Teorin att månlandningen 1969 skulle varit fejkad är relativt enkel att ifrågasätta. Är det verkligen sannolikt att alla de 400 000 personer som på olika sätt var involverade i projektet skulle hållit tyst i om saken i 50 år? Teorin lär ha uppstått ungefär vid samma tid som Pentagon Papers (gällande USAs krig i Vietnam) och Watergate (när Republikanerna avlyssnade Demokraternas partikontor) vilket bidrog till att minska det amerikanska folkets företroende för regeringen.

Konspirationsteorier - uppfattningen om att människor eller grupper samarbetar i det dolda för att åstadkomma något - handlar sällan om fjuttiga saker och effekterna är därför alltid stora. Teorierna erbjuder förklaringar som påverkar viktiga dimensioner av vårt liv, som personlig hälsa, säkerhet eller förtroendet för samhälls institutioner, och påverkar också hur folk agerar i förhållande till dessa frågor. Även om teorierna saknar grund eller framstår som naiva, får de konsekvenser för såväl individernas liv som samhället i stort.

De skadliga konsekvenserna av konspirationsteorier är välkända vid det här laget. Uppfattningen att faran med coronaviruset är överdriven eller att det till och med är något Kina hittat på för att förhindra Donald Trumps återval har fått många amerikaner att ignorera råd från hälsomyndigheterna vilket kostat liv. Idén om att 5G-master försvagar immunsystemet har lett till vandalisering av master. Teorin att vaccinationer orsakar autism har bidragit till att fallen av mässling ökat. Och tron på att högt uppsatta personer inom det Demokratiska partiet drev en pedofilring ledde till att en man öppnade eld på en pizzeria i utkanten av Washington 2016, en händelse som kom att kallas "Pizzagate").

En uppenbar anledning till att vi talar mer om konspirationsteorier idag än tidigare beror på att president Donald Trump är en konspirationsteoretiker. Hans väg till Vita Huset började på sätt och vis med att han anklagade Barack Obama för att inte vara född i USA. Hans ständiga misstänkliggörande av Hillary Clinton bidrog till att spä på ryktena om att hon var involverad i Pizzagate. (Trumps medarbetare bidrog också till detta). Under hela sin period i Vita Huset har han regelbundet talat om ett "dem" i luddiga termer, olika aktörer som på olika sätt försöker hindra honom och hans regering från att åstadkomma saker.

Den 4:e november 2020 höll Donald Trump en presskonferens där han framförde en rad konspirationsteorier om valresultatet. Enligt Trump var han utsatt för en bred konspiration som bland annat involverade rösträknare, sociala nätverk, det Demokratiska partiet och media. ⁠Foto: Evan Vucci / AP / TT

Känslostyrda teorier presenterade som logiska resonemang

Konspirationsteorier har vissa utmärkande drag. Det första är att de innehåller motsägelser. Klimatförnekare menar  tt det inte finns någon vetenskaplig enighet kring att mänsklig aktivitet ligger bakom den ökade medeltemperaturen på jorden, och menar samtidigt att de ifrågasätter konsensus i frågan. Båda dessa påståenden kan inte vara sanna samtidigt.

Ett annat drag är att de bygger på lös grund. Trump hävdade i valet 2016 att miljontals illegala invandrare röstat i valet, och antog därmed att alla dessa skulle röstat på Demokraterna. Samtidigt visade undersökningar att just den gruppen föredrog Republikanerna.

En annan faktor som utmärker konspirationsteorier är baserat på en paradox: även de som framstår som helt irrationella bygger ofta på ett ganska komplicerat resonemang. Det som får dem att verka som om de utgår från det analytiska och medvetna tänkandet (även kallat system 2). Den förmodat fejkade månlandningen är ett bra exempel, där man ofta hänvisar till det faktum att flaggan verkar röra på sig trots att det inte finns någon vind på månens yta, vilket tas som ett belägg för att allt bara var ett påhitt.

Forskning visar dock att det är tvärtom. Att tro på konspirationsteorier är kopplat till det intuitiva och känslostyrda tänkandet (även kallat system 1) snarare än det analytiska tänkandet. Det gör att utbildningsgrad påverkar tendensen att tro på dessa teorier, då personer med lägre utbildning tenderar att se kopplingar och sammanhang där de inte existerar.

Vem tror på konspirationsteorier?

Konspirationsteorier är inte begränsade till en viss tid eller en viss kultur. Människor i hela världen kan tro på dem, och har trott på dem, oavsett om samhällena varit moderna eller traditionella.

Även om teorierna kan skilja sig mycket åt till sin natur, är de grundade i samma underliggande psykologi. Det är det som gör att den avgörande faktorn för om någon kommer att tro på en konspirationsteori är att de redan tror på en annan.

En nästan lika avgörande faktor är den sociala kontexten. Ideologiska motiv gör det lättare att tro på konspirationsteorier kopplat till valresultat (d.v.s. att en Republikan tror mer på teorier som involverar Demokrater, och vice versa). Forskning visar också att sannolikheten för att tro på konspirationsteorier ökar i tider när kriser drabbar samhället, som vid bränder, översvämningar, snabb social förändring, våldsamheter och krig.

Sociala omständigheter som bidrar till att människor känner sig utsatta ökar också sannolikheten för att man tror på konspirationsteorier. Detsamma gäller personlig oro. Det gör att känslan av att vara maktlös är en bra indikator på om någon kommer att börja tro på konspirationer.

När detta sammanfaller, när  känslan av personlig oro och maktlöshet samspelar med en känsla av att samhället är hotat, ger det förstärkningseffekter som gör att sannolikheten för att tro på teorier ökar ännu mer.

Eller för att uttrycka det annorlunda: teorierna tillåter människor att anta om det inte vore för det som någon annan håller på med, så skulle allt vara bra. Om du däremot inte tror på konspirationsteorierna så måste du anta att fruktansvärda saker drabbar oss helt slumpmässigt.

Råd för att motverka konspirationsteorier

Eftersom konspirationsteorier inte är grundade på objektiva fakta kan det vara vanskligt att presentera fakta som motmedel. Tidigare talade man till och med om att det kunde motverka syftet, att fakta fick konspirationsteorietikerna att klamra sig fast vid sin teori i ännu högre grad. Idag vet vi att den risken inte alls är så stor som tidigare befarats. En studie som publicerades i Political Behaviour visade att effekten i huvudsak uppträder när människor blir ifrågasatta gällande saker som definierar deras världsbild eller självuppfattning.

Ett sätt att motverka konspirationsteorier kan därmed vara att poängtera ut logiska fel i teorierna. I en studie testade man att ge människor som trodde på konspirationsteorier verktyg och kunskap för att stärka deras analytiska förmåga för att kunna se fakta mer objektivt. Effekten blev att deras tro på teorierna försvagades.

Ett sätt att stärka förmågan att utvärdera de "fakta" som en teori bygger på är att ställa tre frågor. 1. Vilka bevis finns? 2. Vilka källor finns för detta bevis? 3. Hur går resonemanget för att koppla ihop beviset med påståendet? Källor måste vara korrekta, trovärdiga och relevanta. Hälsoråd från en kompis är en mindre trovärdig källa än råd från någon med vetenskaplig expertis på området.

Konspirationsteorier är en mänsklig reaktion i tider av osäkerhet, eller när oförutsägbara händelser inträffar. (Som när Olof Palme blev mördad eller när Donald Trump blev smittad av coronaviruset i presidentvalets slutspurt.)

Den stora skadan sker när folk inte förhåller sig kritiskt till dessa impulser, utan börjar agera på dem utan att ifrågasätta logiken bakom teorierna. Det kanske inte är så enkelt alla gånger att undvika det, men det är något vi behöver hjälpa varandra med.