Bosnien-Hercegovina står inför en politisk kris. En situation som i värsta fall kan utvecklas till ännu ett krig på Balkan. Den senaste stora väpnade konflikten uppstod efter Jugoslaviens splittring 1992 och utmynnade i strider mellan Bosnien-Hercegovinas (kort Bosnien) tre folkgrupper bosniaker, bosnienkroater och bosnienserber. Det resulterade i över 100 000 döda, etnisk rensning och ett folkmord på över 8000 civila muslimer.

Den historien är en hel röra i sig själv. En röra vi förklarar i en kommande artikel. Än så länge får du nöja dig med det här korta stycket om saken.

Nu ska vi nämligen förklara bakgrunden till den laddade stämningen i området. Det handlar om att bosnienserberna, med sin president Milorad Dodik i täten, hotar med att bryta sig ur Bosnien. Som land är Bosnien nämligen ihopsatt av olika etniska grupper som inte alltid drar åt samma håll. Den här konstruktionen grundar sig i Daytonavtalet efter kriget på 1990-talet. Avtalet signerades under högtidliga former i Paris den 14 december 1995 och delade upp Bosnien i två regioner. Federationen Bosnien-Hercegovina där de muslimska bosniakerna och bosnienkroaterna utgjorde majoriteten, och Republika Srpska där bosnienserberna var i majoritet.