Det vi i vardagligt tal benämner "den tyska regeringen" är rent formellt en förbundsregering, bestående av förbundsministrar och ledda av en förbundskansler. Förbundsrepubliken Tyskland är en federation bestående av sexton förbundsländer, på samma sätt som Amerikas förenta stater är en federation av 50 delstater. Flera likheter finns mellan de båda ländernas sätt att organisera den exekutiva makten, men också viktiga skillnader.

Vart fjärde år är det val till parlamentet, förbundsdagen. Efter sedvanliga sonderingar för att hitta en lämplig regering föreslås en förbundskansler av republikens president. Denne godkänns av den tyska förbundsdagen och utses därefter formellt av presidenten. Det är för övrigt en av statschefens viktigaste uppgifter på ett opolitiskt ämbete som i huvudsak ägnas åt formalia och ceremonier.

Regeringschefens roll är den motsatta: politisk, operativ och exekutiv. Förbundskanslern går därmed att likna vid en premiärminister eller statsminister i ett annat land. I händelse av krig blir förbundskanslern dessutom överbefälhavare. Förbundskanslern måste utse en vice förbundskansler, vilket oftast är någon av de egna ministrarna.