Vad Vi Vet.: 🌡️ Klimat

När kommer våren? Den osynliga kampen mellan kalender och termometer

Redaktionen — Sat, 21 Mar 2026 08:10:34 GMT

Visste du att våren tekniskt sett inte kan börja förrän den redan har varit här i en vecka? Enligt den meteorologiska definitionen måste dygnsmedeltemperaturen ligga över noll grader sju dygn i sträck. Det betyder att när vi väl utropar vårens ankomst, har den i själva verket smugit igång sju dagar tidigare i det tysta.

Vitsippor om våren. Foto: Jonatan …

När ytan sjunker: Vart tar vattnet i Mälaren och Östersjön vägen?

Redaktionen — Sat, 07 Feb 2026 08:06:21 GMT

När du ser en låg vattennivå i Östersjön handlar det sällan om avdunstning eller att vattnet förvandlats till is vintertid. Den största boven är i stället lufttrycket. Ett kraftigt högtryck pressar bokstavligen ner vattenytan, medan ett lågtryck suger den uppåt. Enligt SMHI kan en skillnad i lufttryck på bara en hektopascal flytta vattenytan ungefär en …

Allt om snö

Redaktionen — Sun, 25 Jan 2026 11:30:00 GMT

När luftfuktigheten är hög i ett moln och temperaturen sjunker under nollstrecket kan snö bildas. En del av vattenångan kondenseras då till tunna iskristaller. Snökristaller och snöstjärnor är inte vattendroppar som frusit utan de har byggts upp utifrån vattenmolekyler som direkt övergår från ånga till fast form.

När temperaturen är nära noll är snöflingorna större och rundare. Foto: Chandler Cruttenden / Unsplash

Två snöflingor kan vara identiska

Redaktionen — Thu, 22 Jan 2026 23:00:00 GMT

Snökristallerna är vanligen platta och tunna, och har typiskt en sexarmad struktur. Det beror på att vattenmolekylen, som består av en syreatom och två väteatomer, har en form som gynnar uppkomsten av hexagonala (sexsidiga) kristaller.

Foto: Zdeněk Macháček / Unsplash

Exakt vilken form kristallen har beror på temperatur och fuktighet. Särskilt mellan −12 …

Det här innebär de olika vädervarningarna

Per Grankvist — Fri, 02 Jan 2026 00:04:00 GMT

Hösten 2021 ändrade Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut (SMHI) sitt vädervarningssystem för att det både skulle bli bättre och lättare att begripa. Syftet med SMHI:s vädervarningar är att samhället – alltifrån regioner, länsstyrelser och kommuner till näringsliv och enskilda – ska kunna bygga en bättre krisberedskap.

Ett träd som fallit öve…

Nästan en tredjedel av Sveriges energiförbrukning är fortfarande fossil

Redaktionen — Mon, 01 Dec 2025 06:35:35 GMT

👉 Förklaringen är producerad i samarbete med Fortum. Den är faktagranskad enligt samma robusta principer som alla andra förklaringar på Vad Vi Vet.

Trots att nästan all svensk elproduktion är fossilfri, står fossila bränslen fortfarande för ungefär en tredjedel av vår energianvändning – framför allt på grund av transporter och industrin. Trafiken drivs mest av importerad bensin och diesel, och en sjättedel av industrins energi kommer från naturgas, olja och kol.

De senaste decennierna har villaägare bytt ut olja mot el för uppvärmning, vilket minskat utsläppen och ökat elanvändningen. För att Sverige ska uppfylla sina klimatmål behöver industrin och transportsektorn göra samma sak.

Att gå över från fossil energi till el skulle markant minska utsläppen. Det skulle också reducera riskerna med att vara beroende av ett oljepris som styrs av händelser utanför vår kontroll, och som lätt påverkar konkurrenskraften negativt.

Sverige har i dag ingen elbrist. Tvärtom – på senare år har vi haft ett elöverskott och exporterat el, eftersom produktionen ökat mycket och förbrukningen minskat. Faktum är att vi använder mindre el än på 1980-talet. Men det innebär också att elektrifieringen av industrin och transportsektorn går långsamt.

“En trög omställning gör att vi fasar ut fossila bränslen långsamt,” säger Elin Tibell, Fortum. “Resultatet är att utbyggnaden av ny elproduktion bromsas in. Då finns risk att elen i framtiden inte räcker för att ersätta de fossila bränslena.”

Elskatten motverkar elektrifieringen

Elskatten har höjts rejält de senaste årtiondena – från 9 öre till 55 öre per kilowattimme (inklusive moms), och utgör idag halva elpriset för många.

Å ena sidan har skatten lett till effektivare användning: smartare teknik som LED-lampor och värmepumpar har ersatt äldre lösningar. Å andra sidan gör den höga skatten det mindre lönsamt att gå över till el, t.ex. byta bensinbil mot elbil.

Genom att ersätta fossila bränslen som används för transporter och industrin kan Sverige både minska sitt utsläpp och sin sårbarhet. Foto: Tom Dick / Unsplash+

Om vi ersätter fossila bränslen med el, kan Sverige bli mindre sårbart och minska utsläppen. Trots att vi har låg fossil andel jämfört med andra länder i Europa, kvarstår sårbarheten så länge vi är beroende.

Elektrifieringen handlar om så mycket mer än klimatet”, säger Elin Tibell på Fortum och fortsätter: “Vi slipper beroendet av oljeproducerande länder, får stabilare priser och svenska elbolag kan växa när fler väljer el.”

För att påskynda omställningen föreslår Tibell t.ex. krav på fossilfri energi i offentliga upphandlingar, och sänkta elskatter. Om el får tydliga konkurrensfördelar, ökar efterfrågan och ger större skäl att bygga ut kapaciteten.

Elektrifieringsbarometern. 🔌 Fortum har listat fler åtgärder som kan minska fossilberoendet och öka elanvändningen. Här är överblicken du behöver. Läs mer.

Sommar- och vintersolståndet: därför växlar ljuset

Redaktionen — Thu, 27 Nov 2025 18:22:39 GMT

Jorden snurrar inte helt rakt i sin bana runt solen. Det är faktiskt hela hemligheten bakom våra årstider. Jordaxeln lutar nämligen ungefär 23,5 grader i förhållande till sin bana. Det gör att norra och södra halvklotet turas om att peka mot solen under året. Utan denna lutning hade vi inte haft några årstider alls, och dag och natt hade varit lika lång…

Det här är Grönlandsblockering

Redaktionen — Sat, 15 Nov 2025 08:19:41 GMT

Sedan flera hundra år tillbaka har man sett att när det är kall vinter i Skandinavien är det ofta mildare vinter på Grönland, och tvärtom. Detta beror på något som kallas Grönlandsblockering.

Det innebär att ett starkt högtryck byggs upp över Grönland och Island. Det blockerar de milda västvindarna från Atlanten från att nå Sverige. Istället strömmar kal…

Hur mycket plats tar ett ton koldioxid?

Redaktionen — Fri, 21 Mar 2025 06:17:00 GMT

Forskare larmar om hur takten för den globala uppvärmningen ökar i en rasande fart, och den stora boven i dramat är de ökade utsläppen av växthusgaser.

När man ska beräkna utsläpp räknar man för enkelhetens skull om alla växthusgaser till koldioxidekvivalenter, det vill säga hur mycket påverkan de olika gaserna skulle haft om de varit koldioxid (CO2). Nä…

Trängselskatten har inte minskat trängseln i trafiken i Göteborg och Stockholm

Per Grankvist — Fri, 17 Jan 2025 07:48:25 GMT

För att minska trängseln i trafiken, förbättra miljön och bidra till att finansiera infrastruktursatsningar infördes en trängselskatt i Stockholm 2007 och Göteborg 2013. Trängselskatten är alltså en punktskatt på trafik.

Den transportekonomiska teorin bakom trängselskatten är att använda prismekanismer för att göra medborgarna mer medvetna om gemensamma …

Därför får vi iskalla perioder trots global uppvärmning

Per Grankvist — Wed, 15 Jan 2025 06:25:00 GMT

Det kan tyckas märkligt att vi får perioder med riktigt låga temperaturer trots den globala uppvärmningen, men iskalla perioder kan inträffa trots att vintrarna blivit mildare.

Kyla med -39 grader under förmiddagen den 3:E januari 2024 i byn Vittangi i Kiruna kommun, 7,5 mils bilväg sydöst om Kiruna. Foto: Emma-Sofia Olsson / TT.

Atmosfären blir allt var…

Rayleighspridningen förklaringen bakom vinterns rosa himlar

Redaktionen — Fri, 03 Jan 2025 16:34:00 GMT

Himlens färger bestäms av ett ett fenomen som kallas för Rayleighspridning, efter den brittiske fysikern Lord Rayleigh, och uppstår när fotoner sprids mot bundna elektroner. Hur stor spridning fotonerna får beror på våglängden eftersom Rayleigh-spridning är proportionell mot λ^-4, där λ är våglängden. Som bekant består vitt solljus av en blandning av all…

Skogsbränder är ett växande problem

Peppe Öhman — Thu, 02 Jan 2025 19:50:00 GMT

För att en skogsbrand ska få sin början och fortsätta brinna krävs tre element: 1) bränsle, t.ex. trä eller torrt gräs 2) syre 3) tändning, t.ex. gnistor från en elledning, en blixt eller en lägereld som sprider sig. Skogsbränder är en del av det naturliga kretsloppet och ett sätt för naturen att gallra bort döda växter och skapa bra grogrund för nya. …

Skillnaden mellan väder och klimat

Redaktionen — Mon, 22 Jul 2024 16:01:00 GMT

I själva verket är kopplingen enkel och kan bäst summeras så här: klimat är vad du förväntar dig medan väder är vad du får. Väder är de meteorologiska förhållanden du upplever utomhus varje dag: sol, regn, dimma etc. Allt du ser i din väderapp eller det du avläser på en termometer är faktorer kopplat till vädret. Vädret kan förändras från en stund till …

Regn i siffror

Redaktionen — Sun, 30 Jun 2024 07:24:00 GMT

Mängden nederbörd mäts i millimeter, vilket är ett mått på hur högt vattnet skulle nå ovan marken om det inte sjönk undan. En millimeter regn motsvarar en liter per kvadratmeter.

Foto: Artyom Kulikov / Unsplash

Mätmetoden är enkel: ett vattentätt kärl ställs utomhus och gör det möjligt att mäta hur mycket vätska som samlats där. Att mäta nederbörd är någo…

Vad är moln?

Redaktionen — Tue, 25 Jun 2024 11:37:00 GMT

På vetenskapssvenska är ett moln är en synlig kolloid ansamling av små partiklar, i regel mycket små vattendroppar, iskristaller eller bådadera, som svävar fritt i atmosfären. Luften är full av små vattendroppar, mindre än vad ditt öga kan se och ofta i formen av vattenånga, när ångan svävar uppåt i atmosfären och möter kall luft. Den svala luften får vattendropparna att fastna vid partikar som damm, havssalt och is.

Fluffigt. Foto: C Dustin / Unsplash

Vad får man för en miljard?

Redaktionen — Sat, 01 Jun 2024 05:04:59 GMT

👉 Förklaringen är producerad i samarbete med Ellevio. Den är faktagranskad enligt samma robusta principer som alla andra förklaringar på Vad Vi Vet.

Utan balans i systemet räcker inte elen till

Redaktionen — Mon, 26 Feb 2024 18:24:41 GMT

👉 Förklaringen är producerad i samarbete med Fortum. Den är faktagranskad enligt samma robusta principer som alla andra förklaringar på Vad Vi Vet.

Sverige skulle kunna vara självförsörjande på sallad

Sponsrad förklaring — Mon, 17 Oct 2022 19:36:00 GMT

👉 Förklaringen är producerad i samarbete med Ljusgårda. Den är faktagranskad enligt samma robusta principer som alla andra förklaringar på Vad Vi Vet.

Är dagens extremväder morgondagens normalväder?

Redaktionen — Sat, 16 Jul 2022 04:00:00 GMT

En man vandrar längs den uttorkade floden Ticino nära Bereguardo, ungefär 25 kilometer söder om Milano. Den italienska regeringen hade deklarerat nödläge eftersom många av de viktigaste jordbruksområdena i norra delarna av landet fått mycket lite regn. Foto: Luca Bruno / AP via TT.

💡 🎧 Lyssna på avsnittet i din poddapp: Spotify • Apple • Google • m.fl.

…