I de senaste valen har det sagts att det är mycket som står på spel och det är en sanning med modifikation. De som befarar att de ideologiska motståndarna får mycket röster brukar beskriva ett annalkande val som just att "mycket står på spel". Samtidigt är det alltid mycket på spel i alla demokratiska val: det är ju lite av poängen. I inget av valen har det funnits konkreta förslag från någon nomineringsgrupp på högerkanten som berättigar den breda oro som nomineringsgrupp på vänsterkanten uttryckt.
En orsak till att rösta i kyrkovalet är att du på så vis kan påverka vad kyrkan gör, - lokalt, regionalt och nationellt. I praktiken innebär det till exempel vem som ska få vigas i kyrkan, hur kyrkan ska sköta klimatarbetet, hur och var barn- och ungdomsverksamheten ska utformas, diakoniarbete och familjerådgivning. Dessutom handlar kyrkovalet om interna frågor som arbetsmiljö och krav på kollektivavtal (även för underleverantörer till kyrkan). Genom att rösta har du även indirekt inflytande över hur kyrkans ekonomiska resurser används.
Då du röstar utvärderar du också hur de folkvalda i kyrkan skött sina grundläggande uppgifter under de senaste fyra åren, till exempel gällande gudstjänster, undervisning i kristen tro och i att hjälpa utsatta människor.
Kyrkovalet avgörs på tre olika nivåer, som påminner om valet till riksdagen.
Kyrkofullmäktige (lokalt), stiftet (regionalt) och kyrkomötet (nationellt). I kyrkofullmäktige fattas beslut om närmiljön, exempelvis vilken verksamhet för barn och unga som ska finnas i församlingen eller hur kör- och konsertverksamheten ska utformas. Stiftens främsta uppgift är att stödja församlingarna i deras verksamhet och förvaltning genom expertis inom flera områden. De kan till exempel avgöra när en kyrka inom stiftet behöver renoveras. I Sverige finns det 13 kyrkliga stift där stiftsfullmäktige är det högsta beslutande organet.
Kyrkans motsvarighet till riksdagen är kyrkomötet, det högsta beslutande organet inom Svenska kyrkan med 251 ledamöter. Kyrkomötet fattar beslut om övergripande frågor kring kyrkans verksamhet och frågor om hur kyrkan ska arbeta med miljö- och klimatfrågor och vilka psalmer som ska finnas i psalmboken. Kyrkomötet sammanträder en gång om året med ärkebiskopen som främsta företrädare.
Partier blir nomineringsgrupper
Redan år 2000 separerades kyrkan från staten, men under tiden som statskyrka utformades Svenska kyrkans organisation efter den offentliga förvaltningen och därför går valen i Svenska kyrkan till på ungefär samma sätt som kommunal-, landstings- och riksdagsval och med i huvudsak samma kandiderande partier som i dessa val.
När kyrkan skiljdes från staten frångick man ändå från ordet "parti" och övergick till att använda "nomineringsgrupp". Det fanns då också sekulära partier som på samma sätt ändrade form till nomineringsgrupp. Dessa partier/grupper har undan för undan lämnat kyrkan, men ersatts av grupper med mer eller mindre tydlig ideologisk koppling till politiska partier. Det finns till exempel nomineringsgrupper som vill att kyrkan ska jobba för en mer restriktiv flyktingpolitik. Medan andra går till val med en politik som vill ha fler kvinnor på ledande poster i kyrkan och att kyrkan ska vara en plats där alla kan vigas, oavsett sexuell läggning, och att alla präster ska viga alla. Precis som inför alla andra val lönar det sig att kolla upp vad de olika kandidaterna står för.
Av praktiska skäl har separationen från staten inte fullständig, eftersom kyrkan fortfarande inhämtar medlemsavgifter genom beskattning, även kallad kyrkoavgiften. Enligt Svenska kyrkans egna siffror var intäkterna 22,4 miljarder 2020, varav 14,7 miljarder kom från kyrkoavgiften.
Valresultat
I valet 2017 var valdeltagandet 19,08 procent (det högsta sedan 1934). Drygt fem miljoner var röstberättigade, varav cirka en miljon gick och röstade. Trots ett stort engagemang för att öka valdeltagandet i kyrkovalet 2021 sjönk det till 17,44 %.
Ett vanligt skäl som angavs av de grupper som försökte få fler medlemmar var att Alternativ för Sverige (AfS, ett parti på den yttersta högerkanten, riskerade få stort inflytande. Som vi konstaterat ovan föreföll det hotet vara överdrivet och AfS fick bara 1,24 % av rösterna. Det innebar visserligen en stor framgång för AfS som knappt fick några röster alls i förra valet, men det är likväl bara en tjugondel av den största nomineringsgruppen Socialdemokraterna som trots att de tappade 2,8 procentenheter ändå fick 27,58 % av rösterna.
