En ny studie pekar på att att vanor som innefattar att lägga sig tidigt och stiga upp tidigt kan ge ett visst skydd mot depression. Är du en morgonmänniska kan du med andra ord höra till en grupp med lägre risk för kliniskt depression än om du vaknar sent. Flera studier av kroppens dygnsrytm visar att morgonpigga generellt är mindre deprimerade än nattsuddare.

Fram tills nu har de flesta studier varit empiriska och forskarna har inte kunnat bevisa orsak och verkan, alltså att det är just de sena kvällarna och morgnarna som gör att nattugglor oftare är deprimerade. En förklaring kunde till exempel vara att morgonmänniskor helt enkelt är folk med generellt hälsosammare livsstil, som i längden ger dem ett skydd mot depression. Morgonpigga äter möjligtvis hälsosammare, rör på sig mer och mår på det stora hela fysiskt bra. Jämförelsevis är personer med kronisk smärta, som gör det svårt för dem att sova, mer benägna av att lida av depression. Det finns med andra ord många andra faktorer än att stiga upp tidigt som påverkar en persons psykiska hälsa. En kliniskt deprimerad person kan ha sömnsvårigheter så att det snarare är depression som lett till hen blir en nattuggla, än tvärtom.

Den här nya studien visar ändå tydligare stöd för att morgonpigga har ett större skydd gentemot depression, oberoende av andra faktorer i personens liv. Studien använder en metod som kallas "mendelisk randomiseringsanalys" som gör att forskarna kan precisera orsaken mellan verkan och orsak.

I praktiken går mendelisk randomiseringsanalys ut på att forskarna jämför stora grupper människor baserat på genetiska variationer som är oberoende av hälsofaktorer eller beteende, i det här fallet tendensen att antingen vara en nattuggla eller morgonmänniska. Forskarna hittade fler än 340 genetiska variationer kopplade till dygnsrytm och jämförde generna mellan folk som var morgonpigga och personer som var nattugglor.

I studien använde forskarna sig av två genetiska databaser med sammanlagt fler än 800 000 vuxna och gjorde en mendelisk randomiseringsanalys för se om det fanns ett direkt samband mellan dygnsrytm och depression. Forskarna hade inte bara information om gener utan använde sig också av data med depressionsdiagnoser och tider kring när patienten lade sig och  steg upp. Informationen samlades ihop genom att patienterna själv redovisade sin dygnsrytm och genom data från sömnlaboratorier där forskarna identifierade sömnens mittpunkt. Att pricka in sömnens mittpunkt, alltså precis halvvägs mellan att patienten somnar på kvällen och vaknar på morgonen är ett vetenskapligt sätt att mäta en persons sömnvanor. En morgonpigg person som brukar lägga sig kl 22 och stiger upp klockan 6 har en mittpunkt klockan 2 på natten.

Forskarna kom fram till att personer med genvarianten som gjorde dem morgonpigga löpte en mindre risk att drabbas av depression. Risken blev mindre ju tidigare på natten sömnens mittpunkt infann sig, mer exakt minskade den med 23 procent för varje timme.

Dr Till Rosenberg, expert i kronobiologi, som själv inte deltog i forskningen, sade att ett problem med studien var att forskarna inte hade data på om deltagarna steg upp tidigt för att de ville det eller om de tidiga morgnarna berodde på arbetstider eller andra förpliktelser. Inte ens med mendelisk randomiseringsanalys kan man få fram säkra resultat på om deltagarna i studien självmant vaknar tidigt för att de är pigga, eller om de hellre skulle sova längre, men är tvungna att stiga upp. Enligt Rosenberg kan morgontrötta som är tvungna att gå emot sin naturliga dygnsrytm ligga i farozonen för depression.

"Forskarna har dragit rätt slutsatser från den information de samlat ihop, men livet är mer komplicerat än så," sa han.

Betyder det här då att om du är en nattuggla, kan du då bara genom att ändra dina vanor undvika eller åtminstone minska risken att utveckla en depression? Inte nödvändigtvis, säger en av huvudförfattarna rill studien, Dr Iyas Daghla, allmänläkare vid University of California, San Francisco. Studien har samlat ihop  material från stora grupper människor, inte undersökt enstaka individer.

"Resultaten av den här studien visar snarare på större samhälleliga trender, som att det är vanligt att man på kvällarna kollar på sin telefon och att det håller oss vakna senare in på natten. Mobilanvändningen kan påverka nivån på depression i samhället," säger Daghla. "Studien ger inga svar på om man kan undvika depression genom att lägga sig tidigare. Det krävs fortsatta kliniska undersökningar för att få reda på vilka åtgärder som påverkar vissa specifika grupper människor."

"Ändå," säger Daghla "Det som resultaten visar är att om du är en nattsuddare som är tvungen att vakna tidigt, kan det vara bra för ditt psykiska välmående att tidigarelägga sömnens mittpunkt."

Av: Nicholas Bakalar. Översättning: Peppe Öhman. Publicerad med tillstånd av The New York Times Company