Det vita Washington hade förväntat sig det värsta. Få av de jurister och byråkrater som arbetade i huvudstaden kom till jobbet på onsdagen den 28 augusti 1963. "Så många svarta? På ett ställe? Vem vet vad som kan hända då?"

Ledarna som organiserat protestmarschen hade från början hoppats på över 35 000 deltagare som skulle visa sitt missnöje med lagarna som sedan många decennier hindrat flertalet svarta från att rösta. Det kom över 200 000.

Caption reads, "[View of the huge crowd from the Lincoln Memorial to the Washington Monument, during the March on Washington]" Original black and white negative by Warren K. Leffler. Taken August 28th, 1963, Washington D.C, United States (@libraryofcongress). Colorized by Jordan J. Lloyd. Library of Congress Prints and Photographs Division Washington, D.C. 20540 USA https://www.loc.gov/resource/ds.04417/
Foto: Unseen Histories / Unsplash

Marschen blev varken våldsam eller så särskilt svart. På alla bilder från den dagen syns det tydligt hur heterogen folkmassan var. För många av dem var deltagandet ett konkret sätt att engagera sig i kampen för att de amerikanska idealen om allas lika rättigheter. Andra hade redan markerat sitt engagemang genom allt från fredliga kvarsittningar till våldsamma kravaller med organisationer som kämpade för att de vitas särställning i samhället skulle bevaras. (Här några röster om varför de gick i marschen.)

Caption reads, "[Marchers with signs at the March on Washington, 1963]" Original black and white negative by Marion S. Trikosko. Taken August 28th, 1963, Washington D.C, United States (@libraryofcongress). Colorized by Jordan J. Lloyd. Library of Congress Prints and Photographs Division Washington, D.C. 20540 USA https://www.loc.gov/item/2013648849/
Foto: Unseen Histories / Unsplash

Även om medborgarrättsrörelsen precis som så många andra rörelser förknippas med sina förgrundsfigurer var det alla i bakgrunden som genom sitt engagemang och sina visioner gav rörelsen sin framåtriktade kraft. Precis som Martin Luther King hade de en dröm som de ville uppnå.

Caption reads, "[Civil Rights March on Washington, D.C. [Dr. Martin Luther King, Jr. and Mathew Ahmann in a crowd.], 8/28/1963" Original black and white negative by Rowland Scherman. Taken August 28th, 1963, Washington D.C, United States (The National Archives and Records Administration). Colorized by Jordan J. Lloyd. U.S. Information Agency. Press and Publications Service. ca. 1953-ca. 1978. https://catalog.archives.gov/id/542015
Foto: Unseen Histories / Unsplash

När ledarna dröjde sig kvar på ett möte med president John F. Kennedy vid tiden för avmarsch började folk därför gå – utan dem. Det som skulle uppnås var inte enbart ledarnas dröm. Det var deras egen.

New York Times förstasida dagen efter. Klicka här för att ta del av rapporteringen

Marschen till Washington blev kulmen på den medborgarrättsrörelse som inletts på allvar den 1:a december 1955 när Rosa Parks vägrade resa sig på en buss i Montgomery, Alabama. Den ledde så småningom till att rasistiska lagar ändrades och policys formulerades om för att spegla att svarta hade lika mycket värde i lagens namn. I presidentvalet året efter fick miljontals människor rösta för allra första gången.

Men som vi vet är teori och praktik olika saker. Nästan sextio år senare behandlas svarta fortfarande annorlunda än vita. Black Lives Matter är en fortsättning på medborgarrättsrörelsen där kravet på formell likabehandling ersatts av krav på att inte behandlas sämre i praktiken.

I år arrangerades en ny marsch i Washington för att högtidlighålla minnet från den förra, och samtidigt påminna om att kampen är långt ifrån avslutad.

Washington den 28:e augusti 2020. Foto: J. Reck / the Washingtonian

Musiken och engagemanget

Under arbetet med min boken Engagemang undersökte jag på många och vitt skiftande rörelser, från 1700-talets arbetarprotester till Obamas presidentvalskampanj. Medborgarrättsrörelsen förblir i mina ögon dock den stora förebilden för alla som vill engagera andra människor eftersom den är ett så bra exempel på hur en kampanj kan bedrivas. Det är svårt att på förhand planera för hur den ska bedrivas, och det går aldrig riktigt så enkelt och linjärt som man föreställer sig.

Det var därför naturligt att en bild från marschen skulle få pryda omslaget på boken. På dagen 50 år efter marschen, den 28:e augusti 2013, släpptes omslaget i samband med att förlaget öppnade möjligheten att förhandsbeställa boken. (Boken är numera slutsåld och finns bara på bibliotek och som ebok.)

engagemang-h400

En sak som blev tydlig för mig under arbetet med boken var var den viktiga roll som musiken spelade för att väcka engagemang för medborgarrättsfrågorna. Som ett extramaterial till boken gjorde jag därför en spellista med musiken och mina förklaringar för att ge den kontext. Du finner den exklusivt på Spotify. (Speltid 27 minuter).

Klicka här för att höra mig berätta om medborgarrättsrörelsens musik och vilken roll det spelade.