Det räcker inte att utgå från att ett dyrare plagg automatiskt är av bättre kvalitet än ett förmånligare. I ett experiment jämförde forskaren Behnoosh Ghaani hållbarheten i tre par jeans från tre olika priskategorier där de dyraste kostade ca 1200 kronor och de billigaste knappt 100 kronor. Ghaani kom fram till att de billigaste byxorna höll längst.

Textilforskaren Jeanne Oakes Badgett gjorde motsvarande experiment med 79 stycken t-tröjor i bomull i prisklasser mellan 20 till 400 kronor. Oakes Badgett tvättade alla i samma temperatur tjugo gånger och jämförde sedan resultaten. Samtliga t-tröjor både krympte och blev missfärgade.

En förklaring till att kvaliteten på kläder blivit allt sämre är att de flesta textilföretag syr upp sina kläder i andra länder, t.ex. Nike har 500 fabriker i 41 länder och det snabba tempot kombinerat med det fysiska avståndet gör det svårt att kvalitetskontrollera alla plagg.

Ett annat problem är att konsumenterna vant sig vid snabba övergående trender. De köper fler plagg till lägre pris och använder dem bara enstaka gånger. Varken producenten eller konsumenten räknar med att kläderna ska hålla länge. Det här är ett stort problem för inte bara klimatet, utan också mänskliga rättigheter.

Så vet du om det är bra kvalitet på plagget

Det är egentligen inte särskilt komplicerat att kontrollera om ett plagg är av god kvalitet.

Det första rådet är att köpa begagnat, eftersom det bevisar att plagget håller tillräckligt länge för att kunna byta ägare. Dessutom minskar det din klimatpåverkan avsevärt.

När du köper nytt behöver det inte vara komplicerat att ta reda på om ett plagg är av bra kvalitet eller inte. Börja med att granska sömmar och fållar. Hur är de sydda? Sömmarna ska vara så raka som möjligt och små stygn håller bättre än stora, med luftiga mellanrum. Det ska inte finnas några spretiga kanter, alla trådar ska vara insydda i fållen. Om det är ett tyg med mönster du är intresserad av, se då till att mönstren går snyggt ihop i sömmarna.

Läs alltid lappen med information om materialet och prioritera alltid naturmaterial som lin, ull, bomull (men var noga med vilken sorts bomull) och silke framför syntetiska som polyester, nylon, akryl, elastan och viskos. Det här är ändå bara en tumregel, plagget behöver inte vara naturmaterial till 100 procent, för att det ska stretcha behövs ofta elastan och många träningskläder blir funktionella i syntetmaterial. Står det däremot att plagget är gjort av 100 procent syntetmaterial ska du låta det hänga kvar i affären.

Foto: Bannon Morrissy / Unsplash

Känn på tyget, känns det behagligt mot huden? Sitter det snyggt på kroppen? Stretchar det? Blir det skrynkligt? Vissa kläder säljs som skrynkelfria och det är såklart skönt att slippa stryka, men dessa kommer med vissa nackdelar. När man skrynkelbehandlar tyg binder man molekylerna i fibern så att de inte kan röra sig lika fritt. Man använder också kemikalier som gör plagget mindre slitstarkt.

Har plagget fodring? Vissa ytterplagg är gjorda av ett durabelt material som inte är speciellt sköna mot huden och då fungerar fodret både som ett extra lager för värme och för att göra plagget behagligt att ha på sig. Var noga med materialet fodret är gjort av. Syntetmaterial som polyester andas till exempel inte och kan kapsla in svettlukt som blir svårt att bli av med. Däremot fungerar t.ex. ull, silke och bomull bra.

Jeans som är lite strama och av tjockare denim håller längre än de tunnare och mjukare jeansen.

Rör på dig framför spegeln

Innan du köper ett plagg så ska du såklart prova det, men stå inte still framför spegeln. Testa om du kan röra dig i plagget? Låtsas att du sträcker dig efter en bok högt uppe i bokhyllan, glider plagget upp? Sätt dig ner, stramar det nånstans?

Provar du en jacka ska det finnas tillräckligt med utrymme kring axlarna så att du kan ha en extra tröja under. Är det enkelt att knäppa knappar och sitter de fast ordentligt?

Den sista och viktigaste frågan är: Kommer du att använda det här klädesplagget? Om du inte känner dig bekväm, även om kvaliteten är toppen, finns det ingen orsak att köpa det. Men om plagget känns bra och du känner dig bra, investera i det och ta väl hand om det.

Snabbmodets påverkan på klimatet, miljön och mänskliga rättigheter
Konsumtionen av kläder handlar om miljön och klimatkrisen, men också om mänskliga rättigheter. Vi kan shoppa bättre, klokare och cirkulärt, något bland annat EU vill underlätta.