Med ett namn som vårt har våra läsare, lyssnare och följare all rätt att ha ställa stora krav och ha höga förväntningar på oss. För att nå målet att hjälpa vår publik att förstå världen lite bättre måste Vad Vi Vets journalistik vara faktabaserad, opartisk och oberoende.

Reportrar, redaktörer, fotografer och alla andra medlemmar av redaktionen har ett gemensamt intresse av att slå vakt om Vad Vi Vets integritet. Tillsammans behöver vi göra allt för att öka vår trovärdighet och inget för att minska den.

Våra principer för rapportering syftar till att skydda och stärka det förtroende som finns mellan redaktionen och vår publik, och därmed slå vakt om Vad Vi Vets integritet.


Våra principer för rapportering

De tre principer vi följer vid publicering är följande.

  • Nytta, inte nyheter. Vi ska förklara vad vi vet om ett aktuellt ämne på ett sätt som tillfredställer publikens vetgirighet genom att ge dem kontexten snarare än att enbart rapportera om vad som hänt. Vi gläds åt att delar av vår publik själva söker upp information, idkar källkritik och försöker förstå kontexter, men de ska alltid kunna känna att Vad Vi Vet gör det åt dem, när de inte har möjlighet eller tid att göra det själva.
  • Bjussigt Vi respekterar publikens vetgirighet och allmänbildning är därför generösa med den fakta och de källor vi bygger våra förklaringar på. Så ofta vi kan länkar vi därför till våra källor så att läsarna kan fördjupa sin kunskap och samtidigt kontrollera vårt arbete. Vi är medvetna om att publiken ibland kan mer än vi. De gånger vi kompletterar eller korrigerar en förklarande artikel anger vi det i slutet av artikeln.
  • Våga vara irrelevant på ett relevant sätt. Vi ska i möjligaste mån söka nya sätt att förklara aktuella ämnen så länge de underlättar för publiken att förstå ämnet vi förklarar. Därför utforskar vi gärna oberättade vinklar, nya sätt att berätta och nya kanaler för att nå vår publik.

Utöver dessa tre principer ska alla förklaringar även följa Vad Vi Vets stil- och skrivregler.


Etiska regler för vår journalistik

Som medlemmar i branschorganisationerna TU och Sveriges Tidskrifter är vi en del av det medieetiska systemet i Sverige.

Våra annonsörers får aldrig styra våra redaktörers prioriteringar och bedömningar. När vi hjälper våra annonsörer att förklara sina budskap för vår publik i våra kanaler märker vi detta innehåll som sponsrat innehåll, vilket även lagen kräver. Vår publik kan lita på att det som inte är märkt som reklam aldrig marknadsför en tjänst, produkt eller person.

Vi följer  pressetiska regler som medieombudsmannen rekommenderar. Eftersom vi heter Vad Vi Vet är vi extra återhållsamma i våra publiceringar, då vi undviker spekulationer och åsikter för att istället koncentrera sig på vad vi vet. Det gör att vi kan avstå att från att publicera uppgifter om exempelvis en misstänkt gärningsman, även om andra medier valt att publicera detta.

Ge korrekta förklaringar

  • Massmediernas roll i samhället och allmänhetens förtroende för dessa medier kräver korrekta och allsidiga förklaringar.
  • Vi kontrollerar sakuppgifter så noggrant som omständigheterna medger, även om de tidigare har publicerats. Vi undviker spekulationer av alla sorter, såväl från individer, organisationer och institutioner. Vad någon anser om en händelse är något annan än vad vi vet om en händelse.
  • Kravet på saklighet gäller alla delar av en publicering, såväl innehåll som form och presentation. Alla rubriker och ingresser ska sålunda återspegla innehållet. Saklighet är viktigare än många klick.
  • Vi slår vakt om den dokumentära bilden. Var noga med att bilder och grafiska illustrationer är korrekta och inte används på ett missvisande sätt. Vi undviker även filter på våra bilder.

Var generös med bemötanden

  • Felaktig sakuppgift ska rättas, när det är påkallat. Den som gör anspråk på att bemöta ett påstående ska, om det är befogat, beredas tillfälle till genmäle. Rättelse och genmäle ska publiceras utan dröjsmål och på så sätt att de kan uppmärksammas av dem som har fått del av de ursprungliga uppgifterna. (Observera att ett genmäle inte alltid kräver en redaktionell kommentar.) Vi publicerar våra korrigeringar direkt under alla artiklar, tillsammans med en förklaring om vad som korrigerats.
  • Uttalanden från Mediernas Etiknämnd publiceras enligt de riktlinjer som Medieetikens Förvaltningsorgan (MEFO) fastställer.

Respektera enskildas privatliv

  • Vi överväger noga publicitet som kan kränka enskildas privatliv. Vi avstår från sådan publicitet om inte ett uppenbart allmänintresse kräver offentlig belysning.
  • Vid rapportering om självmord och självmordsförsök iaktar vi särskilt stor försiktighet av hänsyn till anhöriga och vad ovan sagts om respekt för enskildas privatliv.
  • Vi visar alltid offren för brott och olyckor största möjliga hänsyn. Vi provar noga publicering av namn och bild med hänsyn tagen till offren och deras anhöriga.
  • Vi framhäver inte berörda personers etniska ursprung, kön, nationalitet, yrke, politisk tillhörighet, religiös åskådning eller sexuell läggning om det saknar betydelse i sammanhanget och är missaktande. Även om andra medier publicerat den här informationen avstår vi från att göra det om vi inte kan fastställa att det har betydelse för artikeln i fråga.

Var varsam med bilder

  • Vad som i dessa regler sägs gäller i tillämpliga delar även om bildmaterial.
  • Tänk på att bildmontage eller förändring av bilder kan uppfattas som vilseledande. Vi avstår därför att förändra bilder, addera filer och från att göra fotomontage.

Hör båda sidor

  • Vi strävar efter att ge personer, organisationer och institutioner, som kritiseras i faktaredovisande material, tillfälle att bemöta kritiken. Detta kan även ske genom att använda tidigare uttalanden och information på deras hemsidor, om detta skett i närtid till publiceringen. Vi sträva alltid efter att återge alla parters ståndpunkter. Var uppmärksam på att anmälningar av olika slag kan ha till enda syfte att skada den som blivit anmäld.
  • Vi tar också hänsyn till att en person, misstänkt för brott, i lagens mening alltid betraktas som oskyldig om fällande dom inte föreligger. Det gör att vi aldrig redovisar något om den personen utöver kön och ålder. Den slutliga utgången av en skildrad rättssak bör redovisas.

Var försiktig med namn

  • Vi undviker namnpubliceringar i möjligaste mån när en beskrivning av en roll duger gott. Vi skriver därför "statsepididemiolog" snarare än Anders Tegnell då det är i den rollen han uttalar sig. Vid eventuell kritik ska den sålunda rikta sig mot den organisation eller institution som agerat felaktigt, snarare än enskilda personer
  • Vi överväger noga konsekvenserna av en namnpublicering som kan skada människor. Vi avstår sådana publicering om inte ett uppenbart allmänintresse kräver att namn anges.
  • Om inte namn anges undvik att publicera bild eller uppgift om yrke, titel, ålder, nationalitet, kön eller annat, som gör en identifiering möjlig.
  • Observera att hela ansvaret för namn- och bildpublicering faller på oss som publicerar ansvaret, och därmed Vad Vi Vets ansvarige utgivare, inte på den enskilde fotografen eller journalisten.

Grundlagsskydd

Myndigheten för Press, Radio och Tv har utfärdat utgivningsbevis för Vad Vi Vet. Detta innebär bland annat att vi har grundlagsskydd när vi skyddar källor som vill lämna information om publicering. Det innebär också att en myndighet inte har rätt att försöka ta reda på vem som lämnat ut informationen, om källan är anställd där. (Detta gäller dock inte privata arbetsgivare.)

Det innebär även att den som lämnar uppgifter till Vad Vi Vet för att vi ska använda dem som ett underlag vid en publicering har rätt att förbli anonym, om hen begär det, samt att våra journalister har tystnadsplikt som gör att de inte får avslöja vem som lämnat uppgifterna.