Folkhälsomyndigheten har dragit fel slutsatser av forskningen kring munskydd

Med argumenten att munskydd inte skyddar tillräckligt mycket och att de kan bidra till ett vårdslöst beteende har myndigheten avstått från att rekommendera det. Vår genomgång av fakta visar att det är fel slutsats och att rekommendationerna därför inte alls är så stränga som de borde vara.

Per Grankvist

Chefredaktör och grundare av Vad Vi Vet. Tidigare har han skrivit för Sydsvenskan, Veckans Affärer och SvD med uppdrag SVT och TV4. Nominerad till årets journalist.

Fler artiklar av Per Grankvist.

Lästid: 7 minuter

Per Grankvist

I vilken utsträckning ansiktsmasker och munskydd skyddar mot att bli smittad av coronaviruset eller ej har varit en fråga som debatterats sedan pandemin började. Inledningsvis ansåg världshälsoorganisationen WHO att ansiktsmasker inte behövdes eftersom man ansåg att coronavisuset inte var luftburet och för att de ändå inte erbjöd ett tillräckligt skydd.

Men i juli ändrade WHO sig, då nya studier visade att luftsmitta inte längre kunde uteslutas. En omfattande metastudie av munskyddens effektivitet som publicerades i the Lancet (och finansierats av WHO) drog samtidigt slutsatsen att munskydd bidrog till skydd, även om de inte var heltäckande.