Kroppen har många olika sätt att skydda sig mot patogener (organismer som orsakar sjukdomar). Den främsta skyddsmekanismen är kanske huden som fungerar som en fysisk barriär för att motverka patogener att tränga in i kroppen.

Vaccin innehåller en liten och ofarlig dos av en patogen som normalt orsakar en sjukdom. Det ger upphov till reaktion i immunsystemet som innebär att kroppen producerar antikroppar för att försvara sig, vilket gör att man blir immun mot sjukdomen.

mRNA-vaccin är en ny sorts vaccin som ger skydd mot smittsamma sjukdomar, och som provas för första gången i samband med coronapandemin. Istället för att aktivera kroppens immunsystem genom en del av viruset lär mRNA-vaccinet kroppens celler hur de ska producera ett protein, eller en del av ett protein, som i sin tur aktiverar immunförsvaret att producera antikroppar. Och det är detta som skyddar oss från att bli sjuka när det riktiga viruset kommer in i våra kroppar.

Så funkar det

Det nya mRNA-vaccinet ger instruktioner till våra celler att producera kopior av det spikprotein som finns på ytan på SARS CoV-2, det virus som orsakar covid-19. Så snart vaccinet finns i kroppen vet cellerna hur de kan producera spikproteinet själva, och när de är färdiga bryter de ner mRNA-instruktionerna.

Därefter har cellerna spikproteinet på utsidan och när immunsystemet upptäcker dem aktiveras immunförsvaret och produktionen av antikroppar kommer igång, precis som om man blivit smittad på det vanliga sättet. På så sätt har kroppen lärt sig hur man ska skydda sig mot en framtida infektion.

En andra dos ges efter 3-4 veckor, beroende på vilket av de godkända vaccinerna man får. Det behövs för att maximera skydd som vaccinet kan ge.

Är det säkert?

Även om mRNA-vaccin är nytt, är tekniken välkänd. De vaccin som distribueras nu har genomgått samma rigorösa säkerhetskontroll som vanliga vacciner för att bli godkända av såväl den Europeiska Läkemedelsmyndigheten som den amerikanska Livsmedels- och läkemedelsmyndigheten FDA. (New York Times har en bra sammanställning av alla vacciner som just nu utvecklas.)

Det går däremot inte med 100 procent säkerhet att säga att ett vaccin framkallar exakt samma reaktion hos alla människor. Däremot kan mRNA-vaccin vara säkrare än alternativa och traditionella tekniker, där en liten dos av ett virus sprutas in i kroppen då dessa i sällsynta fall kan framkalla en oönskad reaktion av immunförsvaret. mRNA-instruktionerna förs in i kroppen inbäddade i lipider, en slags fetter som med stor sannolikhet inte orsakar några oönskade reaktioner.

De nya vaccinerna har tagits fram på rekordtid, men trots det har man inte kompromissat på några tester. Alla läkemedel i världen utvecklas och testas enligt samma principer; först i laboratoriemiljö genom till exempel test på odling i kärl, stabilitetstester och djurförsök. Sedan i kliniska prövningar i olika faser på människor enligt ett fastställt protokoll. Alla läkemedel testas på den patientgrupp som den är avsedd att användas på.

Även om man i dagsläget inte funnit att covid-vaccinerna skulle ge några allvarliga biverkningar, har man av tidsskäl inte hunnit kontrollera om det stämmer även på längre sikt, exempelvis efter sex, nio eller tolv månader. Det är normalt är den sista fasen i utvecklingen av ett nytt läkemedel.

Det är därför som de alla de som fått covid-vaccinet observeras noga och det är förklaringen till att alla vaccinationer registreras hos Folkhälsomyndigheten i det nationella vaccinationsregistret (NVR). Liknande uppföljningsmekanismer finns i andra länder (ex i USA) och har samma syfte: att rapportera eventuella biverkningar. Det finns i dagsläget inget som tyder på att så skulle vara fallet, men det är likväl en rutin som måste följas. Det är därför man följer upp de som vaccineras nu på ett noggrannare sätt än man gör med vaccin som genomgått även den sista fasen.


Bild på mRNA-proteiner, via Wikimedia Commons med CC-licens.