Under Förenta Nationernas klimatmöte i Glasgow 2021 (COP26) poängterade man vikten av att hålla 1,5-gradersmålet från 2018. Siffran kommer från en sammanställning av över 6000 vetenskapliga verk och har över 80 medförfattare. Klimatmålet gäller i förhållande till den globala medeltemperaturen innan 1850 (dvs. innan den industriella revolutionen gjorde att människan började bränna olja och kol för att driva maskiner och fordon).
Redan idag har vi det cirka 1 grad varmare än 1850 och uppvärmningstakten är ca 0,2 grader per årtionde. Att vi nu vill begränsa uppvärmningen till 1,5 istället för 2 grader ger oss en säkerhetsmarginal att hinna anpassa oss till de förändringar som vi redan satt i rörelse. Dvs. havsnivåhöjningen, ökningen av vektorburna sjukdomar (sjukdomar som sprids via bärare som myggor eller fästingar) plus extremväder med värmeböljor, vattenbrist och översvämningar.
Vid 1,5 istället för 2 grader kan vi förhindra att två miljoner km2 permafrost smälter och frisätter infrusen metangas (även det en växthusgas) — det är en yta lika stor som Mexiko eller fyra gånger Sveriges. Redan nu har temperaturen ökat med 1,1 grader sedan 1850 och i praktiken har det tagit sig i uttryck i störtregn som dödat tusentals personer i bland annat Kina och Europa. I nordvästra Nordamerika har hundratals personer dött på grund av extrem hetta, enorm skogsbränder har brutit ut kring Medelhavet och i Australien. Höga temperaturer leder både till störtregn, översvämningar och torka. Om temperaturen stiger till 1,5 grader kommer 70 procent av jordens korallrev att försvinna, vid 2 grader stiger siffran till 99 procent.
