Det är svårt att skilja mannen från myten när det gäller Jesus från Nasaret, och det är därför också svårt att urskilja historiska fakta från fiktion. Historikerna är överens om att Jesus funnits, men många av de berättelser som finns i Bibeln kan inte styrkas med annat än anekdotiska källor. Andra uppgifter måste avfärdas på grund med hänvisning till naturlagar, exempelvis att det inte är möjligt att gå på vatten.

Det finns inga fysiska eller arkeologiska bevis för Jesus existens; alla källor är dokumentära. Berättelserna är i huvudsak kristna texter, som är opålitliga då de kan antas vilja glorifiera honom, och texterna är dessutom skrivna efter hans död. Så vad vet vi, egentligen?

Födelsen

Till att börja med vet vi att Jesus inte föddes den 25:e december år noll. Högtiden skapades av kristna i Rom på 3oo-talet för att fira vintersolståndet som infaller runt den 20:e december varje år.

Även året är fel. Det vi refererar till som "år noll" i vår tideräkning, det förmodade året för Jesus födelse var år 3761 enligt den judiska tideräkningen som rådde vid tidpunkten och som utgår från den förmodade tiden för Guds skapelse av universum. Dessutom föddes inte Jesus då.

Enligt Matteusevangeliet berättas att kung Herodes gjorde ett försök att döda Jesus. Bakgrunden var att en astrolog berättat för Herodes att en nyfödd utanför hans egen släkt skulle bli kung, och det kunde han inte tåla. Men eftersom han inte visste exakt var den nyfödda babyn fanns, tyckte han det var säkrast att ta livet av alla små gossar under två års ålder i trakten kring Betlehem. Vi vet dock att Herodes dog år 4 f.Kr, vilket gör att Jesus måste ha fötts innan dess.

Herdarnas beundran (1632), av målaren Matthias Stomer från Nederländerna, vilket förklarar varför både herdarna och Maria ser holländska ut.

Nyckeln till att förstå när Jesus föddes är det ovanliga himlafenomen som omskrivs som "Betlehemsstjärnan" och som vägledde de tre vise männen till stallet i Bethlehem. Kom ihåg att anledningen till att Josef och Maria bodde i stallet och inte i ett ordinarie rum var att rummen var fulla, till följd av den skattskrivning som pågick. I Lukasevangeliet (2:1) beskrivs som bekant att kejsar Augustus utfärdat "ett påbud där hela världen skulle skattskrivas. Detta var den första skattskrivningen, och den hölls när Quirinius styrde i Syrien." Lukas har förmodligen missuppfattat detta, då Augustis inte gav en sådan order. Under Quirinius skedde dock flera skattskrivingar och folkräkningar innan år 6 f.Kr och det är antagligen de första av dessa han refererar till, och som gjorde att Maria och Josef befann sig i Betlehem.

Tidsspannet för Jesus födelse har utifrån detta ansetts vara mellan år 8 f.Kr (tidpunkten för den första skattskrivningen) och år 6 f.Kr och det är sålunda under denna period som astronomer letat efter himlafenomen som överensstämmer med beskrivningarna av Betlehemsstjärnan. (En spridd teori är att stjärnan i själva verket var en komet, vilket skulle placera Jesus födelsedag till den 5:e april år 5 f.Kr, men den uppgiften motsägs av tidpunkterna för skattskrivningarna.) Flera datum för Jesus födelse har föreslagits, där de troligaste förefaller vara den 15:e september år 7 f.Kr och sex månader senare, den 17:e april år 6 f.Kr.

Människan

Efter Jesus födsel i Betlehem återvände Josef och Maria norrut, till Nasaret. Det var då en obetydlig by mitt i Galileen, ett landskap i norra delen av den historiska regionen Palestina. Idag utgör Galileen den nordligaste delen av staten Israel som gränsar mot Medelhavet i väster, Libanon i Norr och Syrien i öster.

Familjen var precis som de flesta andra judar. Josef arbetade som snickare. Det innebär att hans intention troligtvis var att Jesus så småningom skulle arbeta som snickare vid Josef sida.

Det finns inga historiska källor som beskriver hur Jesus såg ut, och av detta kan vi dra slutsatsen att han inte hade det raka hår, de blåa ögon och den ljusa hy som han ofta porträtteras med i vår del av världen. Ett så avvikande utseende borde rimligen ha noterats och omtalats i de heliga texterna. När Jesus arresteras i Gethsemanes trädgård innan korsfästelsen måste Judas identifiera honom (med en kyss på kinden) för att de romerska soldaterna ska kunna ta honom, ett annat tecken på att han förmodligen såg alldaglig ut.

I boken What Did Jesus Look Like? undersöker Joan Taylor skelett som hittats i Galileen vid tiden för Jesus liv för att försöka ta reda på hur Jesus därmed borde sett ut. Hennes slutsats är att Jesus därmed borde varit ca 166 cm lång (genomsnittslängden vid tiden), haft olivfärgad hy, bruna ögon och mörkt, kanske vågigt, hår - precis som alla andra.

Dopet

När Jesus döps av Johannes döparen är det början på den bana som predikant som avslutas med den sista måltiden några år senare. Vuxendopet skedde i "Aenon nära Salim" enligt Johannesevangeliet (1:28). Såväl Al-Maghtas som ligger på den jordanska sidan Jordanfloden och Qasr-al-yahud som ligger på den israeliska sidan hävdar att dopet skedde just på deras sida.

Kristi dop av Grigory Gagarin, målad ca 1840–1850

Johannes Döparen var en välkänd judisk profet och hans existens är historiskt belagd. Han döpte människor som syndat och gav dem därmed en möjlighet att födas på nytt. När han döper Jesus har han inte hållit på så länge, men han blir snart en omtalad figur vilket leder till att han arresteras och avrättas eftersom han ses som ett hot.

Ur ett kristendomsperspektiv är det förstås en genant omständighet att Johannes Döparen ger syndare en ny chans genom dop eftersom Jesus alltid framställs som en man helt utan synder. Men det är just dessa genanta omständigheter som stärker tesen att dopet verkligen ägde rum, då kristendomen borde velat att det skedde under andra omständigheter.

Tidpunkten för Jesus dopet går att bestämma på flera sätt. Enligt Johannesvangeliet (2:20) befann sig konstruktionen av Herodestemplet i Jerusalem på sitt 46:e år när Jesus blir döpt och börjar sin bana, vilket indikerar år 29. Det överensstämmer med en senare detalj i Johannesevangeliet (3:1-2) där det hävdas att Johannes Döparen börjar utföra dop under det femtonde året under Tiberius Caesars regi, vilket uppskattas vara mellan år 28 och 29.

Rättegångar och korsfästelse

Med sitt sätt att predika och attrahera stora folkmassor upplevdes även Jesus som ett politiskt hot mot den rådande ordningen, en religiös upprorsmakare och som en kättare för sitt påstående att han var Guds son.

Jesu bergspredikan (1877), målning av Carl Bloch.

Enligt evangelierna arresterades Jesus av romerska soldater och ställdes först inför rätta av Sanhedrinen, även kallat det stora rådet, som var det judiska folkets högsta politiska och religiösa råd. Han anklagades för flera olika saker, bland annat genom att inte respektera sabbaten, för att ha hotat att förstöra ett tempel, trolldom, för att ha fördrivit onda andar och för att ha påstått sig vara såväl Messias som Guds son. Det är i samband med denna rättegång som Petrus vid tre tillfällen gånger förnekar att han känner Jesus, något Jesus förutspått kvällen innan. (Lukas 16:21).

Det stora rådet finner att de har tillräckligt med bevis för att döma honom till döden. De skickar likväl honom vidare till Pontius Pilatus, den romerske prefekten som styrde över romerska Judéen (landskapet som omgav Jerusalem). Som prefekt står hans beslut står över stora rådets dom och han väljer själv åtalspunkter. De judiska rabbinerna föreslår att Jesus ska åtalas för påståendet att vara Judarnas konung (då detta skulle vara ett hot mot Pilatus). Evangelierna har lite olika versioner av hur rättegången går till men de är eniga om att Pilatus insåg att Jesus inte hade några territoriella anspråk eller formella maktambitioner.

Enligt evangelierna vände sig Pilatus till folkmassan som samlats utanför palatset för att låta dem avgöra. Jesus visades upp med fängsel och en törnekrona som placerats där för att både smärta honom och förlöjliga hans påstådda auktoritet som Judarnas konung. Enligt evangelierna fanns en tradition att prefekten benådade en dödsdömd varje påsk och folket fick därför avgöra om Jesus eller Barabbas, en dömd upprorsmakare, skulle få leva. (Historiker har dock poängterat att den här historien tycks sakna historisk och logisk grund.)

Ecce Homo ("Se mannen"), Antonio Ciseris målning från 1871 föreställer när Pilatus visar upp Jesus med fängsel och törnekrona inför en folkmassa i Jerusalem.

Även om några händelserna i rättegången hos Pilatus är oklara är historikerna eniga om utgången. Jesus dömess till korsfästelse av Pilatus, som därmed befäste den dom som stora rådet förespråkat. Jesus blir piskad av romerska soldater (och kanske är det här han får sin törnekrona) innan han får bära sitt kors längs bland annat Via Dolorosa (latin för "sorgens/smärtans väg") till Golgata där han blir korsfäst.

Historikerna är också relativt eniga om att korsfästelsen skede tidigt på morgonen en fredag. Enligt Markusevengeliet (15:34-37) uthärdade Jesus korsfästelsen från den tredje timmen (räknat från soluppgång, d.v.s ungefär klockan 9) till sin död i den nionde timmen (ungefär klockan 15).

Datum och årtal för Jesus död har varit föremål för debatt. Isaac Newton tillhör de som försökt tidsbestämma dödsdagen utifrån astronomiska beräkningar och föreslog två datum, däribland den 3:e april år 33. Andra astronomer har föreslagit andra datum under påskveckorna år 30 och 34. Nu utgick dock inte den judiska kalendern från beräkningar utan från observationer vilket ger en viss felmarginal.

Om man utgår från astronomin och kombinerar den med den judiska påskens regler och traditioner för att se vilka datum som är tänkbara kommer man till slutsatsen att den sista måltiden åts på onsdagen den 1:a april och att Jesus fängslades därefter. Det skulle placera rättegångarna på skärtorsdagen och samtidigt bekräfta att Jesus dog på långfredagen den 3:a april år 33.

En sådan kronologi stöds också av vittnesmålen i Johannes och Paulus evangelier där de beskriver att Jesus dog samma timme som påsklammen slaktades, vilket är vid tretiden på eftermiddagen. (Även detta har förstås ifrågasatts, inte minst med argumentet att det förutsätter att det som står i evangelierna antas vara korrekt, vilket vi förstås inte kan veta.)

Vid sin död var Jesus ungefär 39 år gammal.

Jesus på korset, målad av Carl Bloch mellan 1865 and 1879