Partiet grundades på 1930-talet som Folkpartiet genom en sammanslagning av två partier som båda hade en liberal agenda. Samtidigt har partiets utmaning alltid varit att balansera den teorietiska liberalismen ("Alla ska ha frihet att göra vad de vill!") med en praktisk verklighet där kollektivets intresse ska ställas mot individens önskningar.

Under 1940-talet formulerades detta som en idé om "fri ekonomi med socialt ansvar", även kallad socialliberalism vilket då sågs som ett alternativ till Socialdemokraternas begynnande hegemoni i svensk inrikespolitik. Sedan i slutet av 1900-talet har partiet blivit allt mer borgerligt där man förespråkat avregleringar och privatiseringar.

Partiets nuvarande huvudfrågor är att bevara det fria skolvalet, reformera integrationspolitiken genom att ställa tydligare krav, genomföra åtgärder för att vända utvecklingen i utsatta förorter och ser kärnkraft som avgörande för att nå klimatmålen. Men inte ens Liberalerna vill ha hur mycket frihet - i de flesta av partiets huvudfrågor idag är man för tydligare krav och förväntningar.

Skolan

I skolfrågan vill man på olika sätt tydliggöra förväntningarna och skärpa kraven. Partiet vill att staten ska ta över skolansvaret från kommunerna så att grundskolan håller samma kvalitet i hela landet. Man vill stärka respekten för lärarna genom tydligare ordningsregler och höjda löner, och man vill införa omdömen från klass ett och betyg från klass fyra. Trots att Liberalernas tidigare partiledare var utbildningsminister under en del av period som partiet numera pekar ut som en period då kunskapsresultaten fallit tycks det inte påverka partiets trovärdighet i frågan, och Liberalerna har under många år profilera sig som det kanske tydligare skolpartiet idag.