Under år 2021 växte Sveriges befolkning med drygt 95 000 invandrare. Så många uppehållstillstånd beviljades nämligen under året. De allra flesta kommer från europeiska länder på grund av studier och jobb eller för att de har anhöriga i Sverige. Endast 16 procent av de som fick uppehållstillstånd är flyktinginvandrare med familjemedlemmar. (Definitionen på flykting är en person som har sökt asyl och därefter fått status som flykting av Migrationsverket.)

Eftersom det ofta talas om asylinvandrare i debatten ska vi koncentrera oss på dem. Att få asyl innebär i praktiken att man får ett tillfälligt uppehållstillstånd. För att få permanent uppehållstillstånd i Sverige måste man ha bott i Sverige i minst tre år, uppfylla kraven för förlängt uppehållstillstånd, kunna försörja sig själv genom inkomster från anställning eller eget företag (för de som är 18 år eller äldre), leva ett skötsamt liv (för de som är 15 år eller äldre).

Olika internationella organisationer har olika definitioner på vilka skäl en person kan beviljas asyl för. Enligt FN:s flyktingkonvention kan skälen för att få asyl till exempel vara att sannolikt bli förföljd i hemlandet på grund av etnicitet, nationalitet, religiös eller politisk uppfattning, kön, sexuell läggning eller för att personen tillhör en viss samhällsgrupp.

EU har egna specifika regler gällande asyl. Enligt EU:s kan en person få asyl om hen löper risk att straffas med döden i sitt hemland, riskeras att utsättas för kroppsstraff, tortyr eller annan omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning, eller om personen löper allvarlig risk att skadas på grund av väpnad konflikt.

I Sverige beviljas asyl även till personer som inte kan återvända till hemlandet på grund av väpnad konflikt eller på grund av svåra motsättningar i hemlandet, känner välgrundad fruktan att utsättas för allvarliga övergrepp eller inte kan återvända till hemlandet på grund av miljökatastrof.

Skaffa ett gratiskonto för att fortsätta läsa!
Då kan du läsa sju artiklar i veckan istället - helt gratis! 🤓