Det här Vad Vi Vets månadsbrev om mat och dryck. Istället för recept, ger det här nyhetsbrevet allmänbildning om varför vi äter och dricker som vi gör - kunskap som du har nytta och glädje av från första tuggan till sista droppen.

Nu börjar det verkligen kännas som att våren är här. Sedan vi ställde om till sommartid märks det att dagarna blir längre och kvällarna ljusare. I april börjar vi också flytta ut igen. Kanske är det årets första kaffe i solen, en kväll på en uteservering eller den första grillningen för säsongen.

Samtidigt är det för många en period med högt tempo, vilket också kan påverka våra matvanor. I det här brevet tittar vi därför närmare på hur våren påverkar vad vi äter: från stress och sug till grillvanor och säsongens råvaror.

Bon appétit!

Ur innehållet: Hur hänger grillning ihop med könsroller? Hur påverkar kött klimatet? Vilken påverkan har stress på vad vi äter? Varför är säsongens råvaror ett smart val? Vilka råvaror är i säsong?

Ps. Visste du att Vad Vi Vet driver en av Sveriges största matkanaler i sociala media? Klicka för att följa Vad Vi Vet Mat på Instagram och Facebook.

Ps2. Om du inte vill ha vårt månadsbrev om mat och dryck, uppdatera dina preferenser här.

1. Valborg, grillen och vem som står vid elden

Foto: Charlie Sivlér / Unsplash

Den sista april firar vi Valborg, en högtid som markerar övergången från vår till sommar. Runt om i Sverige tänds eldar och människor samlas utomhus, ofta tillsammans med vänner och familj.

Traditionen har rötter i både religiösa högtider och äldre föreställningar om att elden skyddar mot onda krafter. I dag handlar firandet snarare om att välkomna ljuset – och för många markerar det också starten på grillsäsongen.

Read more

Här samlas människor i enkla ålabodar för att äta ål tillagad på en mängd olika sätt.…

Read more

Det här Vad Vi Vets månadsbrev om mat och dryck. Istället för recept, ger det här nyhetsbrevet allmänbildning om varför vi äter och dricker som vi gör - kunskap som du har nytta och glädje av från första tuggan till sista droppen.

I mars har vi flera smakfulla högtider att se fram emot: från småländsk prinsesstårta till frasiga våfflor. För den som ännu inte kommit in i rutinen med att förbereda matlådor finns dessutom en påminnelse om hur enkelt det är att ta vara på det som redan finns hemma och på så sätt göra en insats för både plånbok och miljö.

Månadens matbrev handlar därför både om trevliga firanden och om hur vi kan minska matsvinnet genom att ta vara på maten vi redan har.

Bon appétit!

• Ur innehållet: Vad är Smålands inofficiella nationaldag ? Varför kopplas godis till lördagar? Hur mycket mat slänger svenska hushåll? Vad betyder bäst-före? Vilka råvaror är i säsong?

Ps. Visste du att Vad Vi Vet driver en av Sveriges största matkanaler i sociala media? Klicka för att följa Vad Vi Vet Mat på Instagram och Facebook.

Ps2. Om du inte vill ha vårt månadsbrev om mat och dryck, uppdatera dina preferenser här.

1. Fössta tossdan i mass: Smålands inofficiella nationaldag

Read more

Read more

Det här Vad Vi Vets månadsbrev om mat och dryck. Istället för recept, ger det här nyhetsbrevet allmänbildning om varför vi äter och dricker som vi gör - kunskap som du har nytta och glädje av från första tuggan till sista droppen.

Februari är årets kortaste månad, men trots det full av smakrika och glädjefyllda traditioner. Efter januari, som ofta präglas av nya rutiner och enklare måltider, är februari en bra tid att fortsätta på samma spår, men samtidigt ge plats åt mindre firanden, såsom semlor och Alla hjärtans dag middagar.

Månadens matbrev handlar om just mindre firanden: om fettisdagen och semlan, om Alla hjärtans dag och om hur mat, sötsaker och traditioner kan bli små, trevliga avbrott i vardagen.

Bon appétit!

• Ur innehållet: Varför firas fettisdagen? Hur ser vete ut? Varför funkar ostron och champagne så bra ihop? Vad gör en dukning trevlig? Vilka råvaror är i säsong?

Ps. Visste du att Vad Vi Vet driver en av Sveriges största matkanaler i sociala media? Klicka för att följa Vad Vi Vet Mat på Instagram och Facebook.

Ps2. Om du inte vill ha vårt månadsbrev om mat och dryck, uppdatera dina preferenser här.

1. Fettisdagen och semlan

Read more

Det här Vad Vi Vets månadsbrev om mat och dryck. Istället för recept, ger det här nyhetsbrevet allmänbildning om varför vi äter och dricker som vi gör - kunskap som du har nytta och glädje av från första tuggan till sista droppen.

Jag hoppas att du som läser detta fått en bra start på 2026 och ser fram emot ännu ett år fyllt av matglädje!

När julen och förra årets firanden är över återgår vi nu till vardag igen, även i köket. Från julbak, inköp till julbordet och planering av nyårsmiddagar i december blir januari ofta en tid då maten behöver fungera i vardagen. Rutiner ska hittas, vanor justeras och måltiderna måste nu anpassas mer efter både tid och plånbok.

Det här matbrevet handlar därför om vardagsmaten: om val som gör skillnad i längden, om hur man äter smartare i januari och om små sätt att göra även en vanlig middag lite trevligare.

Bon appétit!

Ur innehållet: Vad är problemet med ultraprocessad mat? Vad innebär det att vara nyfiket nykter? Är fryst mat lika bra som färsk? Vad gör en dukning trevlig? Vilka råvaror är i säsong?

Ps. Visste du att Vad Vi Vet driver en av Sveriges största matkanaler i sociala media? Klicka för att följa Vad Vi Vet Mat på Instagram och Facebook.

Ps2. Om du inte vill ha vårt månadsbrev om mat och dryck, uppdatera dina preferenser här.

1. När vardagen tar över: hur vanor påverkar vad vi äter

Read more

Read more

Jag vet inte hur det är med dig men så här på annandagen är i alla fall jag lite trött på julmaten. Det är samma visa varje år, och jag bannar mig för att jag glömmer bort det innan jul och handlar för mycket.

I dag handlar det därför om hur du gör det mesta av de rester du har, vad som passar att äta i mellandagarna, varför nyårsmiddagen är vår mest frigjorda och samtidigt mest statustyngda måltid och inte minst, historien bakom det vi älskar att äta på nyårsdagen.

Bon appétit!

• Ur innehållet: Varför gör man med all skinka som är över? • Är frysta råvor verkligen lika färska som färska råvaror? • Har nyårsmenyn alltid varit lyxig? • Finns det en kemisk förklaring till att ostron och champagne funkar så fint ihop? • Varför är man sugen på pizza när man är bakfull?

Ps. Visste du att Vad Vi Vet driver en av Sveriges största matkanaler i sociala media? Klicka för att följa Vad Vi Vet Mat på Instagram och Facebook.

Ps2. Om du inte vill ha vårt månadsbrev om mat och dryck, uppdatera dina preferenser här.

1. Rätterna du kan laga på julmatens rester

Att ta hand om julmatsresterna är inte bara bra för plånboken och miljön, det är också en chans att vara kreativ och slippa laga mat från grunden i mellandagarna.

Knepet för att få restmaten att inte kännas som restmat är ofta att byta smakprofil – från julens tunga, salta smaker till något fräschare, kryddigare eller krämigare.

• Här är rätterna du kan laga på resterna av julmaten 🎄Poke Bowl på lax, Drömskinka i ugn eller soppa på Jansson? Vi hjälper dig när inspirationen tryter.

• Fryst är minst lika färskt som färskt 🥶 Ett annat sätt att spara pengar och underlätta i mellandagarna är att kolla frysfacket. Att välja djupfrysta grönsaker är ett sätt att spara pengar, minska svinnet och ändå äta färskare mat. Här är vad du behöver veta.

2. Därför är nyårsmenyn så festlig nuförtiden

Den lyxiga nyårsmenyn vi känner till idag föddes i städerna under sent 1800-tal. När den nya medelklassen växte fram ville man markera avstånd till bondesamhällets traditioner. Man blickade mot Frankrike och det exklusiva restauranglivet. Nyårslivet blev helt enkelt ett sätt att visa upp sin sociala status.

• Därför ser din nyårsmeny ut som den gör 🥂 Från lutfisk till lyxhummer - nyårsmaten har gått från restmat till statusmarkör. Nyårsaftonens middag har blivit både årets mest frigjorda och mest symboltyngda middag. Här är vad som är roligt att veta.

• Därför smakar ostron och champagne så bra ihop 🍾 Det finns en helt och hållet vetenskaplig förklaring till att sex stycken Fines de Claires och ett glas Taittinger från 2000 gifter sig så bra i munnen. Här är kunskapen du inte visste att du behövde.

3. Förklaringen till ditt begär på nyårsdagen

Den första januari är den internationella pizzadagen. Det sägs att vi äter dubbelt så mycket pizza än en vanlig söndag på nyårsdagen i Sverige. Platt bröd med olika sorters topping tycks människor ha ätit i alla tider, om än i lite olika lokala varianter.

• Pizzans historia 🍕Pizzan har i alla tider varit favoritmat för människor som varit på språng, haft för lite pengar eller helt enkelt inte orkat laga mat. Här är vad du behöver veta.

• En kemisk förklaring 🧪 När du är bakfull ber din hjärna inte om sallad. Förändrade hormoner, lågt blodsugar och rubbade saltnivåer gör att fett, salt och kolhydrater känns som rimlig bakfyllemat. Det vill säga pizza. Här är en längre förklaring.

• Vad som mildrar symptomen 🤕 Det finns många teorier om metoder som sägs mildra effekterna av alltför hög alkoholkonsumtion kvällen innan. Vi har tittat närmare på vad som händer i kroppen för att förstå vad som funkar. Här är vad du behöver veta.

4. Detta är i säsong nu:

I varje matbrev tipsar vi om vilka råvaror som är i säsong just nu. Så här års, i slutet av december övergår vi till att äta det som lagrats under skördesäsongen, det som frysts in och det vi hittar i skafferiet.

Grönsaker

• Rotfrukter: potatis, morot, palsternacka, rödbeta, kålrot, rotselleri, rova, jordärtskocka,

• Kålfamiljen: Brysselkål, grönkål, rödkål, savoykål, vitkål,

• Lökar: Gul lök, röd lök, purjolök, vitlök

• Övriga: Lagrad pumpa och squash, avokado (odlad i Europa).

• Odla själv: Groddar, krasse

• I frysen: Frysta ärtor, frysta bladgrönsaker, fryst blomkål och broccoli

• I skafferiet: Bönor, linser, inlagda grönsaker, surkål, kimchi, tomater på burk

Frukt:

• Svenska äpplen (färska sena sorter och lagrade)

• Svenska päron (lagrade)

• Frysta svenska bär (jordgubbar, hallon, vinbär, hjortron, havtorn)

• Importerad europeisk frukt: apelsiner, citroner, clementiner, bananer

God fortsättning!

Den mest överraskande orsaken till suget finns i hjärnan. När du dricker a…

Read more

Read more

Det kan låta konstigt, men vi tror inte att världen behöver inte fler recept. (Särskilt inte med julmat.) Däremot tror vi att många har nytta av allmänbildning kopplat till mat och dryck.

Därför fokuserar vi på kunskapen bakom maten: varför vi äter det…

Read more

Knepet för att få restmaten att inte kännas som restmat är ofta att byta smakprofil – från julens tunga, salta smaker till något fräschare, kryddigare eller krämigare.

Här är våra bästa förslag …

Read more

Saffran kommer från torkade pistiller från krokusblomman. Ungefär nittio procent av all saffran odlas i Iran, men blommorna växer även i andra länder som Spanien, Grekland och Ind…

Read more

En av de mest omdiskuterade rätterna är Janssons frestelse. Det finns en romantiserad bild av att r…

Read more

Read more

Read more

…

Read more

Read more

Historien bakom den regionala högtiden Mårtensafton är en kombination av ett europeiskt helgonfirande och gamla folkliga traditioner kopplade till skörd och f…

Read more

Botaniskt sett är nyponet en skenfrukt, en sammansatt frukt som döljer de riktiga frukten: fröna som är täckta av det röda fruktköttet. Kulinariskt sett betraktar vi nyponen som bär, ja, riktiga superbär, eftersom de innehåller förbluffande mycket nyttigheter.

Torkade nypon innehåller 270 mg C-vitamin per 100 g frukt och färska nypon kan innehålla så mycket som 2000 mg C-vitamin per 100 g frukt. Om vi jämför apelsiner med nypon innehåller en apelsin bara innehåller 52 mg C-vitamin per 100 g frukt. Det innebär att ett stort nypon kan innehålla mer C-vitamin än en hel apelsin!

Tack vare att C-vitamin är en antioxidant minskas den oxidativa stressen i kroppen. Eftersom C-vitamin hjälper kroppen att bibehålla sin kollagenproduktion har nypon blivit ett populärt kostval för personer med artros och andra ledbesvär.

Nypon innehåller dessutom bioflavonoider som förbättrar kroppens förmåga att ta upp C-vitamin, vilket ökar effekten av det C-vitamin som finns naturligt i nyponen. Bioflavonoider är inflammationshämmande och stärker blodkärlen. Nypon är således även bra för reumatiker, hjärt- och kärlsjukdomar och om man lider av åderbråck.

I studier på möss har man sett att nypon har positiv effekt på blodsocker och blodfetter, och överviktiga människor som har fått dricka nypondryck har fått lägre kolesterol och blodtryck.

Enklaste receptet på nyponsoppa

Det finns mängder med förslag på hur man kokar en nyponsoppa, men under åren har jag förenklat receptet allt mer. Det gör att min soppa bara har två ingredienser - nypon och socker - och få steg. Det ger en smakrik, naturligt tjock nyponsoppa till en mycket liten kostnad - en riktig beredskapsnyponsoppa!

Du behöver inte ens ha en trädgård eller gå ut i skogen för att göra den. Jag plockar mina nypon vid ett kommunhus, bakom en busskur eller var jag nu ser en rosbuske med nypon på allmän plats. Det är bara att ta (ingen blir arg), och för mig är det ett sätt att använda något som annars skulle förgås.

Jag tar en papperspåse man får i grönsaksdisken och fyller den till lite mer än hälften. (Vresrosor ger köttigare nypon vilket gör att du behöver plocka färre.)

Pers nyponsoppa

Read more