Att hota med kärnvapen har varit en del av det utrikespolitiska spelet sedan kalla krigets dagar.
Den här bilden är hämtad ur en video som Ryska federationens försvarsministerium publicerat. Den visar hur en rysk Iskander-K missil skjuts upp från ett testområde i Ryssland i februari 2022. Foto: Ryska federationens försvarsministerium
Per Grankvist
Chefredaktör och grundare av Vad Vi Vet. Tidigare har han skrivit för Sydsvenskan, Veckans Affärer och SvD med uppdrag SVT och TV4. Nominerad till årets journalist.
Under det kalla kriget spelade kärnvapen en viktig roll i att upprätthålla en balans mellan Förenta staterna och Sovjetunionen. Det främsta syftet var att avskräcka motståndaren och den rådande doktrinen var, enkelt utryckt att “Om du angriper mig med dina kärnvapen kommer jag att förinta dig med mina kärnvapen”.
Rädslan för att den andra sidan skulle ha fler kärnvapen ledde till att ändernas kärnvapenarsenaler växte oerhört snabbt. Den här kapprutningen gjorde att det 1986 fanns det närmare 75 000 kärnvapenladdningar i världen.