Den elfte november 1918 kl 11.00 inträdde eldupphör i det första världskriget. Under de fyra år, tre månader och fjorton dagar som gått sedan kriget bröt ut hade 68 miljoner soldater från 135 nationer deltagit. Några dagar senare hade striderna helt upphört.
När kriget var slut hade 10 miljoner soldater dött, 20 miljoner var skadade och nästan 9 miljoner saknades fortfarande. Nästan var fjärde man som gått i krig kom aldrig hem, var tredje var skadad och alla var skakade i själen av de gräsligheter de bevittnat.
Gnistan som tände en jätteeld
Kriget bröt ut när tronföljaren i det stora riket Österrike-Ungern, Franz Ferdinand, sköts till döds på öppen gata i Sarajevo, den 28 juni 1914. Det fick Österrike-Ungern att hota Serbien med krig om man inte uppfyller tio löjligt oacceptabla krav. Men andra ord, Österrike-Ungern ville ha krig och man var inte ensamma.
Det låter konstigt att längta efter krig men under början av 1900-talet fanns en idé om att många i samhället blivit förslappade. Man tänkte sig att de sociala reformer som börjat under Bismarck på 1880-talet och som tack vare arbetarrörelsen gett bättre villkor åt miljoner tiotals miljoner europeiska arbetare också gjort dem lata. Samtidigt fanns det i överklassen ett ökat intresse för spirualitism och ockultism, en idé om kvinnlig frigörelse (från mannen) och en intellektuell öppenhet inför alternativa sätt att strukturera samhället, som upplevdes som hotfull och felaktig av de med makt. Ett krig skulle likt ett plötsligt isbad kunna skilja agnarna från vetet, syltryggarna från de med ryggrad av kärnvirke och därmed rensa bort alla de veka som låtit sina små huvuden förledas av alternativa tankar. Ungefär.
Genom olika allianser med skriftliga förbindelser om att försvara varandra var de stora nationerna i Europa instrasslade i ett nät av löften som gjorde att alla länder plötsligt drogs in i kriget med skräckblandad förtjusning.
Det Tyska Imperiet hade lovat ställa upp på Österrike-Ungerns sida i händelse av krig. Ryssland stod på Serbiens sida eftersom de lovat ställa upp för ett slaviskt brödrafolk och dessutom hatade man Tyskland som i sin tur tog chansen att attackera Frankrike men insåg att de hade ganska starka befästningar längs gränsen så man gav sig istället på Frankrikes gamla partner Belgien som hade en pakt med Storbritannien om att försvara varandra samtidigt som det Ottomanska Riket kom till Tysklands försvar då de haft en hemlig pakt med och då kunde ju Grekland (som var kompisar med Serbien) attackera Ottomanska Riket som tidigare snott en del av Grekland. Snart var hela Europa inblandat i kriget, med några få undantag. Sverige sålde som vanligt järnmalm och trä till alla krigsmakter som ville tillverka vapen eller bygga bunkrar.
De krigande formerades i två grupper: centralmakterna (Tyskland, Österrike-Ungern och de Ottomanska Riket) mot ententen (Frankrike, Storbritannien, Belgien, Ryssland, Serbien, Grekland mfl)
Det mesta krigandet skedde på kontinenten, på olika fronter. På västfronten längs gränsen mellan Tyskland och Frankrike hare aktörerna grävt ned sig och utkämpade olika tröstlösa ställningskrig. Fronten flyttade sig lite fram och tillbaka, men i huvudsak låg man i skyttegravarna och sköt mot varandra, kastade bomber mot varandra och gjorde då och då löpande anfall över den remsa territorium som kallades för ingenmansland, mellan skyttegravarna. Det slutade aldrig väl.
På östfronten flyttade sig frontlinjerna hela tiden och skyttegravar hade varit slöseri med energi. Men likväl skördade alla slag enorma mängder offer, precis som på västfronten.
Ny teknik gjorde kriget blodigt
Det första världskriget, eller det stora kriget som det då kallades, var det första där flygplan användes (dock i huvudsak för att spana snarare än att bomba) och det första där stridsvagnar och ubåtar sattes in i större skala. Det som gjorde kriget så långt och förödande var med andra ord industriella revolutionens förtjänst och skuld. Massproduktion av nya, effektivare vapen och ammunition, kombinerat med en effektiv distribution av dessa vapen och ständigt nya skaror med soldater till fronterna, bidrog till att fler dödades under kortare tid samtidigt som arméernas uthållighet var långt större än tidigare.
Hur kriget slutade blev början på nästa krig
Kriget tog slut 11/11 1918 och en tid senare undertecknades ett fredsfördrag i Versailles utanför Paris, där Tyskland lustigt nog ensamt fick skulden för alltihopa, som om alla andra bara varit oskyldiga offer som krigar i självförsvar! Tyskland ålades också betala ett krigsskadestånd som var helt sjukt mycket pengar. Versaillefreden ledde till två saker som skulle få stora konsekvenser:
- För att betala skulden började Tyskland (som då hette Weimarrepubliken) trycka pengar i massor och orsakade en hyperinflation som ledde till en ekonomisk kollaps.
- Tyskland kände sig så orättvist behandlade och förudmjukade att de närde en rörelse som drömde om hur riket en gång skulle resa sig på nytt och segra över grannländerna.
Tjugo år senare var det dags igen. Och den gången skulle det inte vara någon tvekan om vem som startade kriget. Det är ju ofta så: att den som känner sig oskyldigt anklagad eller orättvist behandlad så småningom börjar bete sig som den alla andra säger att de är om de inte får upprättelse på annat vis.
Det första världskriget ledde till att nya kartor behövdes för att beskriva Europa. Österrike-Ungern, det Ottomanska riket och det Tyska imperiet fanns inte längre. Ett helt nytt land var fött: Polen. Och gränse från norr till söder hade justerats. Kriget fick inverkan över hela världen. Det europeiska kolonialmakterna hade utsatt sina befolkningar och ekonomier för förödelse och orkade inte längre upprätthålla sina imperier som förr. Bara några år senare tog USA över som supermakt.