Under det andra världskriget införde Sverige hyreskontroll som en tillfällig åtgärd för att skydda hyresgästernas ekonomi i ett osäkert konjunkturläge. Kontrollen avskaffades dock aldrig, även om den återuppstått i andra former. Regleringen av hyror är dock indirekt i Sverige - några hyrestak eller bromsar för att motverka chockhöjningar finns inte inskrivna i lagen - och hyrorna bestäms inte av staten.  Men i praktiken är det likväl en hyresreglering som är effekten.

Uppdraget att kollektivt förhandla hyrorna är tilldelat av staten och rätten att förhandla hyran är fastställd i Hyresförhandlingslagen, men den som vill har också rätt att förhandla hyran själv. Kollektiv förhandling betyder att hyrorna förhandlas gemensamt av en organisation som företräder hyresgästerna, i det flesta fall av Hyresgästföreningen, som förhandlar hyran för 90 procent av alla hyresrätter.

Fördelen med hyresreglering är att den minskar hyreskostnaden för hyresgäster och därigenom gör det möjligt för en stor grupp människor som inte är höginkomsttagare att få tillgång till bra bostäder.

Som Boverket och andra aktörer konstaterat är nackdelen med hyresreglering att det ger effekter som paradoxalt nog försvårar tillgången till hyresrätter. De leder bland annat till ett minskat utbud av hyresrätter eftersom det är lönsammare att bygga bostadsrätter, höga hyror för andrahandskontrakt, att kötiderna för hyresrätter är lång, sämre rörlighet på bostadsmarknaden och att det istället uppstår en oreglerad svartmarknad där förstahandskontrakt säljs helt utan kontroll.

Skiljelinjerna i politiken

Det är bland annat dessa argument som Moderaterna använder sig av i den motion man lagt i riksdagen om att införa fri hyressättning i stora delar av det svenska bostadsbeståndet. Övriga partier använder versioner av samma argumentation i sina förslag.

I juni 2021 gjordes ett betänkande gällande fri hyressättning vid nyproduktion av bostäder av en statlig utredning. Det kan ses som ett första utkast till en kommande lagändring, och slutsatserna är därför på remiss nu. Det som oroar Hyresgästföreningen, om hyresreglering avskaffas är större obalans på hyresmarknaden till fastighetsägarnas fördel, högre hyror och sämre besittningsskydd.

Det som oroar Vänsterpartiet, Miljöpartiet och Socialdemokraterna förutom att många människor inte har råd med hyreshöjningar är att höjningarna leder till kraftiga ökningar av i kostnaderna för bostadsbidrag vilket leder till högre utgifter för staten, samtidigt som det bidrar till ökade vinster för fastighetsbolagen. Båda använder Finland som avskräckande exempel. Där tilläts fri hyressättning av nyproduktion, vilket senare utökades till att gälla många fler typer av bostäder. Det har inte lett till att bostadssituationen förbättrats men däremot till att statens utgifter för bostadsbidrag ökat snabbt.