Sedan vi människor blev bofasta har vi försökt förädla de djur och växter vi omger oss med. Vi har försökt avla fram kor som mjölkar bättre, fetare grisar och sädesslag som ger maximalt med avkastning. Att förädla levande varelser är att försöka förändra deras arvsmassa, det vill säga den genetiska kod för de egenskaper och funktioner som varelsen har.
Förut var det tidsödande och ibland omöjligt att genförändra en cell, växt eller organism. Men i början av 2010-talet upptäcktes en metod där forskare kan göra ett snitt i en arvsmassa, i DNA-strängen. Därefter använder man cellens naturliga system för DNA-reparation för att skriva om livets kod för att få de egenskaper och funktioner man önskar.
Metoden kallas för gensax, och använder sig av proteiner som man vet är specialiserade på att klippa av DNA. Hypotesen är att om en bakterie har lyckats överleva en virusinfektion, lägger den in en bit av virusets genetiska kod i sin egen arvsmassa som ett minne av infektionen. Den här sättet att lagra kod kallas clustered regularly interspaced short palindromic repeats, vilket förkortas CRISPR. Det här är något som bland annat förekommer naturligt i streptokocker som skyddar sig mot virus genom att använda sig av ett protein, kallat Cas9, för att klippa av virusets DNA. Gensaxen har därför fått namnet CRISPR / Cas9.
