Om grundvatten och varför grundvattennivåerna varierar

När vattennivåerna sjunker utfärdas ofta bevattningsförbud. Men vad är det som påverkar tillgången på grundvatten, egentligen?

Riklig bevattning krävs när man anlagt gräsmatta. Foto: Janerik Henriksson / TT

All nederbörd består av sötvatten och det fyller våra sjöar, floder och älvar. Sötvatten, även kallat färskvatten, är vatten med en salthalt under 0,05 procent och avgörande för vår egen, djurrikets och stora delar av växtrikets överlevnad.

Detta synliga sötvatten utgör likväl bara 1,5 procent av världens flytande vatten sötvatten. Resten är osynligt, trots att det finns överallt. Det kallas för grundvatten och finns överallt under markytan. Den enda gång man ser det är när man gräver djupt och en vattenyta blir synlig i brunnar och grundvattenrör, på en nivå som varierar och som vi kallar grundvattennivå.

Av allt flytande och fruset sötvatten på jorden är runt 30,4 % i flytande form på och under markytan, medan runt 68,7 % är is på markytan (glaciärer, m.m.). Av resterande runt 0,9 % sötvatten, är ca 0,83 procentenheter is under markytan (permafrost), 0,036 procentenheter vatten i atmosfären och 0,003 procentenheter vatten i oss själva och världens alla levande organismer.

Konstigt nog är vår kunskap om grundvattnet relativt låg, både hos allmänheten och hos forskarna när det gäller hur grundvattnets nivåer och kvalitet påverkas av väder, klimat och olika mänskliga aktiviteter. Man vet förstås att grundvattennivåerna normalt sjunker normalt under sommaren, då det mesta av nederbörden tas upp av växter eller avdunstar. Man vet också att grundvattennivåerna både är lägre och högre än tidigare. Särskilt i sydöstra Sverige har de sänkts avsevärt. Men exakt hur de olika faktorerna påverkar vattnet är oklar.