Det finns en olycklig tendens i vissa medier att beskriva EU-toppmöten som konfliktfyllda tillställningar, där oenigheten är så stor att vissa ledare knappt vill prata med varandra och där resultat endast kan uppnåd när några länder bestämmer sig för att ”köra över” andra.
De överdriver hur svårt det är att komma överens, fokuserar på motsättningar, beskriver det som en sport där länder och koalitioner står mot varandra och där den enes vinst automatiskt innebär den andres nederlag. Det stämmer inte.
Den bild som förmedlas av hur dessa möten går till ligger långt ifrån sanningen. Orsaken beror på att respektive journalist och redaktör tror att det blir lättare för publiken att förstå olika uppfattningar om de porträtteras som konflikter istället som just uppfattningar. Det kan tyvärr också bero på att man underskattar publikens allmänbildning och deras förmåga att själva dra slutsatser utan hjälp av dramatiseringar och överdrifter. En tredje orsak kan vara bristande kunskap om hur EU funkar.
De 27 medlemsländerna har ofta olika uppfattningar på grund av att de just är 27 olika länder, med olika historia och olika förutsättningar. De har dock frivilligt valt att gå med i EU medvetna om att en av nackdelarna är att inte kunna få sin vilja igenom till hundra procent. De vet också att EU har världens största demokratiskt valda parlament och en struktur skapad för att främja kompromiss istället för konflikt (vilket EU fick Nobels fredspris för).
Spänningen som finns i luften vid alla toppmöten beror på att de närvarande tar ansvar för sitt land, och för att de inte är den självupptagna elit som struntar i sina medborgarna som de ibland beskrivs som. När förhandlingarna drar ut på tiden är det ett tecken på att systemet funkar och att man verkligen anstränger sig för att hitta kompromisser, inte något annat.
Det vi vet om politik på den här nivån är att det är mer av ett lagspel än ett krig, där maskineriet motverkar motsättningar och där våra ledare samtidigt gör sitt bästa för det gemensammas bästa. Även om man inte är eniga i vissa frågor står man eniga i sitt försök att komma överens.
Historiskt stimulanspaket också diplomatiskt styrkebesked
När toppmötet i Bryssel avslutades tidigare i veckan enades medlemsländerna dels om ett stort ekonomiskt stimulanspaket för att motverka effekterna av coronapandemin i medlemsländerna. Det var ett välkommet bevis på att internationella överenskommelser fortfarande är möjliga och ett styrkebesked för den diplomatiska förmågan i unionen.
- Stimulanspaketet uppgår till 750 miljarder euro (motsvarande ca 7700 miljarder kronor) bestående av både bidrag och lån. Det ska finansieras genom obligationer utfärdade av Europeiska Kommissionen, vilket innebär att EU för första gången gemensamt lånar stora summor och därmed använder kreditvärdigheten hos sina starkare medlemsstater för att hjälpa medlemmar med sämre (och i vissa fall usel) kreditvärdighet.
- En kvartett med fyra länder, däribland Sverige, krävde att en betydligt större del av paketet skulle vara lån men fick ge efter i utbyte mot att det ställs krav på att bidragstagarna inte får urholka rättsstatens principer, något som bland annat är fallet i Ungern.
- Vid mötet lyckades man även enas om EUs långtidsbudget för de kommande sju åren, med ett omfång på närmare 1100 miljarder euro (11 300 miljarder sek).
Joe Biden i ledningen och i fokus
Förre vicepresidenten leder i opinionsundersökningarna i USA, men det är likväl få som utropat honom som den självklara vinnaren i valet. Kanske beror det på den bittra erfarenheten från det förra valet? Då utropade många förståsigpåare Hillary Clinton som den självklara vinnaren samtidigt som medias lika intensiva som fascinerade bevakning av Donald Trump kan ha bidragit till att han togs på allvar och därmed kunde vinna.
- Frågan är vem som blir Bidens kandidat till vicepresidentposten? Biden förväntas presentera henne (för det blir en kvinna) det närmaste två veckorna, men processen är mer komplicerad än vanligt och kriterierna är många. Vi förklarade tidigare i veckan vilka som är de tre viktigaste kriterierna.
- Stödet för president Donald Trump är påverkat av hans sätt att hantera pandemin, det erkänner de flesta vid det här laget (även om hans partivänner försöker spinna det så gott de kan).
- Hans hantering av Black Lives Matter har också haft en negativ påverkan, enligt en ny undersökning, och det har därför höjts röster för att Trump måste vända sig direkt till svarta väljare då deras röster kan avgöra om han blir återvald eller ej.
- I veckan släpptes en kampanjvideo med Joe Biden och förre presidenten Barack Obama där de bland annat samtalar om Trumps sätt att hantera coronakrisen och hans oförmåga att relatera till vanliga väljares problem. Det kan vara ett tecken på att Obama kommer att bli mer aktiv i valkampanjen, med målet att få alla sympatisörer till det demokratiska partiet att faktiskt gå och rösta. Valdeltagandet i USAs presidentval brukar ligga runt 50 procent.
Andra aktuella ämnen som kan behöva en förklaring
- Ett av Turkiets mest kända turistmål, Hagia Sofia, har omvandlats från museum till moské. Det är ett tecken på president Recep Tayyip Erdoğans önskan om att förvandla Turkiet från en sekulär nation till ett muslimskt land. Byggnaden har tidigare varit både moské och kyrka.
- Hur ser det ut när man åker igenom ljudvallen? NASA har släppt bilder som visar hur.
- Sommarolympiaden i Tokyo har skjutis ett år på framtiden. I veckan markerades det hela med en ceremoni.
- På många platser återgår man till karantän efter nya utbrott av covid-19. Vi förklarar var det sker och varför.
- Hur går det med socialiseringen i semestertider? Enligt en forskare på Stanforduniversitetet borde vi ersätta social distansering med att öva oss på att socialisera på distans.
- Planerar du en resa söderut när restriktionerna lättat? Efter tusentals mil på spåren har vi lärt oss en del tips och tricks som gör din bokning enklare och resan bekvämare för dig som tar tåget till en europeisk storstad i höst.
- Medlemmarna i Torontos symfoniorkester har hittat ett sätt att både hålla avstånd och arbeta tillsammans. Här framför de ett utdrag ur Aaron Coplands stycke "Vår i Appalacherna".
👋 Tack för att du läst Redaktörens Urval! Bjud in en vän att starta sin egen prenumeration på veckobrevet här! (Bästa argumentet: Det kostar noll och ger hen koll.)
📲 För dagliga uppdateringar - följ oss på Instagram, Facebook, LinkedIn eller Twitter.
