Ett av de stora problemen med koldioxidgas är att den inte syns. Årtionden av tekniska landvinningar har gjort att fabriker och kraftverk numera kan rensa bort sot och alla de andra föroreningar som gav röken sin gråa eller svarta färg. Koldioxid har ingen färg och det som släpps ut syns därför inte.

Det ställer till problem med den som vill illustrera utsläpp från verksamheter som släpper ut en massa koldioxid, exempelvis kolkraftverk. Det är svårt att visualisera koldioxidutsläpp och klimatproblemen överlag eftersom gasen inte är farlig för varken naturen eller oss människor. Det är den stegvisa ökningen som är problemet, och de effekter det får. Ett utsläpp av gifter i en flod som blir missfärgad är mera självförklarande.

SvD porträtterade kolkraftverket Schwarze pumpe i Lausitz i östra Tyskland 2015. Vattenfall sålde kraftverket till tjeckiska EHP i oktober 2016. Foto: Lars Pehrson / SvD / TT

Likväl illustreras koldioxidutsläpp ofta med bilder av den vi ser ovan. Den visar dock ingen smutsig rök, som man förleds att tro, utan vattenånga från två kyltorn. (Kolkraftverket är de fyrkantiga boxarna i bakgrunden.) Syftet med bilden att illustrera ”farlig rök”, vilket det alltså inte är.

Så funkar industriella kyltorn

Kyltorn används för att få bort överskottsvärme i industriell produktion, som exempelvis kraftverk och oljeraffinaderier. De bidrar till att reglera förbränningstemperaturen vilket både minskar förbrukningen av råvaror samtidigt som det kan ge en bättre effekt. Det är samma anledning till att bilar med förbränningsmotor har en kylare: man vill undvika att de överhettar eller "kokar", som man sa förr.

Alla moderna kraftverk funkar enligt samma princip. Man eldar något för att förånga vatten som kan driva en turbin som genererar elektricitet. Det spelar ingen roll om du använder kärnkraft eller eldar med kol, gas eller biobränsle: allt handlar om att hetta upp vatten och driva turbiner.

För att minska vattenåtgången använder man slutna system vilket innebär att man måste hitta ett bra sätt att kyla vattnet innan de återanvänds. Annars får man ju inte ut den effekt man vill ha.

Det orsaken till att man sedan 1800-talet placerat kolkraftverk och biokraftverk i närheten av vatten, exempelvis en sjö, där man kunnat utnyttja vattnet som kylreservoar (man låter då det egna kylvattnet kylas ner genom att passera i ledningar på botten av den kalla sjön).

På platser där det inte finns tillgång till vatten eller kan använda en sjö, som i det tättbebyggda centraleuropa, kan man använda sig av kyltorn. De flesta kyltorn är bara några meter höga och är placerade i omedelbar anslutning till fabriken men de räcker inte när man ska kyla vattnet i ett värmekraftverk. Då krävs de välbekanta jättestrukturerna du sett på bild.

Att du bara ser dem i anslutning till kärnkraftverk och kolkraftverk beror också på att de är väldigt dyra att bygga. Det krävs med andra ord att du dels har ett väldigt stort kylbehov och att du vet att de kommer att användas under en väldigt lång tid, exempelvis 30 år. Att vi inte använder dem i Norden beror i sin tur på att vi kan använda sjöar och hav. Det är också den enkla förklaringen till att de svenska kärnkraftverken ligger vid kusten, snarare än mitt i landet.

Kyltornen funkar genom att förångat vatten leds in i mitten av tornet där det sprutas neråt på en värmeväxlare. När det passerar genom luften på väg till en reservoar kommer vattnet att kylas av luften.

Principen kallas för avdunstningskylning och det är samma princip som gör att om du slickar på din hand och sedan blåser på den så kommer det att kännas kallt. Det beror på att när vattnet avdunstar så kyler det också molekylerna runtomkring. Så när några droppar vatten förångas kyler de samtidigt dropparna runtomkring.

För att maximera effekten kan man göra två saker. Det ena är att installera en fläkt, det andra är att utnyttja naturligt drag. Som du kanske minns från skolan minskar densiteten hos en gas när man hettar upp den, vilket gör att den strävar uppåt. Det är samma princip som röken att stiga ur skorstenar. Kall luft förs in nerifrån och när den upphettas stiger den.

Den välbekanta formen har två förklaringar. Dels minimerar den mängden material som behövs för att bygga dem (minns att de är jättedyra) och dels bidrar formen till att accelerera det naturliga självdraget i dem. Ju mer luft som passerar, ju större blir kylkapaciteten.

En man cyklar förbi kyltornen till ett kolkraftverk i Peking, den 2:a december 2009, en vecka innan klimattoppmötet i Köpenhamn. Men problemet är inte kyltornen, utan vilket bränsle som används för att hetta upp vattnet som de sedan kyler ner. Foto: Alexander F. Yuan/AP via TT.

Röken som kommer ur kyltornen är alltså fullständigt ofarlig vattenånga och inget annat. Kyltornen kan användas vid fossildriven kraftproduktion, men de kan lika gärna användas vid biokraftverk om man inte har någon sjö i närheten. Kyltorn kommer fortsätta att användas även när vi inte längre använder fossila bränslen och då blir bilderna ännu mer vilseledande - vad som illustreras är ju tvärtom motsatsen till farligt.

Så varför ser vi likväl så många artiklar och tv-inslag illustreras av bilder på kyltorn snarare än bilder på kärnkraftverk? Den ena förklaringen är okunskap hos de journalister och redigerare som valt bilderna. Den andra att koldioxid tyvärr inte syns.