Förra veckan bad statsministern oss vara förberedda på att tusentals svenskar kommer dö till följd av covid-19. I intervjun med Dagens Nyheter uppgav Statsministern att han baserade prognosen på en analys av andra länder och det faktum att vi har en allmän smittspridning i landet. Underlaget kommer emellertid från Folkhälsomyndigheten. Det fick oss att ställa oss frågan om tusentals döda är mycket, jämför med ett vanligt influensaår.

Den 1 december 2015 blev influensa anmälningspliktig enligt smittskyddslagen. Rent konkret innebär det att laboratorieanmälan ska göras för alla patienter som har positiv laboratorieanalys för influensa, och medan information om virustyp är obligatorisk (exempelvis Influensa A), är sub- eller linjetyp (exempelvis H1N1, pdm09) frivilligt att rapportera. Detta innebär också att Folkhälsomyndigheten har gott om data om hur många som fick influensa, och det är dessa vi har använt oss av.

Det ska tilläggas att man här talar om labbverifierade fall, så utöver det tillkommer naturligtvis ett mörkertal av de som aldrig blir testade. Man brukar räkna med att 10-15 procent av den vuxna befolkningen och 20-30 procent av barnen får influensa varje vinter,  vilket skulle innebära mellan 1 och 1,5 miljoner svenskar. Antalet labbfall i Folkhälsoinstitutets statistik är dock bara 13 757, dvs. 1,5 promille av befolkningen.

Influensaperioden i Sverige pågår vanligtvis från vecka 40 till vecka 20, men toppveckorna (när det största antalet labbverifierade fall rapporteras) inträffar vanligtvis vecka 5 - 9. Influensa A är dominerar helt medan i statistiken medan mindre än en procent utgörs av fall av Influensa B. De labbverifierade fallen är framförallt 65 år och över, men överrepresentationen kan också förklaras med att yngre grupper inte uppsöker vård eller blir testade i samma utsträckning som äldre.

Influensan mildare än normalt 2018 - 2019

Förra årets influensa var mindre intensiv än under föregående fem säsonger. Under 2018-2019 tillhörde 74 procent av alla intensivvårdade minst en medicinsk riskgrupp eller var 65 år och äldre. Av alla intensivvårdade patienter tillhörde 263 personer (74 procent) minst en medicinsk riskgrupp eller var 65 år och äldre. Bland patienter under 65 år tillhörde nära hälften (93 patienter, 51 procent) inte en medicinsk riskgrupp för svår influensasjukdom. Antalet personer som inte tillhörde en medicinsk riskgrupp eller var yngre än 65 år var färre denna säsong jämfört med 2015-2016 (116 patienter). Kronisk hjärt-lungsjukdom (134 patienter), nedsatt immunförsvar (56 patienter) samt patienter med lever-njursvikt (31 patienter) var de mest förekommande medicinska riskgrupperna, precis som de två föregående säsongerna.

Utvecklingen i Europa liknande den i Sverige med dominans av influensa A. Totalt rapporterades 183 243 laboratorieverifierade fall av influensa i Europa, vilket var färre jämfört med föregående säsong (över 200 000 fall). I Europa var det framförallt personer i åldrarna 65 år och äldre (47 procent) som intensivvårdats, följt av personer i åldrarna 15-64 år (45 procent).

Så många kommer dö

Influensarelaterad dödlighet är svår att mäta eftersom många som insjuknar med influensa inte provtas och då inte finns som laboratorieverifierade fall, och ännu färre noteras med influensa som dödsorsak på dödsattesten. Folkhälsomyndigheten använder två olika sätt att följa den influensrelaterade dödligheten, dels antalet dödsfall inom 30 dagar av influensadiagnos och dels genom modeller av så kallad överdödlighet. Det är den avvikelse som kan beräknas utifrån data med faktiska dödsfall (oavsett orsak), temperatur och andelen positiva laboratorieprov för influensa varje vecka.

I prognosdiagrammet för svenskar över 65 år ses det förväntade antalet dödsfall i svart, det verkliga antalet dödsfall i grått, den influensarelaterade överdödligheten i rött och den temperaturrelaterade överdödligheten i grönt. En viss variation av antalet dödsfall är förväntad. Detta illustreras med de streckade linjerna som markerar det 95-procentiga konfidensintervallet för uppskattningarna – det vill säga, om den beräknade överdödligheten ligger inom dessa linjer är den inte signifikant förhöjd.

För att avgöra hur många som avlidit av influensa inom 30 dagar kopplar Folkhälsomyndigheten ihop influensafallen med dödsregistret (sköts av Skatteverket) för att få eventuellt dödsdatum. Genom att beräkna tiden mellan influensadiagnos och död får man fram hur många som avlidit till följd av influensa. Måttet är inte perfekt eftersom folk kan ha dött av andra orsaker, men det är det vedertagna måttet. Det utelämnar dock de som kan ha avlidit av influensa utan att få en laboratorieverifierad influensadiagnos, vilket ger ett stort mörkertal. Även om statistiken vi har tillgång till anger att 1012 personer dog i influensa 2017-2018 kan det varit så många som 3000 som dött, vilket en av Folkhälsomyndighetens epidemiologer uppgav i en intervju i Dagens Industri.

Om mörkertalet var så mycket som 66 procent 2017-2018 innebär det att det verkliga antalet döda 2018-2019 - och detta är alltså en spekulation - skulle kunna vara upp till tre gånger så högt som de 451 labbverifierade individer som syns i statistiken. Det ger oss ett spann mellan 450 och 1350 döda under en influensasäsong som Folkhälsomyndigheten bedömer som mildare än tidigare år.

“Vi kommer att få räkna de döda i tusental” uppgav statsministern i intervjun i DN. Om vi tolkar det som någonstans mellan 3000 och 10 000 är det en fullt rimlig prognos givet att covid-19 sprids lättare, har en högre dödlighet än vanlig influensa och att vi saknar de vaccin vi normalt kan använda för att minska dödligheten.