Från början firades Halloween, eller All hallows' eve, huvudsakligen på Irland. Traditionen följde sedan med de irländska immigranterna till de Förenta staterna och så småningom via kulturella influenser till oss i Norden.

Eller kanske ska man säga "tillbaka till Norden"? Det finns nämligen uppgifter om att det var vikingarna som ursprungligen inspirerade irländarna till att börja med halloween. Från slutet av 700-talet och fram till i mitten av 800-talet anlände vikingarna till de brittiska öarna och slog ner sina bopålar. I lasten hade de med sig traditioner från Norden, däribland höstblot i slutet av september då man tog avsked av den ljusa sommartiden och välkomnade den mörkare delen av året.

Höstbloten kombinerades med den keltiska traditionen "samhain", deras version av skördefest då man även firade de dödas själar. Under samhain trodde man att gränsen mellan vår värld och de dödas värld var som tunnast. En av de saker som gjordes i samband med högtiden var att gå runt med urgröpta rovor med ljus i. Lyktorna representerade smeden Jack, som varit för ond för att komma in i himlen men lurat djävulen så att han inte kunde komma till helvetet heller. Istället fick han irra runt på jorden och för att finna vägen hällde han glödande kol i rovorna han ätit. Låter det bekant? Ja, rovorna med ansikten är förlaga till dagens jack-o'-lantern-pumpor.

Begreppet "halloween" etablerades under 700-talet då den romersk-katolska påven Gregorius III ville kristna irländarna. Gregorius III strävade efter att utrota hedniska sedvanor och att alla helgons dag dag skulle bli en dag då människor mindes sina döda släktingar, bad förböner och tände ljus för dem i kyrkorna. Alla helgons dag inföll alltid den 1 november och den 31 oktober blev således allhelgonaafton, eller på engelska All Hallows' Eve.