En tredjedel av de svenska hushållens klimatpåverkan kommer från maten och den allra största delen av utsläppen härstammar från konsumtionen av animaliska livsmedel som kött, fisk, ägg och mejeriprodukter. Det gäller inte bara Sverige, år 2020 stod kött-, mejeri- och foderproduktionen globalt för 14, 5 procent av de totala växthusgasutsläppen.

Det livsmedel som har allra störst klimatpåverkan är nötkött som ger fyra till sex gånger så stora utsläpp jämfört gris och kyckling per gram av protein och 15 gånger så stora utsläpp som växtbaserad föda. Det är kornas matsmältning som producerar metangaser som i sin tur bidrar till utsläpp av växthusgaser. Metangas är en växthusgas som värmer upp klimatet snabbare än koldioxid. Förutom utsläppen kräver uppfödningen av djur mycket mark och odlingar. Att äta en helt växtbaserad diet tar upp en femtedel så mycket land som en svensk genomsnittskost. Att så mycket spannmål blir djurfoder istället för människomat är också slöseri med resurser. En ko behöver åtta kilogran spannmål för att producera ett kilogram kött.

Totalkonsumtionen av kött har visserligen minskat de fyra senaste åren i Sverige, men vi äter fortfarande för mycket kött för att det ska varan hållbart för klimatet. Genomsnittssvensken äter ungefär dubbelt så mycket kött som det globala genomsnittet. Mest kött åt vi 2016, då uppgick siffran till hela 88,4 kg per capita, medan vi 2020 var nere på 78,6 kg per person. Totalkonsumtionen visar vår konsumtion av kött i slaktad vikt. Det här innebär att slaktavfall som ben, senor, putsfett och andra delar av djuret som vi inte äter ingår. Man kan säga att totalkonsumtion visar den mängd i slaktad vikt som går åt för att ge oss kött på tallriken. Den verkliga konsumtionen ligger på knappt hälften av totalkonsumtionen, alltså drygt 40 kg per person. För att klara av Parisavtalet med en uppvärmning av klimatet på högst 1,5 grader borde vi globalt dra ner på köttkonsumtionen med ungefär hälften till år 2030 och med 70 procent till år 2050.