samarbeten ifrågasätts. Inte minst när spänningar uppstår även inom allianser som Nato. Frågan är vad detta betyder för Europa, som nu ställs inför valet mellan ökat samarbete eller en mer splittrad och osäker framtid.

I det här politikbrevet (som är exklusivt för prenumeranter) har jag sammanställt det du har nytta av att veta för att få full koll på ämnet.

Hur har antalet väpnade konflikter i världen förändrats? • Vilka regler gäller i krig? • Vilka är stegen mot fred? • Hur ser Trumps förhandlingsteknik ut? • Vad händer i Grönlandskrisen?
⏱️ Det tar sammanlagt 4 minuter att läsa.

Trevlig läsning!

Maja,
planeringsredaktör

Ps. Vill du ha fakta bakom aktuella politiska händelser?

Följ vår politikkanal på Facebook eller Instagram för sakliga, faktagranskade uppdateringar flera gånger i veckan.

Följ vår nya kanal Sammanhanget på WhatsApp eller Instagram DM för att få förklaringar till aktuella händelser.

Byn Aasiaat på Grönland. Foto: Filip Gielda för Visit Greenland / Unsplash.

Irans kärnvapenprogram

Redaktionen — Sun, 25 Jan 2026 15:52:00 GMT

Kärnkraft introducerades 1957 i Iran inom ramen för ett program som kallades ”atomer för fred”. I början av 1970-talet inledde den dåvarande ledaren, shahen av Iran, ett projekt för att bygga 23 civila kärnkraftverk i landet.

Tanken var att göra det möjligt för Iran att exportera el till grannländerna och uppnå status som en modern stat. Det sågs vid tid…

Det kinesiska nyåret: hästens år är här!

Per Grankvist — Tue, 20 Jan 2026 19:00:00 GMT

Den viktigaste högtiden i Kina är det kinesiska nyåret, eller vårfesten som den också kallas (kinesiska: 春节/ 春節), en högtid med både kulturella och historiska anor. Den firas inte bara i Kina utan i många andra östasiatiska länder, liksom i de länder och städer där det finns en stor kinesisk befolkning.

Parad inför det kinesiska nyåret firades i Valencia…

Vad du behöver veta om Grönlandskrisen

Per Grankvist — Mon, 19 Jan 2026 16:04:20 GMT

God kväll!
Vi var många som skakade på huvudet när vi tog emot nyheten om att Förenta staternas president Donald Trump hotar Sverige och sju andra europeiska länder med strafftullar om han inte får Grönland.

USA har sedan länge legitima säkerhetsintressen i Grönland. På grund av dessa intressen har Washington sedan mitten av 1800-talet flera gånger försökt att förvärva ön. Efter andra världskriget tillgodosåg USA sina säkerhetsintressen genom 1951 års avtal om försvaret av Grönland, som ger USA omfattande rättigheter att upprätthålla militärbaser på ön utan att ifrågasätta Danmarks suveränitet eller Grönlands status. Avtalet tjänade USA:s intressen väl under hela kalla kriget och är fortfarande i kraft.

USA har redan mer än 100 militärer permanent stationerade vid sin bas Pituffik på Grönlands nordvästra spets – en anläggning som har drivits av USA sedan andra världskriget. Enligt befintliga avtal med Danmark har USA rätt att skicka så många trupper man vill till Grönland.

Situationen kompliceras av att Vita huset inte verkar ta hänsyn till fakta som dessa, utan talar om odefinierade ryska hot, utan grund i verkliga händelser.

Om det ens är lagligt att införa handelstariffer är tveksamt. Redan imorgon kan Högsta domstolen fatta beslut i frågan.

Det europeiska svaret på Trumps krav har varit ett entydigt nej. Diskussionerna i Bryssel just nu handlar bland annat om att man ska aktivera det som kallats för unionens ekonomiska “bazooka” vilket kan få allvarliga konsekvenser för amerikanska intressen, men också påverka världsekonomin negativt.

I det här politikbrevet (som är exklusivt för prenumeranter) har jag sammanställt det du har nytta av att veta för att få full koll på ämnet.

Grönlands strategiska läge. • Har Trump juridiskt stöd för att bestämma tariffer • Högsta domstolen kan fatta beslut imorgon • Handelstullar ineffektivt • EUs ekonomiska bazooka
⏱️ Det tar sammanlagt 4 minuter att läsa.

Trevlig läsning!

Per Grankvist
chefredaktör

PS. Vill du ha fakta bakom aktuella politiska händelser?

Följ vår politikkanal på Facebook eller Instagram för sakliga, faktagranskade uppdateringar flera gånger i veckan.

Följ vår nya kanal Sammanhanget på WhatsApp eller Instagram DM för att få förklaringar till aktuella händelser.

Geografi. Grönlands läge är strategiskt. Dess betydelse har ökat i takt med smältande isar på Norra ishavet och ökad trafik på nordväst- och nordöstpassagerna norr om Kanada och Ryssland.

Topografi. 🇬🇱 På världens största ö möts kilometertjock inlandsis och dramatiska bergskedjor i ett landskap som formats under årtusenden. Studera Vad Vi Vets kartor över Grönlands geografi och topografi i högupplöst detalj genom att klicka här.

Juridik. Många har frågat sig om det ens är lagligt att agera som Trump gör.

Trumps tullar: Så kan presidenten runda kongressen

Redaktionen — Mon, 19 Jan 2026 08:12:49 GMT

President Donald Trump baserar sina beslut på tre specifika lagar som ger den verkställande makten stor frihet.

Den mest använda under 2025 har varit International Emergency Economic Powers Act (IEEPA) från 1977. Denna lag låter presidenten utropa ett nationellt nödläge för att reglera all form av import och export.
En annan hörnsten är Section 232 i Trad…

EU:s handelsvapen: Så fungerar den nya ekonomiska “bazookan”

Per Grankvist — Mon, 19 Jan 2026 07:15:47 GMT

Allt började med en diplomatisk kris mellan Litauen och Kina år 2021. Efter att Litauen tillåtit Taiwan att öppna ett representationskontor i huvudstaden Vilnius, svarade Kina med att radera Litauen ur sina tullsystem. Plötsligt gick det inte att importera varor som ens innehöll litauiska delar, vilket skakade leveranskedjorna inom hela Europeiska Union…

Långsiktiga ekonomiska konsekvenser av handelstullar

Redaktionen — Sat, 17 Jan 2026 07:23:00 GMT

Tullar har betydande långsiktiga ekonomiska konsekvenser som ofta motverkar det som de är skapade att skydda. Tariffer på utländska varor kan erbjuda kortsiktiga lättnader för specifika branscher och samtidigt bidra till ökade skatteintäkter.

Årtionden av forskning och den senaste decenniets handelspolitik visar dock att tullar i allmänhet minskar den ek…

ICE: USA:s omstridda immigrationspolis och dess uppdrag

Per Grankvist — Sun, 11 Jan 2026 11:02:24 GMT

Efter terrordåden den 11 september 2001 ändrades USA:s säkerhetsarbete i grunden. Myndigheten ICE, eller U.S. Immigration and Customs Enforcement, skapades år 2003 som en del av den största statliga omorganisationen i landets historia. Man valde att slå samman resurser från tullen och den dåvarande invandringsmyndigheten INS för att skapa en slagkraftig…

Venezuela: Från rikedom till kris – myter, verklighet och maktspel

Redaktionen — Sun, 04 Jan 2026 07:16:00 GMT

Venezuela har en stolt historia och var det första landet i Sydamerika att bryta sig loss från Spanien på 1800-talet. Under 1900-talet gjorde oljan landet till kontinentens ekonomiska motor.

Foto: Roger kuzna /Unsplash

Idag är situationen den omvända. Enligt FN har över 7,7 miljoner människor lämnat landet på grund av en humanitära kris orsakad av en koll…

Olja och maktspel: Varför USA intresserar sig för Venezuela

Redaktionen — Tue, 09 Dec 2025 21:00:41 GMT

Den amerikanska militära uppbyggnaden kring Venezuela inleddes i augusti 2025 och har snabbt vuxit till en omfattande operation, där minst nio amerikanska krigsfartyg – inklusive världens största hangarfartyg USS Gerald R Ford – samt tusentals soldater nu befinner sig i Karibien. Samtidigt har stridsflygplan, bombplan och spaningsplan satts in, och över…

Vad du behöver veta om EU:s nya AI-regler

Maja Johnsson — Wed, 26 Nov 2025 18:17:37 GMT

Godkväll!

Innan många ens hunnit förstå hur man använder AI har olika regelverk redan tagits fram för att kontrollera tekniken. Samtidigt växer oron för hur utvecklingen kan påverka framtidens arbetsmarknad, både när det gäller jobb och kompetenskrav.

EU har antagit sin AI-förordning och nu börjar reglerna stegvis gälla. En central del handlar om en riskbaserad klassificering där olika typer av AI-system delas in i kategorier som “förbjudna”, “hög risk” och “begränsad risk”.

Samtidigt vill EU också stärka sin teknologiska suveränitet för att kunna konkurrera med USA och Kina. Det nya regelverket har därför mötts av kritik, inte minst för att det kan hämma innovation och försvåra för små aktörer. Särskild oro har uttryckts kring att kraven för systemen som klassificeras som “hög risk” blir alltför tunga och kostsamma att uppfylla. Vilket i sin tur kan minska investeringar och innovation inom EU.

Hur hittar man egentligen balansen mellan innovation och säkerhet?

I månadens politikbrev (som är exklusivt för prenumeranter) har jag sammanställt några förklaringar som är bra för att få koll på klimatförändringen:

• Vilka arbetsuppgifter kommer AI ersätta? • Hur använder du AI? • Vad är syftet med AI för småföretag? • Hur stoppas hat med algoritmer? • Hur kan ansiktsigenkänning skapa problem för kvinnor och svarta?

Trevlig läsning!

Maja,
planeringsredaktör

Foto: Lukas / Unsplash.