Vad Vi Vet.: Klimat

Vem bär egentligen klimatansvaret?

Redaktionen — Sat, 11 Jul 2026 18:15:36 GMT

När vi räknar på koldioxidutsläpp finns det två helt olika sätt att se på saken. Väljer vi bara det ena, riskerar vi att underskatta hur mycket våra inköp faktiskt påverkar klimatet i andra länder.

En stor del av de utsläpp som vi svenskar ger upphov till sker inte här hemma. När vi köper kläder, elektronik eller mat som produceras i andra länder, uppstå…

Stilla havets feber: Varför El Niño slår rekord 2026

Redaktionen — Mon, 29 Jun 2026 07:29:41 GMT

El Niño är ett naturligt klimatfenomen. Det uppstår i det tropiska Stilla havet med några års mellanrum. (Det spanska ordet El Niño betyder “gossebarnet” och syftar på Jesusbarnet, eftersom fenomenet ofta kulminerar kring juletid.)

El Niño och syskonet La Niña (“flickebarnet”) är de varma respektive kalla faserna av ett naturligt klimatfenomen i det trop…

Koldioxid

Per Grankvist — Mon, 29 Jun 2026 06:01:07 GMT

Koldioxid är den fjärde vanligaste gasen i jordens atmosfär. Den är en så kallad växthusgas som bidrar till att bevara jordens temperatur. Utan koldioxid skulle jordens medeltemperatur ha varit cirka 30 grader lägre.

Vid rumstemperatur är koldioxid omöjlig att antända, smaklös och färglös, vilket gör att den är osynlig. Vid andra temperaturer och tryck k…

De svenska klimatmålen och vägen till nollutsläpp. Är vi på rätt väg?

Redaktionen — Thu, 18 Jun 2026 11:18:00 GMT

Visste du att Sveriges långvariga trend med minskande klimatutsläpp bröts tvärt häromåret? Det beror framför allt på politiska beslut som har lett till en ökad användning av fossil diesel i vägtrafiken och i arbetsmaskiner.

Grävmaskiner och andra bygg- och anläggningsmaskiner bidrar till utsläppen. Foto: Built Robotics / Unsplash

Vad innebär Sveriges klim…

Varför ska Sverige sänka sina klimatutsläpp? Argumenten bakom det globala ansvaret.

Redaktionen — Sun, 07 Jun 2026 13:04:00 GMT

De flesta tänker på industri och bilar inom landets gränser när klimatutsläpp diskuteras. Sanningen är dock att hela 64 procent av de växthusgaser som den svenska livsstilen orsakar faktiskt uppstår i helt andra länder. Det beror på vår omfattande import av varor, elektronik och livsmedel. Vårt verkliga klimatavtryck är därför dolt för blotta ögat.

När m…

Det här innebär Parisavtalet

Per Grankvist — Fri, 29 May 2026 07:24:00 GMT

Det övergripande målet i det internationella avtalet för att minska utsläppen av växthusgaser, som antogs vid klimatkonferensen i Paris 2015, är att hålla ”ökningen av den globala medeltemperaturen till långt under 2 °C över förindustriella nivåer” och att fortsätta ansträngningarna ”för att begränsa temperaturökningen till 1,5 °C över förindustriella n…

Varför hyggen finns – och varför de väcker så starka känslor

Per Grankvist — Sat, 23 May 2026 04:38:21 GMT

👉 Förklaringen är producerad i samarbete med Holmen. Den är faktagranskad enligt samma robusta principer som alla andra förklaringar på Vad Vi Vet.

När skogen plötsligt öppnar sig till ett naket hygge blottas också konflikten mellan vår hunger efter klimatsmart trä och naturens behov av livsmiljöer, artrikedom och orörda skogsrum.

Det är dock få som tycker att ett hygge är vackert. För den som passerar kan det se ut som att skogen har förstörts. För skogsägaren är hygget i stället en övergående fas – första steget i ett kretslopp som kan sträcka sig över 90 år.

Redan inom något år täcks hygget ofta av sly, hallon och andra växter, vilket skapar miljöer där fjärilar och bin trivs. Efter några år står en ny ung skog på platsen. Frågan är då vilken sorts skog man vill ha?

I dag anpassas skötseln i huvudsak efter vilka trädslag som naturligt passar bäst för platsen. Det vanligaste är olika former av blandskog. Lövträd växer ofta upp av sig själva, medan gran och tall behöver hjälp för att det om några år ska finnas en livskraftig, blandad skog.

Här finns också en viktig klimatdimension. Gamla träd växer långsammare och binder mindre koldioxid än unga träd. Genom att skörda mogen skog och plantera ny skapas ett kretslopp där ny skog binder mer kol. Forskning visar att kolinlagringen i svenska skogar har tredubblats de senaste 60 åren, samtidigt som avverkningen har ökat med omkring 40 procent.

Det som alla vet är att hyggen är tillfälliga. Lagen säger att markägaren ansvarar för att en ny skog växer upp på samma plats senast fem år efter avverkningen.

Efter bara några år växer ny blandskog på hygget. Foto: Holmen

Vad konflikten handlar om – produktion mot biologisk mångfald och upplevelsevärden

När hygget breder ut sig har olika människor helt olika bilder av vad som händer.

För skogsägaren är hygget början på en ny skog och en förutsättning för inkomster från virket. För klimatengagerade är hyggen ofta symboler för risken att vi avverkar för mycket och för tidigt. För svampplockaren, orienteraren eller andra besökare innebär hygget en förlust av skönhet, trygghet och rekreationsvärden.

Kritiker menar dessutom att det moderna skogsbruket riskerar att skapa trädplantager snarare än levande skogar och att den biologiska mångfalden minskar. Det stämmer delvis – men mycket av det vi ser i skogen i dag är egentligen spår av hur skogen brukades förr. Under 1900-talet planterades stora monokulturer med gran eller tall, gamla träd togs bort och död ved städades undan. När vi nu möter tysta, artfattiga skogar är det därför ofta effekterna av det äldre skogsbruket vi reagerar på, inte nödvändigtvis hur skogen sköts i dag. Den insikten är viktig om man vill förstå konflikten om hyggen och skogsbrukets roll på lång sikt.

“Efter att de svenska skogarna exploaterats hårt under slutet av 1800-talet och början av 1900-talet började man om genom att ersätta stora arealer sönderhuggna skogar med tall eller gran. Det ökade tillväxten i skogen men hänsynen till den biologiska mångfalden var låg”, förklarar Jan Åhlund, skogsbrukare på fritiden i femte generationen i Västerbotten. “För varje generation har vi lärt oss mer om hur stora hyggen påverkar ekosystemet och hur vi skogsägare kan jobba med skogen i stället för mot den. Idag är hyggena mindre och vi ser till att det växer upp trädslag som är lämpliga för varje enskild plats, både löv och barrträd. Det skapar mer varierade skogar jämfört med hur det såg ut fram till 1990-talet.”

Kärnan i konflikten är denna: Hur producerar vi så mycket virke som möjligt och ersätter fossila material – utan att förlora biologisk mångfald och naturupplevelser?

Skogsägaren vill se många användbara träd per hektar. Naturvänner oroar sig för hur det påverkar djur, växter och hela ekosystem. Det handlar sällan om att lagen bryts. Tvisten gäller oftast om skogsägare borde göra mer för naturen än vad lagen kräver. Var går gränsen?

När sammansättningen av träd i skogen är rätt kan avverkningen ske med ett träd i taget, så kallat plockhyggesbruk. Foto: Holmen

Lagar, hänsyn och hyggesfritt skogsbruk.

Redan i dag måste skogsägare ta naturhänsyn genom att bevara och stärka biologisk mångfald. Det innebär bland annat att efterlikna naturliga störningar, spara gamla träd och död ved samt bevara strukturer och spridningsvägar i skogslandskapet, så att arter kan överleva även i brukad skog. Det är få moderna skogsägare som tycker något annat - de har lärt sig att hänsynen skapar mer välmående och bättre växande skogar.

En stor utmaning har varit bristen på just död ved och riktigt gamla träd. Därför lämnas i dag ofta “naturvärdesträd” och högstubbar kvar på hyggen som livsmiljöer för känsliga arter – både för att skogsägare tar mer hänsyn och för att reglerna kräver det.

Reglerna har blivit betydligt strängare de senaste decennierna. Skogsvårdslagen säger att skogen ska skötas så att den både ger avkastning och bevarar den biologiska mångfalden. Lagen har två jämställda mål: produktion och miljö.

Minst sex veckor före en planerad avverkning på mer än 0,5 hektar – ungefär en mindre fotbollsplan – måste skogsägaren anmäla detta till Skogsstyrelsen. Myndigheten kontrollerar om det finns skyddsvärda naturmiljöer, kulturlämningar eller om hänsyn till rennäringen krävs. I så fall får avverkningen inte ske.

“Det finns många sätt att sköta skog beroende på mål, men alla måste följa reglerna och ta stor hänsyn till miljön oavsett vilken brukningsmetod som man använder”, förklarar Åhlund, som till vardags arbetar som skogsexpert på Holmen. “Skillnaderna mellan hur skogsbolag och privatpersoner avverkar är inte så stora som man kan tro. Jag brukar säga att Holmen sköter sin skog på samma sätt som jag sköter min egen, helt enkelt för att jag inte blir en annan person bara för att jag tar på mig min Holmen-keps.”

Jan Åhlund. Foto: Holmen.

Samtidigt växer intresset för hyggesfritt skogsbruk. Då tar man ut enstaka träd i stället för att skapa stora hyggen och låter skogen behålla sin karaktär över tid. Metoden kan minska påverkan på biologisk mångfald, men kräver mer planering och fungerar bäst i skogar där träden redan är olika gamla och skiktade i flera nivåer.

Den verkliga balansgången bakom varje hygge

Bakom varje avverkning finns en rad beslut och avvägningar – oavsett om det handlar om de drygt 300 000 skogsägare som äger nästan hälften av all skog i Sverige, eller ett storbolag som Holmen. Man väger ekonomin mot naturvärden, familjens framtidsplaner mot arternas livsmiljöer, virkespriser mot rekreationsvärden och klimatnytta.

Hur mycket ska sparas som naturhänsyn? Vilka trädslag ska gynnas? Ska man satsa på snabbväxande skog eller på mer variation? Alla dessa val formar landskapet vi ser runt oss – träd för träd, generation för generation.

Att vi hugger skog handlar alltså i grunden om en balans: att väga behovet av förnybar råvara mot naturens behov av ostördhet och utrymme. Det handlar inte om antingen eller, utan både och.

Det är en balansgång som kräver både vetenskap, varsamhet, erfarenhet – och lyhördhet för de känslor som väcks när skogen försvinner, om än bara för en tid.

Klimatförändringen i Sverige: 1,9 grader.

Redaktionen — Thu, 14 May 2026 08:58:00 GMT

Ett av de viktigaste målen i Parisavtalet är att uppvärmningen av klimatet ska hållas under 1,5 grader, jämfört med förindustriella nivåer (1860-1900). Det är även detta mål som ligger bakom Sveriges klimatmål som syftar till att vi inte ska ha några nettoutsläpp av växthusgaser 2045.

Statistik från Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut, SMHI…

När kommer våren? Den osynliga kampen mellan kalender och termometer

Redaktionen — Sat, 21 Mar 2026 08:10:34 GMT

Visste du att våren tekniskt sett inte kan börja förrän den redan har varit här i en vecka? Enligt den meteorologiska definitionen måste dygnsmedeltemperaturen ligga över noll grader sju dygn i sträck. Det betyder att när vi väl utropar vårens ankomst, har den i själva verket smugit igång sju dagar tidigare i det tysta.

Vitsippor om våren. Foto: Jonatan …

När ytan sjunker: Vart tar vattnet i Mälaren och Östersjön vägen?

Redaktionen — Sat, 07 Feb 2026 08:06:21 GMT

När du ser en låg vattennivå i Östersjön handlar det sällan om avdunstning eller att vattnet förvandlats till is vintertid. Den största boven är i stället lufttrycket. Ett kraftigt högtryck pressar bokstavligen ner vattenytan, medan ett lågtryck suger den uppåt. Enligt SMHI kan en skillnad i lufttryck på bara en hektopascal flytta vattenytan ungefär en …

Allt om snö

Redaktionen — Sun, 25 Jan 2026 11:30:00 GMT

När luftfuktigheten är hög i ett moln och temperaturen sjunker under nollstrecket kan snö bildas. En del av vattenångan kondenseras då till tunna iskristaller. Snökristaller och snöstjärnor är inte vattendroppar som frusit utan de har byggts upp utifrån vattenmolekyler som direkt övergår från ånga till fast form.

När temperaturen är nära noll är snöflingorna större och rundare. Foto: Chandler Cruttenden / Unsplash

Två snöflingor kan vara identiska

Redaktionen — Thu, 22 Jan 2026 23:00:00 GMT

Snökristallerna är vanligen platta och tunna, och har typiskt en sexarmad struktur. Det beror på att vattenmolekylen, som består av en syreatom och två väteatomer, har en form som gynnar uppkomsten av hexagonala (sexsidiga) kristaller.

Foto: Zdeněk Macháček / Unsplash

Exakt vilken form kristallen har beror på temperatur och fuktighet. Särskilt mellan −12 …

Det här innebär de olika vädervarningarna

Per Grankvist — Fri, 02 Jan 2026 00:04:00 GMT

Hösten 2021 ändrade Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut (SMHI) sitt vädervarningssystem för att det både skulle bli bättre och lättare att begripa. Syftet med SMHI:s vädervarningar är att samhället – alltifrån regioner, länsstyrelser och kommuner till näringsliv och enskilda – ska kunna bygga en bättre krisberedskap.

Ett träd som fallit öve…

Nästan en tredjedel av Sveriges energiförbrukning är fortfarande fossil

Redaktionen — Mon, 01 Dec 2025 06:35:35 GMT

👉 Förklaringen är producerad i samarbete med Fortum. Den är faktagranskad enligt samma robusta principer som alla andra förklaringar på Vad Vi Vet.

Trots att nästan all svensk elproduktion är fossilfri, står fossila bränslen fortfarande för ungefär en tredjedel av vår energianvändning – framför allt på grund av transporter och industrin. Trafiken drivs mest av importerad bensin och diesel, och en sjättedel av industrins energi kommer från naturgas, olja och kol.

De senaste decennierna har villaägare bytt ut olja mot el för uppvärmning, vilket minskat utsläppen och ökat elanvändningen. För att Sverige ska uppfylla sina klimatmål behöver industrin och transportsektorn göra samma sak.

Att gå över från fossil energi till el skulle markant minska utsläppen. Det skulle också reducera riskerna med att vara beroende av ett oljepris som styrs av händelser utanför vår kontroll, och som lätt påverkar konkurrenskraften negativt.

Sverige har i dag ingen elbrist. Tvärtom – på senare år har vi haft ett elöverskott och exporterat el, eftersom produktionen ökat mycket och förbrukningen minskat. Faktum är att vi använder mindre el än på 1980-talet. Men det innebär också att elektrifieringen av industrin och transportsektorn går långsamt.

“En trög omställning gör att vi fasar ut fossila bränslen långsamt,” säger Elin Tibell, Fortum. “Resultatet är att utbyggnaden av ny elproduktion bromsas in. Då finns risk att elen i framtiden inte räcker för att ersätta de fossila bränslena.”

Elskatten motverkar elektrifieringen

Elskatten har höjts rejält de senaste årtiondena – från 9 öre till 55 öre per kilowattimme (inklusive moms), och utgör idag halva elpriset för många.

Å ena sidan har skatten lett till effektivare användning: smartare teknik som LED-lampor och värmepumpar har ersatt äldre lösningar. Å andra sidan gör den höga skatten det mindre lönsamt att gå över till el, t.ex. byta bensinbil mot elbil.

Genom att ersätta fossila bränslen som används för transporter och industrin kan Sverige både minska sitt utsläpp och sin sårbarhet. Foto: Tom Dick / Unsplash+

Om vi ersätter fossila bränslen med el, kan Sverige bli mindre sårbart och minska utsläppen. Trots att vi har låg fossil andel jämfört med andra länder i Europa, kvarstår sårbarheten så länge vi är beroende.

Elektrifieringen handlar om så mycket mer än klimatet”, säger Elin Tibell på Fortum och fortsätter: “Vi slipper beroendet av oljeproducerande länder, får stabilare priser och svenska elbolag kan växa när fler väljer el.”

För att påskynda omställningen föreslår Tibell t.ex. krav på fossilfri energi i offentliga upphandlingar, och sänkta elskatter. Om el får tydliga konkurrensfördelar, ökar efterfrågan och ger större skäl att bygga ut kapaciteten.

Elektrifieringsbarometern. 🔌 Fortum har listat fler åtgärder som kan minska fossilberoendet och öka elanvändningen. Här är överblicken du behöver. Läs mer.

Sommar- och vintersolståndet: därför växlar ljuset

Redaktionen — Thu, 27 Nov 2025 18:22:39 GMT

Jorden snurrar inte helt rakt i sin bana runt solen. Det är faktiskt hela hemligheten bakom våra årstider. Jordaxeln lutar nämligen ungefär 23,5 grader i förhållande till sin bana. Det gör att norra och södra halvklotet turas om att peka mot solen under året. Utan denna lutning hade vi inte haft några årstider alls, och dag och natt hade varit lika lång…

Det här är Grönlandsblockering

Redaktionen — Sat, 15 Nov 2025 08:19:41 GMT

Sedan flera hundra år tillbaka har man sett att när det är kall vinter i Skandinavien är det ofta mildare vinter på Grönland, och tvärtom. Detta beror på något som kallas Grönlandsblockering.

Det innebär att ett starkt högtryck byggs upp över Grönland och Island. Det blockerar de milda västvindarna från Atlanten från att nå Sverige. Istället strömmar kal…

Hur mycket plats tar ett ton koldioxid?

Redaktionen — Fri, 21 Mar 2025 06:17:00 GMT

Forskare larmar om hur takten för den globala uppvärmningen ökar i en rasande fart, och den stora boven i dramat är de ökade utsläppen av växthusgaser.

När man ska beräkna utsläpp räknar man för enkelhetens skull om alla växthusgaser till koldioxidekvivalenter, det vill säga hur mycket påverkan de olika gaserna skulle ha haft om de varit koldioxid (CO2).…

Trängselskatten har inte minskat trängseln i trafiken i Göteborg och Stockholm

Per Grankvist — Fri, 17 Jan 2025 07:48:25 GMT

För att minska trängseln i trafiken, förbättra miljön och bidra till att finansiera infrastruktursatsningar infördes en trängselskatt i Stockholm 2007 och Göteborg 2013. Trängselskatten är alltså en punktskatt på trafik.

Den transportekonomiska teorin bakom trängselskatten är att använda prismekanismer för att göra medborgarna mer medvetna om gemensamma …

Därför får vi iskalla perioder trots global uppvärmning

Per Grankvist — Wed, 15 Jan 2025 06:25:00 GMT

Det kan tyckas märkligt att vi får perioder med riktigt låga temperaturer trots den globala uppvärmningen, men iskalla perioder kan inträffa trots att vintrarna blivit mildare.

Kyla med -39 grader under förmiddagen den 3:E januari 2024 i byn Vittangi i Kiruna kommun, 7,5 mils bilväg sydöst om Kiruna. Foto: Emma-Sofia Olsson / TT.

Atmosfären blir allt var…

Rayleighspridningen förklaringen bakom vinterns rosa himlar

Redaktionen — Fri, 03 Jan 2025 16:34:00 GMT

Himlens färger bestäms av ett ett fenomen som kallas för Rayleighspridning, efter den brittiske fysikern Lord Rayleigh, och uppstår när fotoner sprids mot bundna elektroner. Hur stor spridning fotonerna får beror på våglängden eftersom Rayleigh-spridning är proportionell mot λ^-4, där λ är våglängden. Som bekant består vitt solljus av en blandning av all…