I riksdagsvalet 2018 fick inget av de traditionella blocken en egen majoritet. Alliansen samlade 143 mandat och de rödgröna fick 144 mandat vilket gjorde att Sverigedemokraterna med sina 62 mandat fick en tydlig vågmästarroll i riksdagen.

Både Centerpartiet och Liberalerna hade under valrörelsen lovat att inte göra sig beroende av Sverigedemokraterna i regeringsställning. Samtidigt hade de sagt att de ville se Moderaternas partiledare Ulf Kristersson som statsminister. Valresultatet gjorde att de tvingades att välja mellan vilket av dessa löften som skulle hållas, och det bidrog till att regeringsförhandlingen blev ovanligt lång med svenska mått mätt.

I januari 2019 enades slutligen Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Centerpartiet och Liberalerna om en överenskommelse. De två senare accepterade att Stefan Löfven väljs som statsminister för att leda en regering bestående av Socialdemokraterna och Miljöpartiet, i utbyte mot att regeringen gick med på att delvis föra en politik som passade Centerpartiet och Liberalerna.

I avtalet skrevs även in att partierna skulle få "fullt ut medverka i beredningsprocesser både av utredningsdirektiv, propositioner till riksdagen, förordningsändringar som följer av ny lagstiftning samt i förekommande fall också uppdrag eller regleringsbrev till myndigheter". Som en led i det fick Centerpartiet och Liberalerna även möjlighet att ha samordningskanslier i Regeringskansliet, för att underlätta samarbetet med de andra partierna i de frågor som är viktiga.

Innehållet

Januariavtalet tog fasta på den samsyn som de fyra partierna har i frågor som är kopplade till den liberala demokratins grunder; en stark rättsstat, ett orubblig skydd för den enskilda människans fri- och rättigheter, motstånd mot främlingsfientlighet, oberoende fria medier, jämställdhet, jämlikhet och lika förutsättningar oberoende av bakgrund.

De sakpolitiska samarbetet omfattade bland annat ekonomi, jobb, företagande, klimat, integration, bostäder, skolan, sjukvård, och trygghetsfrågor, uppdelade i 73 punkter med detaljerade beskrivningar. Det påverkade således de flesta stora frågor i politiken under mandatperioden, innan det slutligen förföll under regeringskrisen i juni 2021..

Som kuriosa kan nämnas att av de 73 frågorna är det 50 stycken som Socialdemokraterna anser sig vara särskilt viktiga och nio områden som Centerpartiet anser berör deras kärnfrågor. (Varken Liberalerna eller Miljöpartiet har publicerat liknande genomgångar på sina webbplatser.)

Avtalet gällde bara ett budgetår i taget, men viljeriktningen hos de fyra partierna var hela tiden varit att samarbetet ska löpa hela mandatperioden. Liberalernas besked i mars 2021 om att de tänkte lämna Januariavtalet efter budgetförhandlingarna inför 2022 vard alltså inget konstigt då det var den sista ordinarie budgetförhandlingen inom ramen för avtalet.  

Liberalerna vill lämna januariavtalet efter budgetuppgörelsen i höst, uppger partiledaren Nyamko Sabuni. Foto: Henrik Montgomery / TT